Kungariket Skottland

Kungariket Skottland
Kingdom of Scotland (Engelska)
843–1707 →
Flagga	Vapen
Valspråk: In My Defens God Me Defend
Huvudstad	Edinburgh
Språk	Skotsk gaeliska, Lågskotska, Fornnordiska, Pictishska, Kumbriska, Franska, Skotsk engelska
Statsskick	Monarki
Bildades	843
Upphörde	1 maj 1707
Valuta	Skotskt pund

Kungariket Skottland (engelska: Kingdom of Scotland, skotsk gaeliska: Rìoghachd na h-Alba, lågskotska: Kinrick o Scotland) var en suverän stat i Nordeuropa som existerade från 843 till 1707. Riket omfattade en tredjedel av ön Storbritannien och delade landgräns i söder med Kungariket England. År 1603 blev Jakob VI av Skottland kung av England då Skottland gick i personalunion med England. År 1707 förenades de två rikena i realunion och bildade Kungariket Storbritannien, enligt villkoren i unionsakterna.

Sedan England hade erövrat Berwick 1482 (efter annekteringen av de Norra öarna från Norge 1472) har kungariket Skottlands territorium motsvarat det nuvarande Skottlands, begränsat av Nordsjön i öster, Atlanten i norr och väster samt Nordkanalen och Irländska sjön i sydväst. Bortsett från fastlandet bestod kungariket Skottland av över 790 öar.

Huvudstaden Edinburgh föregicks av städerna Scone, Dunfermline och Stirling som landets huvudstad. Folkmängden i kungariket Skottland 1701, sex år före godkännandet av unionsakterna, var cirka 1,1 miljoner innevånare.