Kopparglans
| Kopparglans | |
 Chalkosit (kopparglans) | |
| Kategori | Sulfidmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 02.BA.05A |
| Kemisk formel | Cu2S |
| Färg | Mörkgrå till svart |
| Förekomstsätt | Prismatiska kristaller eller stora korn |
| Kristallstruktur | Monoklina, pseudoortorombiskt |
| Spaltning | Otydlig efter {110} |
| Brott | Mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 2,5–3 |
| Glans | Metallisk |
| Refraktion | Opak |
| Streckfärg | Glänsande svart till matt grå |
| Specifik vikt | 5,5–5,8 |
| Referenser | [1] |
Chalkosit eller kopparglans är ett sulfidmineral som består av koppar (ca 80% räknat i vikt) och svavel med formeln Cu2S. Mineralet innehåller ibland även hög halt silver.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Chalkosit är ett mjukt men tungt mineral. Chalkosit kristalliserar monoklint under 105 °C men hexagonalt däröver.[2] Chalkosit kan bildas ur andra mineral, till exempel covellin eller pyrit, genom att atom för atom byts ut – en pseudomorfos. Därvid erhåller chalkositen det ursprungliga mineralets yttre form.[3]
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Kopparglans är ganska vanlig, men förekommer sällan i stora mängder och är inte något vanligt mineral i Sverige. Det finns dock tillsammans med brokig kopparmalm till exempel i Glava kopparfält i Värmland och i Biskopsgruvan i Garpenberg i Dalarna, liksom i Norge i Telemark fylke, vid Alunsjön och i Aardal vid Sognefjorden.
Fyndigheter finns på flera ställen i Mellaneuropa, Ural, Cornwall, Nordamerika och Namibia.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Kopparglans är den viktigaste kopparmalmen. [4]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chalcocite, 25 oktober 2011.
- Meyers varulexikon, Forum, 1952