Kordierit

Från Wikipedia
Kordierit
V:sten med pleochroism, H:fasettslipad
KategoriSilikatmaterial
Dana klassificering61.02.01.01 kordieritgrupp
Strunz klassificering09.CJ.10
Kemisk formel(Mg,Fe)2Al4Si5O18
FärgBlå, rökigt blå, blåviolett, grönaktig, gulbrun, grå
KristallstrukturOrtorombiska - dipyramidal
SpaltningGod {100}
HållbarhetSkör
Hårdhet (Mohs)7–7,5
GlansGlasglans, fettglans på brottytor
Ljusbrytningnα=1,527–1,560
nβ=1,532–1,574
nγ=1,538–1,578
Dubbelbrytningδ=0,011–0,018
Optisk karaktärTvåaxligt positiv eller negativ [1]
Dispersionr<v svag till markant
0,017 (BG) 0,009 (CF)[2]
PleokroismMycket stark
StreckfärgVit
Specifik vikt2,57–2,66
Referenser[3]

Cordierit är ett hårt aluminiummagnesiumsilikat-mineral som har haft användning som prydnadssten och då speciellt en blå, klar variant som finns på Sri Lanka, vanligen men oriktigt kallad vattensafir eller "luchssafir". Dess specifika vikt är lägre än för den äkta safiren. Mineralet är uppkallat efter Louis Cordier, och upptäcktes första gången 1813.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Cordieriten kan anta många olika färger och visar dessutom olika färg beroende på i vilken riktning mineralet betraktas (pleokroism).

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Cordierit förekommer i gnejs, metamorfa bergarter och skarn. Cordierit finns bland annat i Falun, Riddarhytte malmfält[4] och i Arendal i Norge samt på flera andra platser i Europa och Nordamerika.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1] cordierit i handbook of mineralogy
  2. ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, ISBN 978-91-6319-069-8 sid 196
  3. ^ [2] cordierit på mindat.org
  4. ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sid 170–171
  5. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cordierite, 11 oktober 2011.