Kubatopptyrann

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kubatopptyrann
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Myiarchus sagrae -Ciego de Avila Province, Cuba-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTyranner
Tyrannidae
SläkteMyiarchus
ArtKubatopptyrann
M. sagrae
Vetenskapligt namn
§ Myiarchus sagrae
Auktor(Gundlach, 1852)
Utbredning
Myiarchus sagrae map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kubatopptyrann[2] (Myiarchus sagrae) är en fågel i familjen tyranner som förekommer i Västindien.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Topptyranner är relativt stora tyranner med likartad teckning arterna emellan, ofta med grått bröst, gulaktig undersida, rostfärgade inslag i vingar och stjärt samt en antydan till buskig huvudtofs. Kubatopptyrannen är med kroppslängden 19–21 cm en relativt liten medlem av släktet med endast lite inslag av rött i vingarna och mycket lite rött i stjärten. Undersidan är relativt blek, nästan vitaktigt, och näbben lång och smal. Lätet är ett ljust stigande "weeek", likt större topptyrannens läte, men ljusare och klarare.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kubatopptyrann delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Den noteras årligen som besökare i sydöstra Florida.[4]

Fåglen är nära släkt med hispaniolatopptyrannen och de skiljer sig rätt lite åt genetiskt,[5] men desto mer i läten[6]. Studier av arternas mitokondrie-DNA visar att nominatformen är närmare släkt med hispaniolatopptyrannens nominatform, med underarten dominicensis av den senare närmast släkt med lucaysiensis .[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kubatopptyrannen hittas i tallskogar, buskmark och mangroveträsk. Födan består av fjärilslarver, vårtbitare och andra insekter, men den kan även ta frukt och frön. Fågeln häckar mellan april och juli.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Ramón Dionisio José de La Sagra y Perís (1798-1871), spansk ekonom och botaniker, professor i botanik vid Escola Agrícola och direktör över Xardín Botánico i Havana 1822-1834; även politiker och tidig anarkist/socialist.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Myiarchus sagrae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 265. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Sari, E.H.R. & Parker, P.G. (2012)Understanding the colonization history of the Galápagos flycatcher (Myiarchus magnirostris). Mol. Phylogenet. Evol. 63(2): 244–254.
  6. ^ Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Stolid Flycatcher (Myiarchus stolidus) and La Sagra’s Flycatcher (Myiarchus sagrae). HBW Alive Ornithological Note 143. URL: http://www.hbw.com/node/932068.
  7. ^ [a b] Joseph, L. (2020). La Sagra's Flycatcher (Myiarchus sagrae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57513 31 mars 2020).
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]