Kumla–Yxhults Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kumla–Yxhults Järnväg
Kumla Yxhult Järnväg.jpg
Tåg från Yxhult omkring 1965 med diesellokomotor typ Z65.
Allmänt
PlatsNärke
SträckaKumlaKvarntorp
Anslutande järnvägslinjerStatsbanan Hallsberg–Örebro, nu Godsstråket genom Bergslagen
Organisation
Invigd1883
ÄgareYxhults Stenhuggeri AB till 1983
Staten 1983-
BanoperatörStatens Järnvägar 1983–88
Banverket 1988–2010
Trafikverket 2010–
Tekniska fakta
Längd8 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Hastighet40 km/h
ElektrifieradNej
Linjekarta
Kumla–Yxhults Järnväg
km
Unknown BSicon "eKBSTa"
9,6 Norrtorp 1986-
Non-passenger station/depot on track
8 Närkes Kvarntorp 1942-
Unknown BSicon "eBST"
Mossby
Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "exSTRq" Unknown BSicon "exKBSTeq"
1,4 Hynneberg 1946-1987
Unknown BSicon "eBHF"
6 Hällabrottet(Yxhult) 1884-1983
Unknown BSicon "eHST"
4.5 Örsta1945-1952
Unknown BSicon "eBST"
Norstorp 1884-1904
Unknown BSicon "ABZg+l"
Godsstråket genom BergslagenHallsberg C
Station on track
0,0 Kumla C
Unknown BSicon "LSTR"
Godsstråket genom BergslagenÖrebro C
Källor[1]

Kumla–Yxhults Järnväg är en åtta kilometer lång järnväg mellan Kumla och Kvarntorp i Närke, som invigdes 1883. Den var då sex kilometer lång och sträckte sig mellan Kumla och Yxhult.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Yxhults Stenhuggeri AB lät bygga den normalspåriga järnvägen för transport av kalksten. Efterhand byggdes den ut, först till kalkfabriken år 1900, därefter till Svenska skifferoljeaktiebolaget i Kvarntorp 1940. Stickspår byggdes till Ytongfabriken i Hynneberg 1945–46, och till Sakab i mitten av 1980-talet.

Bolaget använde under årens lopp nio olika ånglok, varav det första. Lusa, levererades av Kristinehamns Mekaniska Werkstad 1883.[2] Ångloken ersattes 1964[3] av en diesellokomotor Z65 från Kalmar Verkstad.[4]

Mellan 1943 och 1954 användes banan för persontrafik, framför allt för pendlare mellan Kvarntorp och Kumla. Den högsta hastigheten på banan ökades då från 30 till 50 km/h. Godstransporterna från Yxhult/Hynneberg lades ner 1980.

Yxhultsbolaget sålde banan till staten 1983, då för 700 000 kr.[5]

Banan används numera för transporter till och från Sakab i Norrtorp. Transporterna går som växlingsrörelse med en högsta hastighet av 40 kilometer i timmen mellan Kumla C och Kvarntorp.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Bandelsregister 270 Kumla - Yxhult/Hällabrottet
  2. ^ Järnvägshistoriskt Forum 2011-03-22 Kumla - Yxhults Järnväg lok nr 1
  3. ^ Järnvägshistoriskt Forum 2010-12-28 KYJ-specialbiljett... - loknamn?
  4. ^ Svenska-lok.se Kumla - Yxhults Järnväg - KYJ. El- och diesellok
  5. ^ Uppgift i tryckta versionen av Nerikes Allehanda 2012-06-27

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Julin, Henning; Carlén C. August (1963). Yxhult : en historik om bygd och industri : skildringen avser tiden intill 1912 på uppdrag av framlidne direktör C. Aug. Carlén. Yxhults historia, 99-1670109-1 ; [1]. [Hällabrottet]: [Yxhults stenhuggeri AB]. Libris 561618