Örebro centralstation
| Örebro centralstation | |
 Stationshuset 2010. | |
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | Örebro |
| Land | Sverige |
| Öppnade | 1862 |
| Trafikeras av | Mälartåg SJ Tåg i Bergslagen Vy Tåg Västtrafik |
| Ägare | Jernhusen |
| Arkitekt | Adolf W. Edelsvärd |
| Trafiktyp | Persontrafik |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 3 |
| Förbindelser | |
| Anslutande linjer | Godsstråket genom Bergslagen Mälarbanan |
| Föregående station | Frövi Arboga |
| Efterföljande station | Örebro södra |
| Läge | |
| Koordinater | 59°16′43″N 15°12′42″Ö / 59.278611111111°N 15.211666666667°Ö |
| Stationssignatur | Ör |
 | |
Örebro centralstation, Örebro C, är en järnvägsstation i Örebro. Den ligger centralt belägen vid Nobeltunneln och Östra Bangatan. Stationshuset byggdes 1862 efter ritningar av arkitekten Adolf W. Edelsvärd.[1] Den hette ursprungligen enbart Örebro, men i samband med öppnandet av Örebro södra station 1897 fick den namnet Örebro norra. År 1926 fick den det nuvarande namnet.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Stationshuset
[redigera | redigera wikitext]
Örebro fick järnväg 1856, sträckan Örebro–Ervalla på Köping–Hults Järnväg. Järnvägens slutstation i Örebro låg vid nuvarande adressen Storgatan 30.[2][ej i angiven källa] År 1862 flyttas stationen till den nuvarande platsen i samband med att Statsbanan Hallsberg–Örebro, vars syfte var att nå Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg, invigdes den 1 augusti 1862.
Åren 1890–1938 fanns i anslutning till stationen en gångbro i järn, vilken kom att ersättas av Nobeltunneln som anlades åren 1937–1938. Åren 1997–1999 restaurerades hela stationsområdet och Örebro resecentrum skapades. I samband därmed tillkom ett två tunnlar som förbinder stationshuset med plattformarna och västra stadsdelen. Samtidigt breddades Nobeltunneln[3] och körbanorna sänktes med 50 cm.
Örebro centralstation med tillhörande kontorshus (direkt norr om stationsbyggnaden) är sedan 1986 statligt byggnadsminne.
Länsstyrelsen i Örebro län gjorde stationshuset 2015 och kontorshuset 2019 till byggnadsminne efter att de övergått i annan ägo.[4]
Byst
[redigera | redigera wikitext]
Framför stationshuset står en byst föreställande Adolf Eugène von Rosen,[5][6] kallad "den svenska järnvägens fader". Bysten är utförd av Ingel Fallstedt och gjuten i Köpenhamn.
Den avtäcktes den 20 juni 1898 och initiativtagare till bysten var Claes Adelsköld.[7]
Järnvägsbron
[redigera | redigera wikitext]Järnvägsbron över Svartån invigdes samma år som stationshuset, 1862. Järnvägsbron höjdes senare en meter då den orsakat översvämning uppströms. En ny "betongkarsbro" invigdes 1987.[8]
Trafik
[redigera | redigera wikitext]| Operatör | Typ av tåg | Från | Till |
|---|---|---|---|
| Mälardalstrafik | Regionaltåg Mälartåg | Stockholm–Eskilstuna | Örebro södra |
| SJ | Regionaltåg | Stockholm–Västerås | Skövde–Göteborg |
| Tåg i Bergslagen | Regionaltåg | Gävle–Falun | Mjölby Laxå (1 avgång/dag) |
| Gävle–Fagersta | Slutstation | ||
| Vy Tåg | Stockholm–Västerås | Karlstad | |
| Västtrafik | Regionaltåg | Utgångsstation | Laxå–Mariestad–Lidköping–Herrljunga |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Linde 1989, sid. 47.
- ↑ ”Envånings stationsbyggnad, Sveriges första järnvägsstation på Köping-Hults järnväg”. Örebro läns museum. https://digitaltmuseum.se/021016142179/envanings-stationsbyggnad-sveriges-forsta-jarnvagsstation-pa-koping-hults. Läst 29 april 2018 (via Digitalt museum).
- ↑ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 230.
- ↑ ”Kontorshuset vid Örebro central”. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kontorshuset-vid-orebro-central.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b5&sv.12.382c024b1800285d5863a8b5.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 1 mars 2024.
- ↑ Briandt, Manne (1956). Rallargärning; hur man bröt väg och drog fram spår för rullande tåg genom Sveriges land. sid. 20. Libris 1159093. https://books.google.se/books?id=2CQPAQAAMAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgHEAI. Läst 1 mars 2024
- ↑ Palmgren, Axel (1929) (på engelska). Sweden: A Guide for Tourists. Albert Bonniers. sid. 167. https://books.google.se/books?id=NOdBAAAAYAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgGEAI. Läst 1 mars 2024
- ↑ ”Grefve E. A. von Rosen”. Svenska Morgonbladet: s. 5. 25 juni 1898. https://tidningar.kb.se/6nfkwn624hhmf0rb/part/2/page/1?q=%22Ingel%20Fallstedt%22. Läst 1 mars 2024 (via Svenska tidningar).
- ↑ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 217–218.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Sällskapet Gamla Örebro (1999). Gatorna i Örebro. Örebro. Libris 7793036. ISBN 9197096415
- Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855–1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 66–69. Libris 7745510. ISBN 9185098477
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Örebro centralstation.
| |||||
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||