Hoppa till innehållet

László Krasznahorkai

Från Wikipedia
László Krasznahorkai Nobelpristagare i litteratur2025
Född5 januari 1954[1][2][3] (72 år)
Gyula[1][2][3], Ungern
Medborgare iUngern[4]
Utbildad vidSzegeds universitet, [5][6]
Eötvös Loránd-universitetet, [5][6]
SysselsättningManusförfattare[7], författare[8], visiting docent[8]
Noterbara verkSátántangó[9], Motståndets melankoli[9] och Seiobo där nere
Barn3
Utmärkelser
Zsigmond Móricz-stipendium (1983)[6][5]
Preis der SWR-Bestenliste (1993)
Sándor Márai-priset (1998)[6][5]
Alföld-priset (1999)[10]
Ungerska republikens lagerbekrönta poet (2002)[5]
Kossuthpriset (2004)[1]
Ungerska författarsällskapets pris (2008)[11]
Vilenicapriset (2014)[12][5]
America Award in Literature (2014)[13][5]
Man Booker International Prize (2015)[1][14]
Prix transfuge du meilleur poche étranger (2016)[15]
National Book Award för översatt litteratur (2019)
Österrikiska statens pris för europeisk litteratur (2021)[16]
Libri (2022)
Laure Bataillon (2023)[17]
Formentorpriset (2024)[18]
Nobelpriset i litteratur (2025)[19][2]
Artisjus-pris (2026)[20]
Namnteckning
Webbplatskrasznahorkai.hu
Redigera Wikidata
László Krasznahorkai i Köpenhamn, 1990.

László Krasznahorkai (ungerskt uttal [ˈlaːsloː ˈkrɒsnɒhorkɒi]), född 5 januari 1954 i Gyula i provinsen Békés,[21] är en ungersk författare. År 2025 tilldelades han Nobelpriset i litteratur, med motiveringen: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter".[22][23]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Krasznahorkai föddes i den sydöstungerska småstaden Gyula, nära den rumänska gränsen.[24] Hans farfar föddes i en luthersk familj av delvis[25] judiskt ursprung som 1931 bytte namn från Korim till det ungerska Krasznahorkai. Författaren har beskrivit sin uppväxtmiljö som "en ganska konstig och melankolisk plats, full av egendomliga människor". Fadern var advokat, medan modern arbetade inom den ungerska socialtjänsten.[26]

Krasznahorkai deserterade från militärtjänsten och tillbringade några år på drift. Han arbetade en tid med socialt arbete bland romer, och han spelade piano i en jazztrio som uppträdde runt om på landsbygden. Därefter följde arbete som gruvarbetare och som föreståndare för olika lokala kulturhus; han uppskattade det sistnämnda eftersom han kom långt från sin borgerliga uppväxtmiljö.[26]

Fram till 1983 studerade Krasznahorkai juridik, ungerska och litteratur. Därefter har han dock livnärt sig som författare.[26]

Efter Berlinmurens fall ägnade sig Krasznahorkai sig åt resor i bland annat Ostasien, men han har även bott i USA och Berlin. Krasznahorkai menar att hans uppväxtmiljö var "helt onormal och outhärlig", medan den efter 1989 utvecklades till att bli "helt normal och outhärdlig". Han känner sig numera lika vid sidan av, i Ungern, som när landet ännu var del av den kommunistiska världen, och han är starkt kritisk till det nutida (2020-talet) Ungerns statliga politik.[26]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Krasznahorkais verk kännetecknas av en dyster syn på världen och apokaplyptisk dystopi[26] men också av humor. Enligt honom själv blev han författare efter ett möte med en kringresande man som kastrerade griskultingar åt bönder.[27] Krasznahorkai bestämde sig för att försöka fånga den känsla och den betydelse han upplevt av mannens kallsinne; resultatet blev debutromanen Satantango från 1985, som väckte sensation i Ungern när den gavs ut.[24] Bokens miljö var också placerad i en miljö liknande den hos författaren, som växte upp i en liten småstad i utkanten av Ungern.[24]

Krasznahorkai har uppmärksammats för sina långa meningar och en ovilja att sätta punkt. Romanen Herscht 07769 från 2021 är skriven i en enda mening.[28] För den romanen tilldelades han och den svenske översättaren Daniel Gustafsson Pech Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris.[29]

Flera av Krasznahorkais verk har filmatiserats av den ungerske regissören Béla Tarr.[30][26] Detta inkluderar Satantango, som blev överförd till filmmediet 1994.[24]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Krasznahorkai har varit gift två gånger, och han har tre barn. Sedan 2005 bor han i Berlin med sin andra fru, sinologen och den grafiska konstnären Dorka Krasznahorkai .[31]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas originalutgåvor, samt översättningar till svenska med indrag.

  • 1985 – Sátántangó (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 1986 – Kegyelmi viszonyok (Magvető Könyvkiadó), noveller
  • 1989 – Az ellenállás melankóliája (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 1992 – Az urgai fogoly (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 1993 – A Théseus-általános. Titkos akadémiai előadások. (Széphalom Könyvműhely), föreläsningar
  • 1998 – Megjött Ézsaiás (Magvető Könyvkiadó), novell
  • 1999 – Háború és háború (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 2001 – Este hat; néhány szabad megnyitás (Magvető Könyvkiadó-Dovin), essäer
  • 2003 – Északról hegy, Délről tó, Nyugatról utak, Keletről folyó (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 2004 – Rombolás és bánat az Ég alatt (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 2008 – Seiobo járt odalent (Magvető Könyvkiadó), roman,
  • 2009 – Az utolsó farkas (Magvető Könyvkiadó), novell
  • 2010 – Állatvanbent (Magvető Könyvkiadó), novell, med Max Neumann
  • 2012 – Nem kérdez, nem válaszol. Huszonöt beszélgetés ugyanarról. (Magvető Könyvkiadó), intervjuer
  • 2013 – Megy a világ előre (Magvető Könyvkiadó), noveller
  • 2016 – Báró Wenckheim hazatér (Magvető Könyvkiadó), roman
  • 2021 – Herscht 07769 (Herscht 07769) (Magvető Könyvkiadó), roman, översättning Daniel Gustafsson Pech 2023
  • 2025 – A Magyar nemzet biztonsága (Magvető Könyvkiadó), roman

Filmmanus

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Krasznahorkai är den andra ungerska Nobelpristagaren i litteratur, efter Kertész. Han är den tredje som är född i Ungern, efter Ivo Andrić som var av sydslavisk icke-ungersk etnicitet.[32]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 Digitális Irodalmi Akadémia, läs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 László KrasznahorkaiFacts, Nobel Laureate API-ID: 1056, läst: 9 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 András Vizkelety, Sándor Iván Kovács, Margit S. Sárdi, Katalin S. Németh, László Orosz, Miklós Csűrös & Béla Pomogáts (red.), Új magyar irodalmi lexikon, andra utgåvan, vol. 2, Akadémiai Kiadó, 1994 och 2000, s. 1244-1245, ISBN 978-963-05-6805-0.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 12 november 2012, Libris-URI: 75knsxhr5lf09v5, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 3 4 5 6 7 läs online, www.krasznahorkai.hu , läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 Digitális Irodalmi Akadémia, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0470004, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1221465817749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  9. 1 2 Digitális Irodalmi Akadémia, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.alfoldfolyoirat.hu , läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, www.szepirodalmifigyelo.hu , läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  12. ↑ läs online, www.vilenica.si , läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  13. ↑ läs online, www.greeninteger.com , läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  14. ↑ läs online, thebookerprizes.com , läst: 14 november 2022.[källa från Wikidata]
  15. ↑ läs online, www.transfuge.fr .[källa från Wikidata]
  16. ↑ läs online, www.ots.at , läst: 9 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, www.meetingsaintnazaire.com .[källa från Wikidata]
  18. ↑ läs online, www.fundacionformentor.es .[källa från Wikidata]
  19. ↑ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  20. ↑ Krasznahorkai László kapta az Artisjus Irodalmi Nagydíjat (på ungerska), läs online, läst: 12 maj 2026.[källa från Wikidata]
  21. ↑ ”krasznahorkai biography”. Krasznahorkai.hu. http://krasznahorkai.hu/biography.html. Läst 4 oktober 2017.
  22. ↑ ”Nobel Prize in literature goes to Hungarian novelist for work confronting ‘apocalyptic terror’”. CNN. 9 oktober 2025. https://edition.cnn.com/2025/10/09/style/laszlo-krasznahorkai-nobel-prize-literature-intl. Läst 9 oktober 2025.
  23. ↑ ”Nobel Prize in Literature 2025” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/literature/2025/krasznahorkai/facts/. Läst 9 oktober 2025.
  24. 1 2 3 4 ”Nobel Prize in Literature 2025”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/literature/2025/1143169-biobibliography-swedish/. Läst 7 december 2025.
  25. ↑ ”Krasznahorkai László: „Az arabok biztos elfogadnának, hogy megkínozzanak és agyonlőjenek””. Szombat Online. 13 oktober 2025. https://www.szombat.org/kultura-muveszetek/krasznahorkai-laszlo-az-arabok-biztos-elfogadnanak-hogy-megkinozzanak-es-agyonlojenek. Läst 13 oktober 2025.
  26. 1 2 3 4 5 6 Gerdin, Anne-Marie (13 juni 2022). ”Krasznahorkai, László - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/krasznahorkai-lszl. Läst 7 december 2025.
  27. ↑ ”László Krasznahorkai interview: 'This society is the result of 10,000 years?'”. TheGuardian.com. https://www.theguardian.com/books/2012/aug/24/laszlo-krasznahorkai-interview. Läst 4 oktober 2017.
  28. ↑ Wikars, Katarina (1 november 2023). ”Recension: Herscht 07769 av László Krasznahorkai - Kulturnytt”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/herscht-07769-av-laszlo-krasznahorkai. Läst 7 december 2025.
  29. ↑ Jonas Thente (9 oktober 2025). ”Fem snabba fakta om László Krasznahorkai”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/fem-snabba-fakta-om-laszlo-krasznahorkai/. Läst 9 oktober 2025.
  30. ↑ Lea, Richard (24 augusti 2012). ”László Krasznahorkai interview: 'This society is the result of 10,000 years?'” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/books/2012/aug/24/laszlo-krasznahorkai-interview. Läst 28 augusti 2012.
  31. ↑ ”László Krasznahorkai” (på brittisk engelska). vilenica.si. https://vilenica.si/en/nagrada-vilenica/laszlo-krasznahorkai/. Läst 7 december 2025.
  32. ↑ https://www.nobelprize.org/prizes/literature/1961/andric/biographical/

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=László_Krasznahorkai&oldid=58704034”