Låglandsmyskdjur

Från Wikipedia
Låglandsmyskdjur
Status i världen: Starkt hotad[1]
Uppstoppat exemplar, pälsen är blekare än i naturen
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
FamiljMoschidae
SläkteMyskhjortar
Moschus
ArtLåglandsmyskdjur
M. berezovskii
Vetenskapligt namn
§ Moschus berezovskii
AuktorFlerov, 1929
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Låglandsmyskdjur (Moschus berezovskii[2][3][4]) är en däggdjursart som beskrevs av Flerov 1929. Moschus berezovskii ingår i släktet myskhjortar och familjen Moschidae.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1]

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 4 underarter.[3] Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar den ryska zoologen Michael M. Berezovski.[7]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten blir 63 till 80 cm lång (huvud och bål), har en 4 cm lång svans och den väger 6 till 9 kg. Mankhöjden överstiger inte 50 cm. Låglandsmyskdjuret har mörk olivbrun päls på ovansidan som blir nästan svart vid bakdelen. På extremiteterna och på buken förekommer gul- till orangebrun päls. Ögonbryn och öronens insida är vita. Annars har öronen en orangebrun färg förutom spetsen som är svart. Djuret har vita strimmor på underkäken, på strupen och på bröstet.[8]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i centrala och östra Kina och angränsande delar av Vietnam. Habitatet utgörs av olika slags skogar och buskmarker på 2000-3800 meters höjd.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna är aktiva mellan skymningen och gryningen. De äter löv, gräs, kvistar, mossa, lav och unga växtskott. Arten har förmåga att hoppa upp på låga grenar för att nå fram till bladen. Låglandsmyskdjuret stannar vanligen i samma revir och hannar använder mysk från körtlarna för att markera revirets gränser. Doften är även viktig för att hitta en partner. Vanligen lämnar flera exemplar sin avföring på samma plats.[8]

Dräktigheten varar cirka 6,5 månader och sedan föds en eller två ungar med ljusa punkter på pälsen. Ungarna göms i den täta växtligheten när modern letar efter föda. De diar sin mor 3 till 4 månader och efter cirka 24 månader blir de könsmogna.[8]

Moschus berezovskii har olika naturliga fiender som varg, lodjur, leopard, mårdar och rävar.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Wang, Y. & Harris, R. 2015 Moschus berezovskii . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 februari 2023.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ [a b] (2005) , website Moschus berezovskii, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ Beolens, Watkins & Grayson (2009). ”Berezovski”. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 39 
  8. ^ [a b c d] Robert S. Hoffmann, Darrin Lunde: Forest Musk Deer. In: Andrew T. Smith, Yan Xie: A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press, Princeton NJ 2008, ISBN 978-0-691-09984-2, p. 455.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]