Lankesisk elefant
| Lankesisk elefant Status i världen: Starkt hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Proboscidea |
| Familj | Elefantdjur Elephantidae |
| Släkte | Elephas |
| Art | Asiatisk elefant E. maximus. |
| Underart | Lankesisk elefant E. m. maximus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Elephas maximus. maximus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 Den lankesiska elefantens utbredningsområden | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Lankesisk elefant (Elephas maximus maximus) är en underart till arten asiatisk elefant som lever på Sri Lanka.[2] Underarten är inte allmänt accepterad och DNA-analys har visat att elefanterna på Sri Lanka har mer genetisk variation inbördes än mellan den lankesiska och den indiska elefanten.[3]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Den lankesiska elefanten är den fysiskt största underarten av asiatisk elefant.[3] Den har också i genomsnitt mörkare hy än de andra underarterna. Höjden ligger mellan 2 och 3 meter och vikten ligger mellan 3 och 5 ton. Elefanterna kan springa med en hastighet av drygt 40 km/h och uppnå en ålder av 55 till 70 år.[4] Få hannar fullt utvecklade betar och honorna har mycket sällan annat än helt rudimentära betar. Vid den senaste elefanträkningen i augusti 2011 fann man att mindre än 2 % av elefanthannar bar betar.[5]
-
-
Unge i Udawalawe nationalpark
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Den asiatiska elefanten är starkt hotad och underarten lankesisk elefant finns som namnet antyder endast på Sri Lanka. Arten fanns förr på hela ön, men idag finns elefanterna främst i låglandet i den torra zonen där den fortfarande är relativt utbredd. I den regniga zonen på sydöstra Sri Lanka saknas den nästan helt med undantag för mindre populationer i bland annat Sinharaja skogsreservat. I augusti 2011 genomfördes en nationell elefanträkning på Sri Lanka där man fann total 7 379 elefanter.[5]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Lankesiska elefanten är en växtätare, liksom övriga elefanter, och livnär sig på gräs, blad, skott, bark, frukter, nötter och frön. Elefanterna använder ofta sin snabel för att samla mat.[4] Den lankesiska elefanten vandrar i takt med monsunregnen längst gamla vandringsvägar. Den äldsta elefanten ansvarar för att leda hjorden. Vandringen sker oftast mellan regn- och torrperiod och problem uppstår när gårdar byggs längs elefanternas vandringsvägar med konflikter med människor och förstörelse av nybildad jordbruksmark som följd.[4]
Domesticerade elefanter[redigera | redigera wikitext]
Den huvudsakligen buddhistiska befolkningen på Sri Lanka vördar elefanten som ett heligt djur. Lankesiska elefanter har hållits och hålls i fångenskap för att delta i religiösa ceremonier där Esala Perahera i Kandy är den mest kända.
Hot[redigera | redigera wikitext]
I början av 1900-talet uppskattades att det fanns 10 000–15 000 lankesiska elefanter.[5] 1937 deklarerade myndigheterna elefanterna på Sri Lanka som skyddad underart.[6] 1993, under Sri Lankas inbördeskrig, genomfördes en ofullständig elefanträkning där man fann färre än 1 967 djur. IUCN uppskattade 2008 att det fanns 2 500–4 000 lankesiska elefanter.[1] Glädjande nog blev resultatet av den första nationella elefanträkningen på Sri Lanka efter inbördeskriget i augusti 2011 att man fann totalt 7 379 elefanter, 1 107 elefantungar och 122 elefanter med betar. Siffrorna antyder att den lankesiska elefanten är i bättre situation än tidigare befarat. Före elefanträkningen hade myndigheterna uppskattat att det fanns 5 350 elefanter på Sri Lanka. Miljöaktivister har ifrågasatt elefanträkningens resultat.[5]
Den lankesiska elefanten förlorar utrymme (habitatförlust) på grund av konkurrens om utrymmet med människan.[1] Nära 200 elefanter dödas varje år när de vandrar in på åkermark. Elefanterna i sin tur dödar cirka 50 människor om året på Sri Lanka.[5]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Choudhury, A. et al. 2008 Elephas maximus Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 4 november 2012. (gäller hela arten)
- ^ ”Elephas maximus”. Mammalian Species 182: sid. 1–8, Shoshani, J., Eisenberg, J. F. (1982). http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-182-01-0001.pdf. Läst 4 november 2012.
- ^ [a b] Gehan de Silva Wijeyeratne (2008) A photographic guide to Mammals of Sri Lanka, New Holland Publishers (UK) Ltd
- ^ [a b c] ”Sri Lankan elephant”. A-Z Animals. http://a-z-animals.com/animals/sri-lankan-elephant/. Läst 4 november 2012.
- ^ [a b c d e] ”Sri Lankan elephant numbers 'healthy', survey suggests”. BBC News – South Asia. http://www.bbc.co.uk/news/world-south-asia-14767882. Läst 4 november 2012.
- ^ ”chapter 567”. Fauna and Flora Protection. http://www.commonlii.org/lk/legis/consol_act/fafp567290.pdf. Läst 4 november 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lankesisk elefant.
|