Lantgrevskapet Hessen-Darmstadt
| Lantgrevskapet Hessen-Darmstadt | ||||
| Landgrafschaft Hessen-Darmstadt (Tyska) | ||||
| ||||
|
| |||
| Flagga | Vapen | |||
 | ||||
| Huvudstad | Darmstadt | |||
| Språk | Tyska | |||
| Religion | Protestantisk kristendom | |||
| Statsskick | Monarki | |||
| Bildades | 1567
| |||
| Upphörde | 1806
| |||
Lantgrevskapet Hessen-Darmstadt var en tidigare monarkisk stat inom nuvarande tyska förbundslandet Hessens gränser, som existerade från 1567 och som efter Tysk-romerska rikets upplösning 1806 blev Storhertigdömet Hessen.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Vid Filip den ädelmodiges död 1567 kom ungefär en åttondel av dåvarande lantgrevskapet Hessen, dvs Hessen-Darmstadt, att tillfalla hans fjärde son Georg den fromme. Äldste brodern Vilhelm IV erhöll Hessen-Kassel, näst äldste brodern Ludvig IV fick Hessen-Marburg, och tredje brodern Filip II tilldelades Hessen-Rheinfels.
1583 införlivades Hessen-Rheinfels i lantgrevskapet, något som ledde till konflikt och rivalitet med Hessen-Kassel. Sonen och efterträdaren Ludvig V grundade 1607 universitetet i Giessen och införde 1623 en arvföljdsordning, baserad på primogenitur. I hans område införlivades 1604 även Hessen-Marburg. Trots att han var luthersk stod Ludvig V, liksom sonen Georg II på kejsarens sida i 30-åriga kriget.
Ernst Ludvig och Ludvig VIII kopierade den franska hovhållningen och skuldsatte landet, medan den sparsamme, militäriskt lagde Ludvig IX, som tjänade i Fredrik den stores preussiska här, återställde ekonomin.
Hans hurustu Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken samlade tidens skönandar vid sitt hov. 1792 blev Hessen-Darmstadt inblandat i koalitionskrigen mot Frankrike, men gynnades av Napoleon, upptogs i Rhenförbundet och utvidgades, i synnerhet på bekostad av de sekulariserade områdena Mainz och Worms.
Ludvig X fick suveränitet över riksriddarna och lät 1806 utropa sig till Storhertig av Hessen och vid Rhen under namnet Ludvig I.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Lista över Hessen-Darmstadts regenter
- Hessen-Kassel (den andra betydelsefulla Hessiska monarkin efter 1567, efterföljdes 1803 av Kurfurstendömet Hessen och annekterades 1866 av Preussen.
- Huset Brabant
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1202-03.