Tysklands förbundsländer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land). Sedan återföreningen mellan Västtyskland och Östtyskland 1990 består förbundsrepubliken av sexton förbundsländer. Förbundsländerna är egna folkrättsliga subjekt - ur ett juridiskt perspektiv är det länderna som tillsammans har bildat förbundsrepubliken och inte tvärtom att förbundsrepubliken har skapat förbundsländerna.

Översikt över förbundsländerna[redigera | redigera wikitext]


Nr Förbundsland Huvudstad Yta km² Invånare(2)
1 Flag of Baden-Württemberg (state, lesser arms).svg Baden-Württemberg Stuttgart 35 751,46 10 879 618
2 Flag of Bavaria (lozengy).svg Bayern München 70 550,19 12 843 514
3 Flag of Berlin.svg Berlin (1) 891,68 3 520 013
4 Flag of Brandenburg.svg Brandenburg Potsdam 29 654,16 2 484 826
5 Flag of Bremen.svg Bremen Bremen(1) 419,38 671 489
6 Flag of Hamburg.svg Hamburg (1) 755,22 1 787 408
7 Flag of Hesse (state).svg Hessen Wiesbaden 21 114,94 6 176 172
8 Flag of Mecklenburg-Western Pomerania (state).svg Mecklenburg-Vorpommern Schwerin 23 211,05 1 612 362
9 Flag of Lower Saxony.svg Niedersachsen Hannover 47 614,07 7 926 599
10 Flag of North Rhine-Westphalia (state).svg Nordrhein-Westfalen Düsseldorf 34 110,26 17 865 516
11 Flag of Rhineland-Palatinate.svg Rheinland-Pfalz Mainz 19 854,21 4 052 803
12 Flag de-saarland 300px.png Saarland Saarbrücken 2 569,69 995 597
13 Flag of Saxony (state).svg Sachsen Dresden 18 420,15 4 084 851
14 Flag of Saxony-Anhalt (state).svg Sachsen-Anhalt Magdeburg 20 451,58 2 245 470
15 Flag of Schleswig-Holstein (state).svg Schleswig-Holstein Kiel 15 799,65 2 858 714
16 Flag of Thuringia (state).svg Thüringen Erfurt 16 172,50 2 170 714

(1) Berlin och Hamburg är både städer och delstater. I delstaten Bremen ingår även exklaven Bremerhaven.
(2) Statistik giltig 31 december 2015
Se vidare Statistik Destatis, Statistisches Bundesamt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Weimarrepubliken och Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Karta över Weimarrepublikens indelning i förbundsländer.

Efter de tyska monarkiernas fall i revolutionen 1918-19 ombildades de flesta delstater i det gamla kejsardömet till republiker, eller "fristater". Dessa blev i sin tur "länder" i Tyska riket som blev en republik och förbundsstat enligt Weimarkonstitutionen. 1925 bestod Tyskland av 18 länder,[1] varibland det mest dominerande förbundslandet var Fristaten Preussen som utgjorde två tredjedelar av Tysklands dåvarande territorium.

Efter nazisternas maktövertagande och avskaffandet av den parlamentariska demokratin 1933 förlorade förbundsländerna sin politiska betydelse, även om de fortsatte att existera formellt.

Tysklands delstatsindelning under delningen 1945 – 1990[redigera | redigera wikitext]

De nuvarande förbundsländerna är resultatet av den territoriella nyindelning av Tyskland som skedde efter andra världskrigets slut 1945, då Tyskland delades i fyra ockupationszoner och de preussiska territorierna öster om Oder-Neisse-linjen tillföll Polen och Sovjetunionen. De allierades kontrollråd beslutade 25 februari 1947 om Preussens formella upplösning.

I de fyra ockupationszonerna skapades efterhand 16 länder. Man inriktade sig på att skapa delstater med en hög grad av autonomi. En av idéerna bakom beslutet var att sprida den administrativa makten (bland annat utbildningsväsen) och inte ha en stark och dominerande centralmakt. Östtyskland valde, efter att de båda tyska staterna utropats 1949, att avskaffa sina fem delstater 1952 för att istället införa ett 14 distrikt (Bezirk) utan koppling till tidigare historiska områden, samtidigt som Östberlin fick namnet Berlin – Hauptstadt der DDR.

Den brittiska militärregeringen upplöste 23 augusti 1946 Preussens tidigare provinser och ombildade dem till självständiga förbundsländer: Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen och Schleswig-Holstein. Den gamla stadsstaten Hamburg förblev ett självständigt förbundsland. Rheinland-Pfalz skapades 1946 av den franska militärregeringen. Hessens författning trädde i kraft 1 december 1946 genom en folkomröstning och var därmed den första tyska författningen efter andra världskriget i Tyskland. Bayerns författning antogs genom folkomröstning 1 december 1946. Förbundsrepubliken Tysklands grundlag, Grundgesetz, proklamerades 23 maj 1949. Baden-Württemberg bildades 25 april 1952 genom att man slog samman Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern. Den 1 januari 1957 blev Saarland ett tyskt förbundsland.

Västberlin kom att få en särskild status inom Västtyskland. Det blev aldrig något fullvärdigt förbundsland, mer en de facto-delstat, som visserligen hade representanter i förbundsdagen, men dessa var utan rösträtt.

De fem "nya förbundsländerna" i det återförenade Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Vid Tysklands återförening år 1990 tillkom fem delstater från det forna DDR: Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Thüringen och Brandenburg (samt det forna Östberlin, som tillföll landet Berlin). De återskapades ur DDR:s tidigare Bezirke, administrativa distrikt, och har kommit att kallas de nya förbundsländerna, die neuen Bundesländer. På motsvarande sätt benämns ibland de tio tidigare västtyska förbundsländerna die alten Bundesländer. Berlin brukar varken räknas till de "gamla förbundsländerna" eller de "nya förbundsländerna" beroende på Berlins unika status enligt fyrmaktsöverenskommelsen mellan ockupationsmakterna i det delade Tyskland, och det faktum att Berlin består av territorium från både DDR och Västberlin.

Terminologin med "nya" och "gamla" förbundsländer används för att understryka samtliga förbundsländers nuvarande status som delstater i förbundsrepubliken, i motsats till den gamla indelningen i före detta Östtyskland och före detta Västtyskland. Dessutom har termerna Ostdeutschland och Westdeutschland i tyskan delvis en annan, rent geografisk betydelse, som inte alltid syftar på de politiska gränserna, varför man gärna undviker dessa termer inom politiken och officiell terminologi.

I samband med återföreningen och de administrativa reformerna efter denna skedde mindre förändringar av gränsdragningarna mellan de tyska delstaterna. Västberlin återförenades med Östberlin och stadsdelen Staaken-West, som under delningen tillhört Kreis Nauen i Bezirk Potsdam i nuvarande Brandenburg. Orterna i Amt Neuhaus och i kommundelarna Neu Bleckede, Neu Wendischthun och Stiepelse i Teldaus kommun, öster om Elbe i Landkreis Hagenow, Mecklenburg-Vorpommern, flyttades genom en ny gränsdragning 1993 till den nuvarande Landkreis Lüneburg i Niedersachsen och ligger därmed sedan dess i ett "gammalt" förbundsland, trots att de tillhör det tidigare östtyska territoriet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Otto Beckmann: Beckmanns Welt-Lexikon und Welt-Atlas. A–Z. Verlagsanstalt Beckmann, Leipzig [u. a.] 1931.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Germany.svg Tysklandsportalen – samlingssidan för artiklar om Tyskland på svenskspråkiga Wikipedia.