Lars Ahlfors
| Lars Ahlfors | |
 | |
| Född | 18 april 1907 Helsingfors, Finland |
|---|---|
| Död | 11 oktober 1996 Massachusetts, USA |
| Forskningsområde | Matematik |
| Institutioner | Helsingfors universitet ETH Zürich |
| Alma mater | Helsingfors universitet |
| Doktorandhandledare | Ernst Lindelöf Rolf Nevanlinna |
| Känd för | Riemannytor |
| Nämnvärda priser | Fieldsmedalj (1936) Wihuripriset (1968) Wolfpriset (1981) Steelepriset (1982) |
Lars Valerian Ahlfors, född 18 april 1907 i Helsingfors, död i oktober 1996 i Massachusetts, USA var en finländsk matematiker och en av de första vinnarna av Fieldsmedaljen.
Ahlfors, som var son till ingenjör Axel Ahlfors, inledde sina studier 1924 vid Helsingfors universitet under Rolf Nevanlinna och Ernst Lindelöf och tog sin examen där 1928. Han undervisade därefter vid Åbo Akademi och tog doktorsexamen 1930. Mellan 1935 och 1938 verkade han vid Harvard University och återvände sedan till Finland för att arbeta vid Helsingfors universitet, men på grund av kriget flyttade han 1945 istället till ETH Zürich i Schweiz. Han trivdes dock inte i Schweiz och flyttade 1946 tillbaka till Harvard, där han från 1964 innehade Grausteinprofessuren i matematik fram till sin pension 1977.
Ahlfors lärobok Complex Analysis från 1953 är ett standardverk inom komplex analys. Han skrev flera andra viktiga böcker, till exempel Riemann surfaces (1960) och Conformal invariants (1973). Ahlfors forskning behandlade komplex analys och han gjorde viktiga bidrag rörande bland annat Riemannytor, konform geometri och meromorfiska kurvor.
För sin forskning belönades han förutom med Fieldsmedaljen 1936 även med Wolfpriset 1981. Han invaldes 1964 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.