Lars Weiss

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den danska kommunpolitikern, se Lars Weiss (politiker).
Lars Weiss
Född10 maj 1946[1]
Linköpings domkyrkoförsamlingSverige[1]
Död19 juli 2021 (75 år)
Lidingö distriktSverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningJournalist
Redigera Wikidata

Lars Anders Weiss, född 10 maj 1946 i Linköping, död 19 juli 2021 i Lidingö distrikt[2][3], var en svensk journalist, mediekonsult, TV-chef och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen, universitetsstudier och studier vid Journalisthögskolan arbetade Weiss under 1970-talet för kvällstidningen Aftonbladet, bland annat som korrespondent i Paris. 1979 kom han till Dagens Eko för vilken han var Washingtonkorrespondent 1982-1985.

1989 blev Weiss chef för nyhetsprogrammet Aktuellt, men han lämnade Sveriges Television redan 1990 för att bli nyhetschef på de nystartade kanalen TV4. 1992 blev han programdirektör för denna kanal. När Sam Nilsson skulle sluta som VD för SVT vid årsskiftet 1999/2000 rekryterades Weiss i god tid som efterträdare. Han fick emellertid i oktober 1999 avsäga sig detta uppdrag då det uppdagades att Weiss skatteplanerat med skalbolagsaffärer, vilket förmodligen inte var olagligt men etiskt ifrågasatt.[4] Efter detta hade Weiss bland annat styrelseuppdrag för Com Hem, Yellow Bird och Svenska Filminstitutet och var rådgivare för Kanal Lokal.

Weiss skrev flera romaner och innehade läsåret 1998/1999 gästprofessuren i praktisk journalistik vid JMG på Göteborgs universitet. Han var med om att starta mediebolaget Creo där han var styrelseordförande.

År 2002 avled Weiss son, diplomaten Jonas Weiss, i en bilolycka i Irak.[5] Händelsen och dess följder behandlas i boken I saknadens tid.[6] Han har även en son med Anna Lindmarker. Weiss och Lindmarker hade ett förhållande från ca 2000 fram till Lars Weiss död 2021.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • 1982 - Notisen
  • 1998 - Framgångsfällan
  • 2000 - Iskarlen och trasdockan
  • 2001 - Järnmannen och pansarbilen
  • 2003 - I morgon du
  • 2004 - Vita vrister
  • 2013 - I saknadens tid

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ https://www.expressen.se/nyheter/journalisten-lars-weiss-ar-dod/
  3. ^ https://www.ratsit.se/19460510-Lars_Anders_Weiss_Lidingo/MJqAfFGhVaDfwIhAJzAlqTqVVrIb0DWxuhfWQ6D5nHE
  4. ^ MarieLouise Samuelsson (23 oktober 1999). ”"Weiss kan inte tillträda"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1999-10-23/17. Läst 29 december 2017. 
  5. ^ Johan Werkmäster (22 januari 2013). ”Lars Weiss | I saknadens tid”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/lars-weiss-i-saknadens-tid-1.498151. 
  6. ^ Karolina Andersson (25 januari 2013). ”Ett slukhål i hjärtat”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/ett-slukhal-i-hjartat. Läst 29 december 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]