Svenska Filminstitutet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenska Filminstitutet i Filmhuset 2009

Svenska Filminstitutet är en stiftelse som bildades 1963 för att stärka och utveckla svensk film. För Filminstitutets byggnad på Gärdet i Stockholm se Filmhuset.

Verksamheten[redigera | redigera wikitext]

Filmhusets entré, 2014.
Svenska Filminstitutets entré, 2009.

Filminstitutets mål är att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt att representera den svenska filmen internationellt. Filminstitutets styrelse utses av Sveriges regering och verksamheten regleras dels i det så kallade Filmavtalet upprättat mellan staten, SVT, TV4 och den svenska filmbranschen, dels via årliga regleringsbrev från Kulturdepartementet.

Ett av Filminstitutets uppdrag är att hålla filmhistorien levande genom att visa filmer som inte är tillgängliga på den ordinarie biografrepertoaren. Detta sker med filmklubben Cinemateket, som visar film på biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Filminstitutets byggnad Filmhuset på Gärdet i Stockholm ritades av arkitekt Peter Celsing och byggdes mellan åren 1968 och 1970. Här ryms tre biografer: Bio Victor (efter Victor Sjöström), Bio Mauritz (efter Mauritz Stiller) samt Bio Julius (efter Julius Jaenzon). Bio Victor och Bio Mauritz är publikt tillgängliga. Bio Victor har 364 platser och Bio Mauritz 130 platser.

Filminstitutets filmarkiv är ett av de äldsta i världen, och biblioteket är Sveriges enda specialbibliotek för film. Biblioteket och dess bild- och affischarkiv är öppet för allmänheten.

I januari varje år delar Filminstitutet ut Sveriges främsta filmpris Guldbaggen, för framstående insatser för den svenska filmen. Prisutdelningen sker vid den direktsända Guldbaggegalan, som arrangeras tillsammans med SVT. Filminstitutet tillhandahåller webbtjänsten Svensk Filmdatabas, med filmografisk information om svenska och utländska filmer. Tidigare har Filminstitutet utgivit bokverket Svensk filmografi. Filminstitutet är även huvudman för det svenska MEDIA Desk-kontoret. MEDIA är EU:s stöd till den audiovisuella industrin i Europa. Svenska Filminstitutet har även ett filmarkiv i Grängesberg (se Filmarkivet i Grängesberg).

Svenska filminstitutet bidrar med ekonomiskt stöd till de 19 regionala resurscentrum för film och video som finns i landet. Mellan 1973 och 2001 drev Filminstitutet tillsammans med Sveriges Television teknikpoolen Filmverkstan som var en slags föregångare till de regionala resurscentrerna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Harry Schein blev en nyckelperson inom svensk film, då han i början av 1960-talet drev igenom skapandet av Svenska Filminstitutet, inklusive Sveriges första riktiga filmskola, sedermera Dramatiska Institutet, och var dess förste chef (vd 1963-1970 samt 1972-1978, styrelseordförande 1970-1978). Han var också initiativtagare till den för ny svensk film viktiga filmreformen 1963, vilken innebar att tio procent av biljettintäkterna från biograferna gick till Svenska Filminstitutet.

Filmreformen[redigera | redigera wikitext]

Filmreformen innebar början på en ny era av svensk filmproduktion. Genom att finansminister Gunnar Sträng och Krister Wickman tillsammans med Schein drev fram en slopad nöjesskatt för biografer kunde reformen bli verklighet. I stället skulle 10 procent av biobiljettpriset gå till det nybildade Svenska Filminstitutet. Detta kom att garantera en kontinuerlig svensk filmproduktion under de följande decennierna, en produktion inspirerad av bland annat den franska "Nya vågen" och förändrad samhällssyn, med plats även för "smalare" filmer och experiment. Tiden efter filmreformen blev till en början en framgång för svensk film med Ingmar Bergman, Bo Widerberg och Jan Troell som största namn och en ny filmestetik.[1]

Med Filminstitutet följde Filmskolan, tidskriften Chaplin, ett filmbibliotek och ett filmarkiv. Många lovande regissörer kom att debutera åren efter 1963 som Mai Zetterling, Roy Andersson, Kjell Grede, Jonas Cornell, Janne Halldoff, Johan Bergenstråhle, Jörn Donner och Vilgot Sjöman.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

[3]

Styrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

[3]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nya bilder och dagsljus, av Stig Björkman, Norstedts 1978
  2. ^ ”Anna Serner ny vd på filminstitutet”. SvD. http://www.svd.se/kultur/anna-serner-ny-vd-pa-filminstitutet_6033459.svd. Läst 23 mars 2011. 
  3. ^ [a b] ”Styrelse och ledning”. Svenska filminsitutet. http://www.filminstitutet.se/sv/om-oss/vart-uppdrag/verksamhet--organisation/styrelse-och-ledning/. Läst 7 augusti 2015.