Laskarina Bouboulina

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Laskarina Bouboulina
Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα
Bouboulina.JPG
Oljemålning av Bouboulina, Athens Nationalmuseum.
Information
FödelsenamnLaskarina Pinotsi
Smeknamn"Kapetanissa"
Född11 maj 1771
Konstantinopel, Ottomanska Riket
Död22 maj 1825
Spetses, Ottomanska Riket
LandGrekland
GradHedersamiral i ryska flottan
BefälAgamemnon

Laskarina Bouboulina (grekiska: Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα,) född 11 maj 1771, död 22 maj 1825, var en grekisk nationalhjälte, berömd för sin roll som flottkommendant under det grekiska frihetskriget.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bouboulina föddes i ett fängelse i Konstantinopel när hennes mamma Paraskevo[1] besökte sin döende man, sjökaptenen Stavrianos Pinotsis. Pinotsis hade deltagit i den Orlovska revolten 1769-70 mot makthavarna i det Osmanska riket. Efter makens död återvände Paraskevo med sin nyfödda dotter till deras hem på ön Hydra. År 1775 gifte Paraskevo om sig med Dimitrios Lazarou-Orlof, en kapten på ön Spetses.

Redan som barn var Bouboulina fascinerad av havet och fartyg. Hon kunde leka på stranden i timmar och hon älskade att lyssna på sjömännens berättelser. De talade också om att befria landet från turkarna, som plågat nationen i närmare fyra hundra år.

Hon gifte sig två gånger, vid sjutton års ålder med Dimitrios Yiannouzas, en sjökapten som dog i strid mot pirater som härjade på Egeiska havet. År 1801 gifte hon sig en andra gång med Dimitrios Bouboulis, även han sjökapten som också dog i strid till sjöss.[2]

Rebellflottan[redigera | redigera wikitext]

Ombord på Agamemnon.
Målning av Peter von Hess.

Bouboulis efterlämnade en stor förmögenhet som myndigheterna försökte konfiskera 1816. Bouboulina sökte hjälp hos den ryska ambassadören, greve Pavel Stroganoff i Konstantinopel. Förmögenheten kunde räddas hon använde sin förmögenhet för att bygga upp en flotta av krigsfartyg med flaggskeppet Agamemnon, det största krigsfartyget i rebellflottan. Hon anslöt sig till den underjordiska rörelsen Filiki Etairia (Friendly Society), som grundats av utländska handelsmän. Vid denna tid började rörelsen stödja uppror mot det Osmanska riket.[3]

Frihetskriget[redigera | redigera wikitext]

År 1821 startade den grekiska revolutionen. Uppror mot det Osmanska riket utbröt på flera fronter[4]:

  • I Moldavien samlar general Alexander Ypsilantis en gerilla-armé och angriper turkarna i Rumänien. Sultanens styrkor skickas till Balkan för att slå ner upprorsmakarna.
  • Den 13 mars hissar Laskarina Bouboulina den första revolutionära flaggan på Spetses.
  • Den 25 mars hissar biskopen av Patras, Germanos revolutionsflaggan på klostret Agia Lavra.[5]
  • Den 3 april revolterar öarna Spetses, Hydra och Psara. Tillsammans förfogar de över 300 fartyg. Agamemnon under befäl av Bouboulina deltar i belägringen av turkarnas fort på Nafplion. Hon blev vän med general Theodoros Kolokotronis och tillsammans planerade de strategin för upproret på Peloponnesos.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Den ryske tsaren Alexander utnämnde Bouboulinas till hedersamiral i ryska flottan. På ön Spetses inrättades Bouboulina Museum i ett trehundra år gammalt hus som tillhört hennes andra man Bouboulis. I hamnen står hennes staty. I Athen, Pireus och på Cypern finns gator uppkallade efter Laskarina Bouboulina.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Spetses historia” Arkiverad 20 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 8 mars 2017].
  2. ^ ”Bouboulina museum”. Läst 8 mars 2017[död länk].
  3. ^ Elsie 2013, s. 48.
  4. ^ ”History of Greece” Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 8 mars 2 017].
  5. ^ ”Klostret Agia Lavra” Arkiverad 1 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 10 mars 2017].

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Elsie, Robert (2013) (på eng). A biographical dictionary of Albanian history. London: I.B. Tauris in association with The Centre for Albanian Studies. Libris 14636729. ISBN 9781780764313 
  • Dowling, Timothy C. (2015). Russia at War: From the Mongol Conquest to Afghanistan, Chechnya, and Beyond. ABC-CLIO. ISBN 978-1598849479.