1613

	1613 – MDCXIII; 412 år sedan
	År; 1610 \| 1611 \| 1612; 1613; 1614 \| 1615 \| 1616
	Årtionde; 1590-talet \| 1600-talet ; 1610-talet; 1620-talet \| 1630-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1613 ; MDCXIII
Ab urbe condita	2365
Armeniska kalendern	1062 ; ԹՎ ՌԿԲ
Assyriska kalendern	6363
Bahaikalendern	-231–-230
Bengaliska kalendern	1020
Berberkalendern	2563
Brittiskt regeringsår	10 Ja. 1 – 11 Ja. 1
Buddhistisk kalender	2157
Burmesiska kalendern	975
Bysantinska kalendern	7121–7122
Koptiska kalendern	1329–1330
Erianska kalendern	2779
Etiopiska kalendern	1605–1606
Judiska kalendern	5373–5374
Vikram Samvat	1669–1670
Sakakalendern	1535–1536
Kaliyuga	4714–4715
Holocen kalender	11613
Nri-Igbo	613–614
Persiska kalendern	991–992
Muslimska kalendern	1021–1022
Nengō (Japan)	Keichō 18; (慶長18年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3946
Minguokalendern	299 före ROC; 民前299年
Thailändsk kalender	2156
Unixtid

1613 (MDCXIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Händelser

20 januari – Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Knäred under engelskt överinseende. I freden avstår Sverige Finnmarken till Danmark och tvingas betala Älvsborgs andra lösen på 1 000 000 daler för att återfå Älvsborgs fästning samt får tullfrihet i Öresund.^[1]
Början av året – Ryssarna återtar de fästningar, som svenskarna erövrade förra året, förutom Gdov.

21 februari – Michail Romanov väljs till ny rysk tsar, vilket dels gör slut på den femton år långa stora oredan, som har splittrat landet sedan 1598, dels gör att de utländska makter, som har blandat sig i det hela (inklusive Sverige) får ge upp planerna på att sätta sin kandidat på den ryska tronen. Romanovätten kommer sedan att härska i Ryssland i strax över 300 år (från 1796 genom en sidogren), fram till ryska revolutionen 1917.

En schism mellan de båda Uppsalaprofessorerna Johannes Rudbeckius och Johannes Messenius slutar med att Messenius tvingas lämna sin tjänst. Rudbeckius blir Gustav II Adolfs hovpredikant, medan Messenius blir assessor i hovrätten och vårdare av rikets arkiv.

24 februari – Mattia Preti, italiensk barockmålare.
12 mars – André Le Nôtre, fransk trädgårdsarkitekt.
16 juli – Alderano Cibo, italiensk kardinal.
20 september – Jean-François Paul de Gondi Retz, fransk kardinal och politiker.
25 september – Claude Perrault, fransk arkitekt och läkare
13 oktober – Marion Delorme, fransk kurtisan och salongsvärdinna.
23 december – Carl Gustaf Wrangel, svensk greve, fältmarskalk, riksråd och generalguvernör, riksamiral 1657–1664 och riksmarsk 1664–1676.

16 mars - Sigrid Sture, svensk häradshövding.
6 april – Flaminio Ponzio, italiensk arkitekt.
8 juni – Ludovico Cigoli, italiensk konstnär, målare.
15 juni – Magdalena Moons, hjältinna under de Nederländska frihetskriget.
29 juni – Seved Svensson Ribbing, svenskt riksråd, riksskattmästare sedan 1602.
10 juli – Dona Catherina av Kandy, singalesisk monark.
6 december – Anton Praetorius tysk präst, reformert teolog, författare och förkämpe mot häxjakt och tortyr.
Izumo no Okuni, japansk miko (tempeltjänare) och skådespelare.