Katedralskolan, Linköping

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Linköpings gymnasium)
Katedralskolan
Linköpings högre allmänna läroverk
(1878–1965)
Linköpings Högre Elementarskola
(1857–1878)
Schola Cathedralis Lincopensis
Katedralskolans framsida.jpg
Skolbyggnaden från 1915
på Platensgatan 20, Linköping.
MottoTradition och utveckling
SkoltypGymnasieskola
Läroverk före 1965
OrtLinköping
LänÖstergötlands län
LandSverige Sverige
Grundad1627
Nationella programNaturvetenskapliga programmet, Samhällsvetenskapliga programmet, Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet, International baccalaureate, Handelsprogrammet
ÄgareLinköpings kommun
Antal elever~1240
Antal lärare~120
Gavelfasadens skulpturer och reliefer av Carl Fagerberg vid stora ingången till Katedralskolan höggs sommaren 1916 in i granitblock som därefter murades in i väggen.

Katedralskolan i Linköping (tidigare Linköpings högre allmänna läroverk) grundades år 1627 och är således Sveriges femte äldsta gymnasieskola efter Rudbeckianska gymnasiet i Västerås, Thomasgymnasiet i Strängnäs, Katedralskolan i Uppsala och Katedralskolan i Lund. Skolans motto är tradition och utveckling. Skolan är idag inrymt i byggnaden på Platensgatan, invigd 1915, i stadsdelen Vasastaden.

Skolbyggnaden från 1915 rymmer riklig konst. Fasadskulpturerna på dess framsida är gjorda av Carl Fagerberg. Den stora målningen i aulan utfördes av Olle Hjortzberg. Över huvudentrén finns Östergötlands och Linköpings vapen samt inskriptionen "Högre Allmänt Läroverk" och "1914-1915".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skolan har ett ursprung som katedralskola, omnämnd 1230[1]. Den hade 137 lärjungar 1594, som huvudsakligen undervisades i latinska språket.[2]

Det har rått osäkerhet om vilket år gymnasiet grundades (någon källa anger 1628[3]) eftersom originalhandlingen har förkommit. Men historikern Karl Beckman har i Kammararkivet funnit en kopia av det brev med överskriften "Privilegium Gymnasii Lincopense" som Gustav II Adolf undertecknade den 25 april 1627. Verksamheten kom igång 8 september 1627 enligt anteckningar gjorda av gymnasiets förste rektor Andreas Prytz.[4][5] År 1857 ombildades skolan, i anslutning till läroverksreformen 1849, till ett högre elementarläroverk[6] som 1879 namnändrades till ett högre allmänt läroverk[7]. Skolan fick 1965 namnet Katedralskolan och kommunaliserades 1966. Studentexamen gavs från 1864 till 1968 och realexamen från 1907 till 1964.[8]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • 1300-talet-1804 - Nuvarande församlingshemmet i domkyrkoparken ligger på den plats där den första domskolan låg och delar av byggnaden kan dateras till 1300-talet. Den dåvarande byggnaden skadades i branden 1567 och undervisningen flyttades då till Vreta kloster medan byggnaden renoverades. 1627 inrättades gymnasium och byggnaden utvidgades. Huset förstördes i den stora branden 1700,[9] men på hösten 1701 kunde undervisningen återupptas på samma plats i en ny skolbyggnad. Frimurarlogen tog 1804 över skolbyggnaden i domkyrkoparken och den byggdes om för logens ändamål.
  • 1804–1831 - 1804 flyttade undervisningen åter, nu till ett hus på borggården som en tid varit rådhus.
  • 1831–1864 - Ett nytt skolhus byggdes 1826–1831 – det nuvarande konsistoriehuset på Ågatan. Fram till 1864 var skolan inrymd där men efterträddes då av domkapitlet och biblioteket.
  • 1864–1915 - Skolan flyttade till den nya byggnaden – det nuvarande stadshuset – och huserade där till 1915 då den nya läroverksbyggnaden på Platensgatan 20 stod klar.

Läroverksbyggnaden på Storgatan[redigera | redigera wikitext]

Läroverket var tidigare inrymt i det som idag är Linköpings stadshus. Stadshuset var mellan åren 1864 och 1915 läroverk, till dess att den befintliga byggnaden på Platensgatan stod klar.

Läroverksbyggnaden på Platensgatan[redigera | redigera wikitext]

Katedralskolan hette då den nybyggdes 1914–1915 Högre Allmänna Läroverket i Linköping. Stadsfullmäktige beslöt 1912 att uppföra ett nytt läroverk. Den nya byggnaden låg utanför dåvarande staden och var i stort omgiven av åkermark. En annons publicerades i tidningarna i augusti 1913, med anbud för den nya byggnadens uppförande. Kort efter slöts ett avtal mellan parterna och byggnationen av läroverket kunde således påbörjas. År 1914 genomfördes en högtidlig sammankomst vid byggnationen. Procession utgick från den gamla läroverksbyggnaden, med musik från Första livgrenadjärregementet. Medverkande var bland annat stiftets dåvarande biskop Personne. [10] Albert Vaerneus var rektor för Linköpings Högre Allmänna Läroverk under tiden 1901–1926. Byggnaden som är i nationalromantisk stil är ritad av arkitekten Axel Brunskog, samma arkitekt som ritade den snarlika Folkungaskolan. Huvudentreprenör var byggmästaren Anders Ohlsson. Under byggnationen av läroverket installerades även skolans orgel, övrig inredning, samt gaveluret, tillverkat av F.V. Tornberg i Stockholm.

Den 30 augusti 1915 samlades lärare och lärjungar i det gamla läroverkets aula och tågade därefter gemensamt till det nya läroverket, där uppropet skedde i den nya aulan. Invigningen dröjde till den 16 oktober 1915.[11] Vid invigningen hölls högtidliga tal och bland annat sjöngs sångerna: "Sång till Östergötland" samt nationalsången. Närvarande var också dåvarande ecklesiastikminister K.G Westman. Innanför huvudentrén till skolbyggnaden finns inskriptionen "Initium sapientiæ timor Domini" vilket är latin och betyder "Gudsfruktan är vishetens begynnelse", samma inskription som återfinns över porten till den tidigare läroverksbyggnaden.[10] 1945-1947 målades stora trapphuset om, liksom aulan. På skolans baksida finns en matsal, som är tillbyggd. I skolan finns även ett skolbibliotek, med omfattande litteratur för elever och lärare. Skolbiblioteket har bland annat erhållit nomineringen till "Bibliotek i världsklass", 2014/2015.

Läroverket i Linköping hade ett omfattande naturhistoriskt museum. Skolans museum hade flera uppstoppade djur, skänkta till skolan. Museet fanns att beskåda fram till 1968. [12]

Läroverkets bibliotek hade anknytning till det som hade namnet "Stifts- och landsbiblioteket i Linköping", fram till 1926 under en omorganisation. Biblioteket för eleverna var inrymt i ett rum i källarvåningen. Under åren ökade antalet tillgängliga böcker, bland annat genom donationer av elever. Dagens bibliotek är inrymt i det f.d. kollegierummet.

Under en tid rådde det närvaroplikt på skolans morgonböner, vilka skedde 15 minuter innan dagens första lektion. Vid ringning till bön skulle eleverna ställa upp och gemensamt gå in i aulan. Ansvariga för morgonbönen var skolans kristendomslärare. När de nya eleverna på skolan under hösten år 1966 påbörjade sin studietid fanns inte längre den obligatoriska morgonbönen. [12]

Fram till 1976 var en stor del av kommunens vuxenutbildning förlagd till Katedralskolan. Från och med 1965 blev kvällsgymnasiet en självständig skolenhet. 1968 upphörde kvällsgymnasiet på Katedralskolan, detta efter nio terminer som egen skolenhet.

Ombyggnationer[redigera | redigera wikitext]

Under 1950-talet skedde det renoveringar på läroverket. Sångsalen omdisponerades och en väggmålning tillkom av konstnären Sigge Widegren. 1952 skedde det ett anslag av stadsfullmäktige för renovering. Institutionerna för de naturvetenskapliga ämnena var i behov av renovering. Renoveringen skedde huvudsakligen sommaren 1953.

1960 framhöll skolstyrelsen att skolan måste byggas om med hänvisning till att det gick många elever på skolan. Renoveringen skulle innebära en utvidgning av läraravdelningen, samt fler expeditioner. Det beslutades att Katedralskolan från och med år 1968 skulle fungera som "försöks- och demonstrationsskola" till lärarhögskolan. Verksamheten krävde vissa lokalförändringar.

1972 skedde den mest omfattande ombyggnationen, vilket skulle göra skolan till en gymnasieskola som mätte upp till tidens krav. Under sommaren 1972 påbörjades ombyggnationen. Arbetet pågick i nära två år. Sedan skolbyggnadens tillkomst hade ingen förändring av exteriören skett, men under 1972 års renovering gjordes den första förändringen av exteriören. På norrsidan av trapphuset, på byggnadens baksida, uppfördes en tillbyggnad som var lika hög som resterande delar av skolan. Tillbyggnaden rymmer hiss och toaletter. Ny rumsindelning skedde på suterrängvåningen. [12]

Aula[redigera | redigera wikitext]

Målning i aulan, föreställande kung Gustav II Adolf och Paulus.

I skolans aula finns en målning av Olle Hjortzberg, färdigställd år 1916. Målningen fick namnet "Ex oriente lux". Målningen visar flera personer, däribland Alexander den store och Sokrates, representanter för antiken, samt Gustav II Adolf och Paulus som representanter för den kristna tiden. Glasmålningarna i aulan återger Östergötlands och Linköpings vapen, läroverkets gamla sigill, samt Sveriges riksvapen. I aulan finns en orgel, tillverkad år 1916 av firman Setterquist & Son Orgelbyggeri. Orgeln omfattar 10 stämmor. Under förändringarna 1945-1947 då aulan målades om, fick orgeln en elektrisk fläkt för luften.

Aulan används flitigt för sammankomster och skrivningar. Historiskt har flera välkända personer besökt skolan och talat för eleverna. Bo Giertz, resesekreterare i Kristliga gymnasistförbundet (sedermera biskop i Göteborgs stift), besökte skolan flera gånger. 1932 firades Gustav Adolfsminnet. 1935 firades riksdagens 500-årsjubileum med föredrag om Engelbrekt och riksdagen. Den 30 oktober 1950 hölls minneshögtid efter Gustaf V:s död. Även efter kung Gustaf VI Adolfs död 25 september 1973.

Omgivningen runt skolan[redigera | redigera wikitext]

Skolan är centralt belägen i staden. En bit framför skolan finns en park, kallad Berzeliiparken. Vid skolans södra sida finns den så kallade "Hugo Theorells damm", vilket är en damm uppkallad efter Hugo Theorell, nobelpristagare. Den botaniska delen av skolträdgården sköttes under en tid av den biologiska institutionen, men arbetet blev för betungande. Framför skolan finns ett hus, tidigare vaktmästarbostad, men även kallats för "Krettelnhuset" efter att skoltidningen, Kretteln, haft sina redaktionslokaler där.

  • Skolans lokaler under perioden 1831-1864 på Ågatan 65. Byggnaden kallas idag Konsistoriehuset eller domkapitelhuset där Linköpings Stifts administration finns.
    Skolans lokaler under perioden 1831-1864 på Ågatan 65. Byggnaden kallas idag Konsistoriehuset eller domkapitelhuset där Linköpings Stifts administration finns.
  • Linköpings stadshus, Storgatan 43, skolans byggnad 1864-1915.
    Linköpings stadshus, Storgatan 43, skolans byggnad 1864-1915.
  • Mellan 1701-1804 låg skolan i denna byggnad på Läroverksgatan 9, där idag domkyrkans församlingshem finns, bredvid Linköpings domkyrka. Skolan låg redan här 1627 men byggnaden brann ner 1700.
    Mellan 1701-1804 låg skolan i denna byggnad på Läroverksgatan 9, där idag domkyrkans församlingshem finns, bredvid Linköpings domkyrka. Skolan låg redan här 1627 men byggnaden brann ner 1700.

Konsten på Katedralskolan[redigera | redigera wikitext]

Interiörbild i Katedralskolan, Linköping. Tavlan som är placerad utanför dörrarna till aulans stora ingång föreställer Stora Åby i Ödeshögs kommun och är målad av konstnären Elias Erdtman (1862–1945).

Byggnaden fick en rik konstnärlig utsmyckning. Carl Fagerberg gjorde fasadens skulpturer medan Olle Hjortzberg smyckade aulan. När Katedralskolan invigdes 1915 var det var redan från början självklart att den skulle smyckas med samtida konst, både tavlor och skulpturer. Konsten skulle vara "en bärande kraft för unga sinnen" och Elias Erdtman samt Olle Hjortzberg var några av de stora konstnärer som fick beställningar till det nya läroverket. Prins Eugen skänkte senare tavlan Veteskörd vid Vättern till skolans 300-årsjubileum 1927. På ett av skolans våningsplan finns en väggmålning från 1951, målad av Sigge Widegren.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Skolan har ett ursprung som katedralskola. Åren 1857–1878 var skolans namn "Linköpings Högre Elementarskola". Namnet blev 1878–1965 "Linköpings högre allmänna läroverk". I staden fanns det under 1960-talet en brist på skolplatser, vilket ledde till ett nytt gymnasium i Linköping: S:t Lars gymnasium. Linköpings Högre Allmänna Läroverk kunde följaktligen inte behållas som namn, när staden hade två gymnasieskolor.

Lokalerna på Platensgatan 28 som används av Katedralskolan.

År 1960 behandlades olika förslag på namn på läroverket. Det namn som framfördes var "Katedralskolan". Namnet har sin bakgrund i den medeltida Linköpingsskolan som var nära förbunden med domkyrkan, katedralen. Rektorn vid läroverket fick kollegiets uppdrag att inlämna "Katedralskolan" som förslag till namn för läroverket till kungen. Stadsfullmäktige hade inga motsättningar gällande namnförslaget. Från och med 1 juli 1965 är Katedralskolan namnet. Samtidigt fastställdes namnet på de två andra gymnasieskolorna i staden; S:t Lars skola och Ljungstedtska skolan (Anders Ljungstedts gymnasium).

Övriga byggnader[redigera | redigera wikitext]

Det ökande elevantalet på Katedralskolan har medfört ett ökad behov av fler och större lokaler för skolans verksamhet. Sedan 2017 hyr Linköpings kommun lokaler som används av Katedralskolan på Platensgatan 28. Byggnaderna användes från början som en vagnfabrik och på 1990-talet av länsrätten. Den mittersta delen byggdes år 1912 och flyglarna år 1918 respektive 1936. Sedan år 2017 sker delar av Katedralskolans verksamhet i lokalerna.[14]

Katedralskolans program och organisation[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Katedralskolan erbjuder följande gymnasieprogram:

Till naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiska och humanistiska programmet erbjuds musikprofil.

Katedralskolan har flera internationella kontakter och erbjuder undervisning i bland annat tyska, engelska, spanska, franska, italienska och latin. För språkstuderande på skolan finns möjligheten till internationella examinationer. [15]

Skolledning[redigera | redigera wikitext]

Skolans skolledning är bestående av en enhetschef, samt rektorer för de olika programmen.

Rektor[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit rektorer vid Katedralskolan (mellan 1878 och 1965 Linköpings Högre Allmänna Läroverk).

  • 1888–1898 Axel Romdahl[16]
  • 1901-1926 Gustaf Albert Vaernéus Johansson
  • 1926-1937 Josef Liljeblad
  • 1937-1940 H. Larsson
  • 1941-1956 Ragnar Ekholm
  • 1956-1968 Gunnar Lögdberg
  • 1968-1970 Erik Nordell
  • 1971-1981 Olof Fahlén
  • 1982-2005 Gösta Björn
  • 2005-2015 Britt-Marie Andersson
  • 2015-2019 Magnus Nyström
  • 2019- Marcus Lindén[10][17]

Lektorer[redigera | redigera wikitext]

Förste teologie lektorer[redigera | redigera wikitext]

Andre teologie lektorer[redigera | redigera wikitext]

Lektorer i historia[redigera | redigera wikitext]

Lektorer i grekiska[redigera | redigera wikitext]

Lektorer i filosofi[redigera | redigera wikitext]

Lektorer i latinska språket[redigera | redigera wikitext]

  • 1628: Birger Beccander
  • 1629: Daniel Daalhemius
  • 1630: Benedictus Figrelius
  • 1633: Petrus Agrivillius
  • 1634–1636: Daniel Kylander
  • 1642: Laurentius Laurinus
  • 1644: samuel Brask
  • 1649: Magnus Klingius
  • 1652: Nicolaus Isaaci
  • 1656: Ericus Löfgren
  • 1670–1675: Samuel Werelius
  • 1675: Erik Phoenix
  • 1791: Matthias Sundevall
  • 1795: Joannes Hesselgren
  • 1800: Per Arenander
  • 1846–1863: Pehr Westman
  • 1865: Nils Östling
  • 1894–: Bernhard Risberg

Lektorer i matematik[redigera | redigera wikitext]

Musiklärare[redigera | redigera wikitext]

Teckningslärare[redigera | redigera wikitext]

  • 1895–1898 Philip Löfgren[16]

Gymnastiklärare[redigera | redigera wikitext]

  • 1894–1898 Nicolaus Mannerhjerta[16]

Några av Katedralskolans sällskap[redigera | redigera wikitext]

 Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
  • Sällskapet för Vitterhet och Häfd – Eranos (VH-E)[18]. VH-E är Katedralskolans äldsta sällskap och kan räkna sina anor till grundandet av Vitterhetsgillet år 1795. VH-E ägnar sig åt historia, filosofi, litteratur och poesi. Flera kända elever vid Katedralskolan har varit verksamma inom sällskapet, bland andra Jöns Jacob Berzelius och Tage Danielsson.
    Katedralskolan, huvudentrén
  • Naturvetenskapliga sällskapet (Natve).[18] Natve är ett skolsällskap som endast består av manliga medlemmar och som ägnar sig åt naturvetenskap. År 1814 grundades Natve och har funnits oavbrutet sedan dess, det gör sällskapet till den längsta aktiva föreningen i skolans historia. Flera kända katedralelever, bland andra Hugo Theorell och Anders Tegnell, har varit medlemmar i sällskapet. Natve är anslutet till förbundet Unga Forskare.
  • Veritas Naturae.[18] Veritas är ett sällskap endast för kvinnliga naturvetare med intresse för naturvetenskap. Även detta sällskap är ett av de äldsta på skolan och anslutet till förbundet Unga Forskare.
  • Kretteln Elevtidning grundad 1917. Berör ämnen i skolan, såväl som i samhället. Tidningen ges ut några gånger per kalenderår. Skoltidningen leds av en chefredaktör, samt olika skribenter.
  • Moderat Skolungdom har sedan 1949 en avdelning på skolan, Sveriges näst äldsta MSU-förening. [12]
  • Bonnkapälle, Skolorkester grundad 1860, bestående av endast manliga medlemmar.

Till skolan finns även "Föreningen Linköpings läroverkspojkar", grundat 1945, som är en förening för: "dem som studerat, arbetat eller arbetar på skolan eller är intresserade av skolan och dess historia."[19]

Under alla år på Katedralskolan har föreningar bildats och upplösts. Bland dem som funnits på skolan finns: Kyrkliga gymnasistförbundet. 1910 bildades en kristen förening vid läroverket. Föreningen försvann ett par år, men bildades åter 1973. Föreningen finns inte längre kvar på skolan. [12]

Elevkår och traditioner[redigera | redigera wikitext]

På skolan finns en elevkår, "Katedralskolans Elevkår", som ska göra skolgången bättre och roligare för eleverna på Katedralskolan, samt värna elevernas intressen på skolan. Elevkåren genomför och organiserar olika aktiviteter på skolan, såsom att välkomna nya elever på skolan.

Elevkårens struktur[redigera | redigera wikitext]

Elevkårens styrelse är bestående av elever på skolan. Styrelsens presidium är bestående av en ordförande och vice ordförande. Kåren är bestående av olika utskott och kommittéer.

Återkommande evenemang[redigera | redigera wikitext]

Skolan har flera traditioner. Många av dessa aktiviteter organiseras av elevkåren och föreningar, vilket är en viktig del av skolan. Skolan bedriver bland annat utbyten med flera länder, däribland Tyskland, England och Frankrike [15]. Sedan 2002 arrangerar Katedral ett "FN-rollspel". [15] Veckan innan påsklovet arrangeras sedan 2019 den stora påskäggsjakten för samtliga elever på ekonomiprogrammet. Det finns även en känd rivalitet mellan Katedral och den närliggande Berzeliusskolan.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Framsida, huvudentré
    Framsida, huvudentré
  • Urverk, reliefer på Katedralskolan
    Urverk, reliefer på Katedralskolan
  • Katedralskolan från söder
    Katedralskolan från söder
  • Södra tornet
    Södra tornet
  • Hugo Theorells damm
    Hugo Theorells damm
  • "Krettelnhuset", Katedralskolan
    "Krettelnhuset", Katedralskolan
  • Äldre bild av skolan
    Äldre bild av skolan

Några kända katedralare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ nationalencyklopedin
  2. ^ Anton Ridderstad, Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid (1914), sid. 314.
  3. ^ Anton Ridderstad, Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid (1914), sid. 351.
  4. ^ Linköpings H. Allm. Läroverks kollegium (1927). Linköpings gymnasiums historia, 1627-1927. sid. 12-13 
  5. ^ Karl Beckman, Ur 1600-talets skollif i Östergötland (1929), sid. 10–11.
  6. ^ Sveriges Statskalender. 1877. https://runeberg.org/statskal/1877/0326.html 
  7. ^ Sveriges Statskalender. 1905. https://runeberg.org/statskal/1905/0383.html 
  8. ^ ”Linköpings högre allmänna läroverk arkiv”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=Relevans&Sokord=Linköping+högre+allmänna+läroverk+arkiv&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3Ar. Läst 15 mars 2016. 
  9. ^ ”Stockholm den 5 Febr.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 6 februari 1700. https://tidningar.kb.se/k3wbsnqw2f7tvfv/part/1/page/8?q=at. 
  10. ^ [a b c] ”Katedralskolan 100 år”. Arkiverad från originalet den 13 september 2017. https://web.archive.org/web/20170913221919/http://katedral100.se/. 
  11. ^ Digitalt museum, Linköping, Högre Allmänna Läroverket - idag heter skolan Katedralskolan.
  12. ^ [a b c d e] Norman, O (1977). Högre Allmänna Läroverket Katedralskolan Linköping 1927-1977. Läst 30 mars 2022 
  13. ^ [a b c] ”Konsten på Katedralskolan.”. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161024193522/http://katedral100.se/downloads/konsten_pa_katedralskolan.pdf. Läst 27 april 2018. 
  14. ^ Olsson, Per (19 maj 2015). ”Gammal verkstad får inte byggas om”. corren.se. Arkiverad från originalet den 24 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230324105035/https://corren.se/nyheter/linkoping/gammal-verkstad-far-inte-byggas-om-8057313.aspx. Läst 24 mars 2023. 
  15. ^ [a b c] ”Internationellt”. www.linkoping.se. http://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/internationellt/. Läst 5 oktober 2021. 
  16. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Linköpings högre allm. realläroverk i Sven Gudmund Dahl, Svenskt porträttgalleri (1901), volym XII:1. Lärarekåren i Stockholms stad samt Uppsala och Linköpings stift
  17. ^ Ströberg, Frida Glenning; Eriksen, Jenny (17 oktober 2019). ”Katedralskolan får ny högsta chef – Corren”. corren.se. https://corren.se/artikel/1jdm96vj. Läst 13 januari 2022. 
  18. ^ [a b c] ”Elevföreningar och elevkår”. www.linkoping.se. http://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/elevforeningar-och-elevkar/. Läst 13 augusti 2021. 
  19. ^ ”Läroverkspojkarna”. www.linkoping.se. http://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/laroverkspojkarna/. Läst 23 december 2021. 
  20. ^ QUIST, FREDRIK (15 oktober 2015). ”Lista: Kändisarna som har gått på Katedral – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 23 december 2021. https://web.archive.org/web/20211223155732/https://corren.se/nyheter/linkoping/lista-kandisarna-som-har-gatt-pa-katedral-8737807.aspx. Läst 23 december 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katedralskolan,_Linköping&oldid=54563915”