Lavemang
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lavemang är ett slags ändtarmssköljning. Detta är en av de äldsta terapeutiska metoderna som ännu är i bruk i skolmedicinen. Redan inom klassisk grekisk medicin var det känt att lavemanget kan ha en hälsobefrämjande effekt.[1] Även inom alternativmedicinen har lavemanget en roll att spela.
Lavemang som medicinsk behandling
Lavemang används bland annat för att behandla förstoppning och för att skölja tarmsystemet inför olika diagnostiska undersökningar som exempelvis endoskopi och bukröntgen.
Inför en förlossning brukade den[2] få ett lavemang. Finns det avföring i ändtarmen töms det ut under krystningsskedet, vilket kan upplevas som obehagligt. Eventuellt är det bra för den nyfödda att få kontakt med lite avföring för att utveckla en egen bakterieflora och motståndare påstår att det gör mer ont att föda med tom tarm. Andra säger att det kan vara bra med lavemang om man har full och trög mage.
En coloningjutning (även kallad bariumlavemang) är ett medicinskt ingrepp som används för att undersöka och diagnostisera problem med tjocktarmen. Röntgenbilderna är tagna medan kontrastmedlet bariumsulfat fyller tjocktarmen via ändtarmen.
Lavemang inom alternativ medicin
Inom flera alternativmedicinska skolor spelar olika former av lavemang och tarmrening en roll. Ofta gör man anspråk på en renande effekt: lavemanget sägs skölja bort olika avlagringar som påstås finnas i tarmsystemet. Det finns även tankar om att balans mellan olika delar av kroppen återställs. Vissa grenar av homeopatin använder sig av lavemang och metoden förekommer också som traditionell huskur. Värdet av regelbundna lavemang är inte vetenskapligt belagt.
Praktiska aspekter
Rätt utfört är ett lavemang inte obehagligt. Den som skall ges eller själv ta ett lavemang lägger sig på sidan, med knäna halvt uppdragna mot kroppen; ett annat alternativ är att stå på alla fyra. Därefter förs ett väl insmort munstycke varsamt upp i ändtarmsöppningen. Munstycket sitter på en slang som i andra änden är ansluten till en behållare eller plastpåse med cirka 1,5 liter ljummet vatten (och eventuell lavemangstillsats).
Behållaren placeras 50-100 centimeter över stjärten. Vattenlösningen får därefter rinna långsamt men säkert in i tarmen. När behållaren är tömd, skall lösningen hållas kvar i tarmen 10-30 minuter. Därefter tömmer man ut lösningen på toaletten eller i annan lämplig behållare. Vid ett enkelt lavemang är behandlingen därmed fullbordad. Vid ett fullt lavemang upprepas proceduren ytterligare två gånger.
Så kallad mikrolavemang, till exempel Microlax består av en liten tub med verksamma ämnen, som man klämmer ut i ändtarmen.
Se även
Referenser
- ^ Anneli Naturterapi: Tarmsköljning Arkiverad 26 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 mars 2009.
- ^ ”Enemas during labour”. Cochrane Database of Systematic Reviews: Plain Language Summaries. National Institutes of Health (NIH). 4 juli 2013. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0010611/. Läst 17 mars 2016.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lavemangen.
|