Lazulit
| Lazulit | |
 Lazulit från Yukon, Kanada. | |
| Kategori | Fosfatmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 08.BB.40 |
| Kemisk formel | (Mg,Fe2+)Al2(OH,PO4)2 |
| Färg | Blå |
| Förekomstsätt | Mest som massiva körtlar |
| Kristallstruktur | Monoklint |
| Spaltning | Dålig till god |
| Brott | Ojämnt til splittrigt |
| Hårdhet (Mohs) | 5,5 - 6,3 |
| Glans | Glasglans till matt |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 3,1 – 3,3 |
| Övrigt | Kristallform |
Lazulit är ett ganska ovanligt mineral huvudsakligen bestående av hydroxidhaltigt magnesium-järn-aluminiumfosfat.[1] Till färgen är det vanligen himmelsblått till grönblått eller ibland mörkgrönt. Det bildar (bi-)pyramidala kristaller eller invuxna massor och korniga aggregat.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Lazulit förekommer främst i vissa granitpegmatiter och enstaka metamorfa bergarter, samt i några fall i sena, hydrotermala sprickmineraliseringar.
Fyndigheter har påträffats bland annat vid Salzburg, vid Zermatt i Schweiz, Grave mountains i Georgia, samt i Brasilien, Kanada och Kalifornien. I Sverige förekommer Lazulit bland annat vid Horrsjöberget (alternativ skrivning Hålsjöberg) i Värmland[1] och Västanå väster om Näsum i Skåne[2]
Användning[redigera | redigera wikitext]
Kristaller av lazulit anses vara en halvädelsten och slipas ibland till prydnadssten.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1089
- ^ L-H Hedin och M Jansson, Mineral i Sverige, Förlags AB Björnen 2007, sid 129, ISBN 978-91-88528-58-2
- Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Bonniers naturguider, Bergarter, 2005
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lazulite, 22 november 2012.
Wikimedia Commons har media som rör Lazulit.
