Lena Cronqvist

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hand i hand i Museiparken i Karlstad
Flicka i balja i Norre Katts park i Halmstad

Lena Birgitta Cronqvist Tunström, född 31 december 1938 i Karlstad, är en svensk målare, grafiker, bokillustratör och skulptör.

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Lena Cronqvist växte upp i Karlstad, där hennes far var revisor och hennes mor socialtjänsteman. Hon utbildade sig i måleri under en termin på en konstskola i Bristol i Storbritannien och senare 1958-59 på Konstfack i Stockholm, där hennes morfar en gång varit rektor. På Konstfack tyckte hon att livet var alltför schemalagt och att tiden för själva måleriet blev för liten[1] och övergick därför till studier vid Kungliga Konstakademien i Stockholm 1959-64. Under studietiden inspirerades hon bland annat av Francis Bacon, och även Edvard Munch är en referens för henne[2], men hon känner även frändskap med Carl Fredrik Hill och Ernst Josephsons sjukdomskonst.[3] Hon hade sin första separatutställning på Galerie Pierre i Stockholm 1965.

Konstnärlig produktion[redigera | redigera wikitext]

Lena Cronqvists motivval och kolorit förändrades radikalt 1964 jämfört med akademitiden och innebar ett markant avsteg från huvudlinjen i svenskt måleri i början av 1960-talet.[4] Hon fick därefter sitt genombrott på 1970-talet med målningar med framför allt vardagliga motiv av den borgerliga familjen och målningar som behandlar modersidealet.

Lena Cronqvists konst kan beskrivas som saklig och expressiv, ofta skildrande det drama som utspelar sig inom familjens ramar. Ett psykologiskt intresse vävs in i hennes bildkonst där teman som moderskap, till exempel Modern från 1975, och utsatthet, till exempel Isen från 1975–76, avhandlas. Den senare målningen är baserad på Sandro Botticellis Venus födelse. Åren 1990-2006 var bilder av unga flickor i måleriet och skulpturarbetet hennes huvudsakliga motiv,[5] som hon har utforskat i framförallt måleri och skulptur.

Mycket i Lena Cronqvists konstnärskap har speglat minnen från uppväxten och dagligt borgerligt liv. Kriser i livet har dock också spelat en väsentlig roll för motivvaleet. Lena Cronqvist vistades efter en graviditetspsykos på S:t Jörgens sjukhus i Lund,[6] vilket ledde till en svit målningar i sjukhusmiljö i början av 1970-talet med skildringar av den egna erfarenheten av behandling och av medpatienter och personal. Föräldrarnas dödsfall 1980 respektive 1987 har på motsvarande sätt resulterat i ett antal avskalade målningar från dödsbäddarna.

Lena Cronqvist har ... gått sin egen väg. Kanske just därför har detta egensinniga konstnärskap haft en enorm betydelse för en yngre generation konstnärer. Genom Cronqvist blev det plötsligt tillåtet att måla stort och privat, att stiga ned i grumliga vatten och i borgerlig förljugenhet, att blotta egen nakenhet, att måla sorg
Mårten Castenfors[4]

Cronqvists bilder bör däremot undvikas att tolkas som enbart privata, då deras faktiska styrka ligger i omvandlingen mellan det privata till det allmänna. Målningarna inbjuder till identifikation och de kluvna känslorna som finns i verken, uppkomna inför till exempel föräldrarnas död, blir till allas våra kluvna känslor.[7]

Temat med barn, som gärna flankerades av symbolladdade svanar och hotade katter, överfördes också under 1990-talet till bronsskulptur. Den expressiva, lekfulla och träffsäkra målaren Cronqvist tog genom sina skulpturer steget in i ett formbart material som väl lämpade sig att husera hennes små relationsdramer.[8]

Behandlingar av Lena Cronqvists konst[redigera | redigera wikitext]

Lena Cronqvists konstnärskap blev 2006 föremål för två doktorsavhandlingar. Vid konstvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet undersöktes hennes bilder av flickor. Utgångspunkten för Katarina Wadstein MacLeods avhandling var "det stora antalet bilder som motsäger den vanliga trenden i konst att avbilda flickor som oskyldiga, romantiska och sexualiserade".[9]

För Nina Weibull vid konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet var ämnet målningen Konstnären och hennes modell.[10] Målningen från 1983 visar Lena Cronqvist själv som naken modell med målarpenslar och en handspegel i sina händer. I avhandlingen hävdas bland annat att temat med spegeln hänger samman med tre skilda berättelser: den om förgänglighet Vanitas, den om Narcissus och den om Medusa. Medusatemat ger en god utgångspunkt för att tolka den androgynt avbildade, och petrifierade, konstnärskroppen och av det i handspegeln avspeglade ansiktet.[11]

Lena Cronqvist har också setts som en feministisk konstnär. I Nina Weibulls avhandling hävdas således att konstnären genom att måla sig naken vänder på den manliga blick som präglat kvinnobilden i konsthistorien.[12]

Och man kan om man så vill naturligtvis se [Lena] Cronqvists konst med feministiska förtecken. Cronqvists konstnärskap har ett frihetsdrag, ett sprängande av skavande snören som snor kring kvinnokroppen.
Groteskerierna och grimaserna blir en vägran för kvinnan att vara just ett objekt serverat på en tallrik.
– Eva Ström[13]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Lena Cronqvists målningar hör till de konstverk av levande svenska bildkonstnärer som sedan 1990-talet sålts för höga priser på auktion i Sverige. På 1990-talet såldes målningen Madonna från 1976-77 för 684 000 kronor, vilket var det högsta priset för en svensk levande konstnär under detta decennium.[6] Detta ledde bland annat till att ett plagiat, ett påstått självporträtt, år 2006 var publicerat i auktionskatalog och på väg att säljas på auktion i Stockholm med ett utropspris på 100 000 kronor.[14]

I maj 2010 såldes Madonna för 5,1 miljoner kronor på Bukowskis Moderna-auktion.[15] Madonna är en dubbelbild av en moder och en dotter i knät, och har stora likheter med Modern från 1975 i Norrköpings Konstmuseum. I april 2009 klubbades Trolovningen för 4,35 miljoner kronor.[16] Denna målning från 1974-75 är en parafrasJan van Eycks Porträtt av Giovanni Arnofini och hans hustru från 1400-talet, med Göran Tunström och Lena Cronqvist i rollerna som det trolovade paret Arnofini.

Målningen som så vackert och så starkt fylls av dessa två samtidigt separerade och sammanfogade kvinnor, kan ses som en nyckel in i, och ett koncentrat av, Lena Cronqvists konstnärskap som år ut och år in, ofta med den egna personen som figurant, sökt svar på livets predikament. För sådana som får kraft av att reflektera över det drama som livet innebär är detta stor konst – alla andra bör lämpligen begrunda något annat
– Mårten Castenfors om Madonna[17]

Cronqvist finns representerad vid bland annat Värmlands museum Göteborgs konstmuseum[18] och Nationalmuseum[19] i Stockholm och Kalmar konstmuseum[20].

Lena Cronqvist gifte sig 1964 med författaren Göran Tunström och är mor till regissören Linus Tunström. Paret gjorde studieresor över hela världen, bland annat till Indien. De pendlade under ett antal år från 1994 mellan New York och en sommarbostad på Koster. Lena Cronqvist bor och arbetar numera i Stockholm. Hon är en av de svenska bildkonstnärer som åtnjuter statlig inkomstgaranti för konstnärer. Hon tilldelades professors namn 1998 och är medlem av Konstakademien.

Bokillustrationer i urval[redigera | redigera wikitext]

Girl Making a Face, Beridarebansgatan, Stockholm.
  • Göran Tunström: Stormunnens bön, Författarförlaget, Stockholm
  • Göran Tunström: Prästungen, Bonniers, Stockholm
  • Lena Cronqvist: Mitt indiska ritblock, med text av Göran Tunström, Galerie Belle, Västerås 1978, ISBN 91-85742-06-6
  • Marie Louise Ramnefalk: Sorg, Författarförlaget, Stockholm
  • Göran Tunström: Indien - en vinterresa, Författarförlaget, Stockholm
  • Ingela Josefson: Kunskapens former, Carlsson Bokförlag, Stockholm
  • Marie Louise Ramnefalk: Julian såg Gud, Artos

Offentlig konst i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Flicka i balja, brons, 2007, Trefaldighetsallén i Norre Katts park i Halmstad
  • Hand i hand, brons, 2010, Rackstadmuseet i Arvika och Museiparken i Karlstad
  • Girl Making a Face, brons, 2003, utanför Stockholms stads konstkanslis kontorslokaler, Beridarebansgatan vid Brunkebergstorg i Stockholm[21]
  • Tre sittande flickor, brons, 2004, Trollebodaskolans skolgård i Hässelby i Stockholm

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folket 1999-01-11 Arkiverad 19 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2011-11-28
  2. ^ Intervju med Lena Cronqvist av Eva Ström i Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok 2003, sidorna 159-60
  3. ^ Den svenska målarkonstens historia, Märta Holkers. Bonniers, Stockholm, 2001 s. 263
  4. ^ [a b] Lena Cronqvist och det absolut nödvändiga i Lena Cronqvist, Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok 2003, sidan 9
  5. ^ Katarina Wastein MacLeods avhandling om Lena Cronqvists flickbilder, abstract
  6. ^ [a b] Folket 1999-01-11 Arkiverad 19 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-11-28
  7. ^ Sveriges Konst 1900-talet. Del 3, 1970-2000, Mårten Castenfors. SAK, Stockholm, 2001 s. 55
  8. ^ Sveriges Konst 1900-talet. Del 3, 1970-2000, Mårten Castenfors. SAK, Stockholm, 2001 s. 56
  9. ^ Katarina Wadstein MacLeod: Lena Cronqvist - Reflections of girls, avhandling vid Lunds universitet, Sekel, Malmö 2006, ISBN 91-975223-3-3
  10. ^ Eva Ström läser om Lena Cronqvist i Sydsvenskan 2006-03-07[död länk], läst 2010-11-27
  11. ^ Abstract för Nina Weibulls avhandling Spegling och skapande. En studie i Lena Cronqvists "Målaren och hennes modell"
  12. ^ Bo Madestrand: Cronqvist vänder perspektivet i Dagens Nyheter 2006-02-14, läst 2010-11-28
  13. ^ I Lena Cronqvist - ett samtal i Lena Cronqvist, Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok 2003
  14. ^ Notis på Sveriges Televisions webbplats 2006-04-11, läst 2010-11-28
  15. ^ Dagens Nyheters webbplats 2010-05-05, läst 2010-11-27
  16. ^ Dagens Nyheters webbplats 2009-04-26, läst 2010-11-27
  17. ^ Citatet kommer från Bukowskis webbplats, återgivet av Dagens Nyheter 2010-05-05, läst 2010-11-27
  18. ^ Göteborgs konstmuseum
  19. ^ Nationalmuseum
  20. ^ Kalmar konstmuseum
  21. ^ ”Girl Making a Face”. skulptur stockholm. http://www.skulptur.stockholm.se/default.asp?id=7838&lang=SE&bhcp=1. Läst 29 mars 2012. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cronqvist, Lena; Tobias Berggren (1979). Lena Cronqvist. Malmö: Galerie Belle. Libris 7752168. ISBN 91-85742-10-4 
  • Cronqvist, Lena; Ingela Lind (1994). Lena Cronqvist: målningar 1964-1994. Stockholm: Galleri Lars Bohman. Libris 7796943. ISBN 91-972370-1-9 
  • Cronqvist, Lena; Birgitta Trotzig & Göran Tunström (1994). Lena Cronqvist: teckningar 1969-1979. Stockholm: Galleri Lars Bohman. Libris 7796942. ISBN 91-972370-0-0 
  • Sune Nordgren: Lena Cronqvist, med foton av Monica Englund, Kalejdoskop, Åhus 1990, ISBN 91-7936-028-9
  • Maj-Britt Wadell: Om att söka sitt jag – ett tema i , Eidos nr 17, Studier från Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, Stockholm 2006, ISBN 91-974100-9-8, ISSN 1650-5298
  • Katarina Wadstein MacLeod: Lena Cronqvist - Reflections of girls, avhandling vid Lunds universitet, Sekel, Malmö 2006, ISBN 91-975223-3-3
  • Nina Weibull: Spegling och skapande. En studie i Lena Cronqvists "Målaren och hennes modell", Eidos nr 17, Studier från Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, Stockholm 2006, ISBN 91-974100-9-8, ISSN 1650-5298

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]