Leopold Schefer
| Leopold Schefer | |
 | |
| Född | Gottlob Leopold Immanuel Schefer 30 juli 1784[1][2][3] Bad Muskau[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 16 februari 1862[1] (77 år) Bad Muskau[5], Tyskland |
| Andra namn | Dr. Leopold Bornitz[6] |
| Medborgare i | Kungariket Sachsen |
| Sysselsättning | Kompositör, poet[7], författare[8][7] |
| Redigera Wikidata | |
Gottlob Leopold Immanuel Schefer, född den 30 juli 1784 i Muskau i Oberlausitz, död där den 13 februari 1862, var en tysk skald och tonsättare.
Schefer kom i vänskapligt förhållande till furst Pückler-Muskau och var under några år dennes generalfullmäktig, tillbragte därefter en längre tid på resor och slog sig slutligen ned i sin födelsestad.
Han debuterade anonymt med en samling Gedichte mit Compositionen (1811), ägnade sig sedan åt den berättande dikten och utgav Novellen (5 band, 1825–29), Neue Novellen (4 band, 1831-35), Kleine Romane (5 band, 1837-39) med mera.
Därtill kom den populära samlingen truismer och tänkespråk: Laienbrevier (1834-35 ; 19:e upplagan 1898), Hausreden (1854; 4:e upplagan 1869) med flera. Ett urval av hans arbeten utkom 1845 (12 band; ny upplaga 1857)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Schefer, Leopold i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Leopold Schefer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Gottlob Leopold Immanuel Schefer.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Шефер, Леопольд, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 39a.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]