Lilla helgonet

Från Wikipedia
Version från den 9 september 2013 kl. 18.22 av Fluff (Diskussion | Bidrag) (puts, replaced: ´ → ' med AWB)
Filmer baserade på operetten, se Lilla helgonet (olika betydelser)
Helga Görlin i Lilla helgonet

Lilla Helgonet eller Nitouche (franska: Mam'zelle Nitouche). Operett i två akter av Florimond Hervé, med libretto av Henri Meilhac och Albert Millaud

Historia

Operetten Lilla Helgonet hade premiär i Paris 1883 och blev kompositören Florimond Hervés stora lyckokast. Han hade skrivit flera operetter tidigare, men det är bara Lilla Helgonet som lyckats hålla namnet Hervé levande in i våra dagar. Lilla Helgonet hade premiär i Sverige redan 1883 på Djurgårdsteatern i Stockholm och blev snart en av de mest älskade operetterna.

Handlingen utspelar sig i ett kloster i Paris. Klostrets organist Célestin lever ett hemligt dubbelliv, på sin fritid komponerar han operetter under namnet Floridor. När Floridors operett ska ha premiär får primadonnan ett sammanbrott och teaterdirektören måste snabbt hitta en ersättare. Klostereleven Denise de Flavigny, (pjäsens lilla helgon), har i hemlighet lärt sig hela operetten utantill och får överta huvudrollen.

Uppslaget till pjäsens manliga huvudperson, dubbelnaturen Celéstin-Floridor, kom från kompositören Hervé själv som också varit kyrkomusiker och sysslat med teatermusik i smyg. Lilla Helgonet har spelats på många olika scener i Sverige. Rollen som det skenheliga klosterhelgonet Denise de Flavigny har varit en utmärkt språngbräda många unga operettsångerskor, medan den komiska dubbelrollen Célestin-Floridor lockat många etablerade komiker.

Operettens mest kända melodi är Trumslagarvisan som Denise sjunger i andra akten när hon och Floridor hamnat på en militärförläggning och tvingats klä ut sig till soldater.

Uppsättningar och filmatiseringar

Enbart på Oscarsteatern i Stockholm har Lilla Helgonet stått på repertoaren fem gånger, första gången 1908 med Inga Berentz i flickrollen och därefter 1912, 1920, 1934 och 1955 då Sonja Stjernquist fick sitt genombrott. Stycket sattes upp på Djursholmsteatern 1926, Stora Teatern, Göteborg 1927 samt på Kungliga Operan 1930-32 och 1935-39.[1] Minnesvärda helgon i operetthistoriens svenska avdelning är Naima Wifstrand, Inga Brink och Berith Bohm.

Nils Poppe firade triumfer i dubbelrollen som Célestin-Floridor i två olika uppsättningar på Fredriksdalsteatern i Helsingborg, 1973 och 1984, första gången med Harriet Forsell som helgonet och andra gången med Ann-Charlotte Björling. Andra kända namn som spelat den manliga huvudrollen är bl.a. Max Hansen och Egon Larsson.

Operetten filmades i Sverige 1944 som Lilla helgonet med bland andra Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen i rollerna.

Rollfigurer

  • Denise de Flavigny
  • Célestin, organist i Svalornas kloster
  • Moder Martha, abbedissa
  • Henri de Château-Fegure, major, hennes broder
  • Vicomte Fernand de Champlatreux, löjtnant
  • Foulard, teaterdirektör i Pont d'Arcy
  • Corinna, teaterns primadonna
  • Klosterelever, nunnor, militär, publik, skådespelare, scenarbetare.

Externa länkar

Referenser

  1. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 198. Libris 1404046 
  • Nyblom, Teddy (1956). Operetten på Oscars : från Albert Ranft till Anders Sandrew. Stockholm: Fridman. Libris 1834006 
  • Sandberg, Ingrid (1943). Våra populäraste operor och operetter. Bd 1. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [241]-256. Libris 420180