Naima Wifstrand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Naima Wifstrand
Naima Wifstrand i Czardasfurstinnan på Oscarsteatern 1916.
Naima Wifstrand i CzardasfurstinnanOscarsteatern 1916.
Född Siri Naima Matilda Wifstrand
4 september 1890
Stockholm
Död 23 oktober 1968 (78 år)
Stockholm
Aktiva år 1909–1968
Make Erling Nielsen
(g. 1921–1928)
IMDb SFDb
Som Daisy i DollarprinsessanOscarsteatern 1909
Som Sylvia i CsardasfurstinnanOscarsteatern 1916
Naima Wifstrand på 1950-talet

Siri Naima Matilda Wifstrand, född 4 september 1890 i Stockholm, död 23 oktober 1968 i Stockholm, var en svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wifstrand växte upp med en ensamstående mor på Fleminggatan i Stockholm. Hon lärde sig grunderna inom skådespeleri när hon 1905 fick följa med Anna Lundbergs resande teatersällskap runt i landet. Detta ledde till små roller på teatrar i Helsingfors och Stockholm. Hon studerade sång i Stockholm, 1910 for hon till London och studerade vidare för Raymond von zur Mühlen.

Efter studierna blev hon en berömd operettsångerska i Stockholm med bland annat gästspel på Oscarsteatern 1913-1918 samt i Köpenhamn och Oslo under en följd av år.

Fram till 1920-talets början var Naima Wifstrand den stora operettdrottningen i Skandinavien. Men hon fick så småningom nog av operettlivet och beslöt sig för att istället satsa mer på talroller vid teatern för att pröva sin dramatiska talang som skådespelare. Hon debuterade i en talad roll 1924. Under flera år var hon dessutom bosatt i London där hon uppträdde med (vis)sång och gitarr.

Per Lindberg engagerade 1937 henne för att spela i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan på olika platser i landet. Detta kom att bli hennes stora genombrott. När Bertolt Brecht lämnade Tyskland på grund av nazismen och flyttade till Sverige skrev han Moder Courage för henne.

På 1940-, 1950- och 1960-talen ansågs hon som en av de främsta kvinnliga skådespelarna i den äldre generationen och fick på 1950-talet fast anställning på Malmö stadsteater. Även på film kom de betydande rollerna först i slutet av 1940-talet, till exempel som Sigrid Malm i Livet i Finnskogarna och som Hulda i Kvinnan gör mig galen år 1949.

Naima Wifstrand var regissör vid Operan 19441946. Hon var även engagerad vid Malmö stadsteater 19541961, Stockholms stadsteater 19621963 samt Göteborgs stadsteater 1964.

Hon blev ledamot av Kungl. Vasaorden (LVO) 1955. Källa: Sveriges Statskalender 1956.


Hon var 1921–1928 gift med kapten Erling Nielsen. Naima Wifstrand är begravd på Norra begravningsplatsen.[1]

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns knäbild på Wifstrand utförd av Gunnar Allvar.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1905 Piga Andersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell och Emil Norlander
Anna Lundbergs sällskap[2]
Bagarlärling Stabstrumpetaren
Gustav Steffens
Anna Lundbergs sällskap[2]
1906 O Mimosa San Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Axel Ringvall August Bodéns sällskap[2]
Madame Sherry Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Albert Ranfts sällskap[3]
Pipetta Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[4]
1907 Medverkande Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Oscarsteatern[5]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil Linden Oscarsteatern[6]
1908 Rosalinda Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[7]
1909 Boccaccio Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Oscarsteatern[8]
Olga Labinska Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Albert Ranfts sällskap
Marosi Höstmanöver
Emmerich Kálmán, Karl von Bakonyi och Andor Gábor
Oscarsteatern
1910 Bronislawa Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Albert Ranfts sällskap
Fiametta Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Stora Teatern, Göteborg[8]
1911 Marosi Höstmanöver
Emmerich Kálmán, Karl von Bakonyi och Andor Gábor
Oscarsteatern
1913 Anna Den käre Augustin
Leo Fall, Rudolf Bernauer och Ernst Welisch
Albert Ranfts sällskap[9]
Boccaccio Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Stora Teatern, Göteborg[10]
1914 Medverkande Wunderschönt, revy
Alfred Fjelner[11]
Dolly Doverland På tu man hand
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Carl August Söderman Oscarsteatern[12]
1915 Szibill Madame Szibill
Victor Jacobi, Max Brody och Franz Martos
Oskar Textorius Oscarsteatern[13]
1916 Sylva Varescu Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Oskar Textorius Oscarsteatern[14]
1917 Hannerl Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Oscarsteatern[15]
Sylva Varescu Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Centralteatret[16]
Kejsarinnan Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Oscarsteatern[17]
1918 Kejsarinnan Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
National Scala, Köpenhamn[18]
1919 Stambuls ros
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
National Scala, Köpenhamn[19]
Hertig de Partheny Lille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Elvin Ottoson Oscarsteatern
1920 Boccaccio Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Carl Barcklind Oscarsteatern[20]
Elvira Röda rosor
Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald
August Bodén Stora Teatern, Göteborg[21]
Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Oscarsteatern[22]
Alice Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Stora Teatern, Göteborg[10]
1921 Mariana Damen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind[23] Oscarsteatern
Vera Lisaveta Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Carl Barcklind Oscarsteatern[24]
Don Cesar
Rudolf Dellinger och Oscar Walther
Albert Ranft
Elvin Ottoson
Stora Teatern, Göteborg[25]
Bronislawa Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Elvin Ottoson Oscarsteatern[26]
Fragoletto Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[27]
1922 Denise de Flavigny Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Stora Teatern, Göteborg[28]
Prinsessan Olala
Jean Gilbert, Rudolf Bernauer och Rudolf Schanzer
Carl Barcklind Oscarsteatern[29]
Medverkande Ställ er i kön, revy
Karl Gerhard
Folkan[30]
Odette Darimonde Bajadären
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Stora Teatern, Göteborg[31]
1923 Odette Darimonde Bajadären
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Nils Johannisson Oscarsteatern
Katja Katja
Leopold Jacobson, Rudolph Österreicher och Jean Gilbert
Stora Teatern, Göteborg[32]
1924 Frasquita
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert och Franz Lehár
Nils Johannisson Oscarsteatern
Katarina den stora Kvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[33]
1925 Berthe Tregnier Skuggan
Dario Nicodemi
Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[34]
Frasquita
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert och Franz Lehár
Oslo[35]
Hanna Glavari Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Centralteatret[36]
Nadja Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten
Nils Johannisson Oscarsteatern[37]
1927 Drottning Helena Drottning Helena
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten
Naima Wifstrand Folkteatern[38]
1930 Maria Teresia Kejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[39]
Nadja Orloff
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka
Naima Wifstrand Vasateatern[40]
1932 Mamman Toni
Gina Kaus
Naima Wifstrand Naima Wifstrand-teatern[41]
Medverkande Shåbåten, revy Lennart Bernadotte Naima Wifstrand-teatern[42]
1936 Fru Peachum Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Per Lindberg Riksteatern[43]
1938 Señora Carrar Señora Carrars gevär
Bertolt Brecht
Herman Greid Odeonteatern[44]
1939 Fru Diktatorn
Kaj Munk
Riksteatern[45]
1940 Familjen Andersson
Johan Borgen
Riksteatern[46]
1941 Rid i natt
Vilhelm Moberg
Riksteatern[46]
Mor Aase Peer Gynt
Henrik Ibsen
Per Lindberg Riksteatern[46]
1943 Grevinnan Katarina Anastasia Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[47]
1946 Kleptomani och gröna skogar
Sune Bergström och Einar Molin
Bengt Ekerot Vasateatern[48]
1947 Hertiginnan av Hareford Lorden från gränden
Noel Gay och L. Arthur Rose
Nils Poppe Södra Teatern[49]
1949 Dolly Tate Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[50]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[51]
1951 Madame Alexandra Colombe
Jean Anouilh
Henrik Dyfverman Malmö stadsteater[52]
Fru Alving Gengångare
Henrik Ibsen
Henrik Dyfverman Malmö stadsteater[53]
1952 Modern Mordet i Barjärna
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[54][53]
Jordegumman Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[55][56]
1953 Bernardas hus
Federico Garcia Lorca
Karin Kavli Malmö stadsteater[56]
Flickan och gudarna
Bertolt Brecht
Hans Dahlin Malmö stadsteater[57]
Mor Ninfa, Schillacis mor Liolá
Luigi Pirandello
Mimi Pollak Dramaten
1954 Fröken Mangebois Intermezzo
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater[57]
Mumien Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[58][59]
1955 Karin Trämålning
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[60][61]
Narren Trettondagsafton
William Shakespeare
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater[61]
1956 Efrosinia Potapovna Bruden utan hemgift
Aleksandr Ostrovskij
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[62]
Fyllkärringen Kittelflickarens bröllop
John Millington Synge
Mats Johansson Malmö stadsteater[57]
1957 Tante Fröken Rosita eller Blommornas språk
Federico Garcia Lorca
Frank Sundström Malmö stadsteater[56]
Åse Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[63][57]
1958 Flora Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[64][57]
Daisy Roberts Silverbröllop
Michael Clayton Hutton
Per Gerhard Vasateatern[65][66]
1959 Portvakterskan Ett drömspel
August Strindberg
Bengt Ekerot Malmö stadsteater[57]
1960 Farmor Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Per Gerhard Vasateatern[65][67]
1962 Marina Onkel Vanja
Anton Tjechov
Josef Halfen Malmö stadsteater[65]
Farmor Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Malmö stadsteater
Doktor Mathilde von Z Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt
Stockholms stadsteater
1963 Svärmodern Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht och Paul Dessau
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Fru Hillbom Bara en barberare
Georges Schehadé
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
Farmor Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Yngve Nordwall Stockholms stadsteater
1964 Ommou Skärmarna
Jean Genet
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
1965 Mme Alicia de Ephlam Gigi
Colette och Vicki Baum
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater

Regi (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1927 Drottning Helena
Die Königin
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten Folkteatern[38]
1930 Orloff
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka Vasateatern[40]
1932 Toni
Gina Kaus Naima Wifstrand-teatern
1943 Knutna nävar
Vilhelm Moberg Riksteatern[68]
1944 Tiggarens opera
The Beggar's Opera
John Gay och Johann Christoph Pepusch Kungliga operan
(övertog regiarbetet efter Per Lindberg)[69]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mitt liv - min koffert. Stockholm. 1930. Libris 31431 
  • Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. 1962. Libris 8081302 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. Höganäs: Bra böcker. 1989-1993 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 32
  3. ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 219 i Projekt Runeberg
  4. ^ Wifstrand (1962), sid 36
  5. ^ Wifstrand (1962), sid 61
  6. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015. 
  7. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  8. ^ [a b] Wifstrand (1962), sid 40
  9. ^ Kalmar Teater”. Kalmar: s. 3. 22 april 1913. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:224179&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 2 juni 2015. 
  10. ^ [a b] Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 338 i Projekt Runeberg
  11. ^ Wifstrand (1962), sid 58
  12. ^ Wifstrand (1962), sid 65
  13. ^ Wifstrand (1962), sid 87
  14. ^ Wifstrand (1962), sid 69
  15. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  16. ^ Wifstrand (1962), sid 76
  17. ^ Svenska scenen 1/1918
  18. ^ Wifstrand (1962), sid 79
  19. ^ Wifstrand (1962), sid 92
  20. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760 
  21. ^ Spelåret 1920-21 i Projekt Runeberg, sid 337
  22. ^ Wifstrand (1962), sid 67
  23. ^ Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  24. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 54. Libris 784760 
  25. ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 271 i Projekt Runeberg
  26. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  27. ^ Rosengren (1948), sid 67
  28. ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 275 i Projekt Runeberg
  29. ^ Wifstrand (1962), sid 91
  30. ^ Wifstrand (1962), sid 98
  31. ^ Stora teatern i Göteborg, 1993-1929, sid 362 i Projekt Runeberg
  32. ^ Stora teatern i Göteborg, 1993-1929, sid 368 i Projekt Runeberg
  33. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  34. ^ Från Stockholms teatrar, sid 424 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1925)
  35. ^ Wifstrand (1962), sid 103
  36. ^ Wifstrand (1962), sid 93
  37. ^ Från Stockholms teatrar i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926) s. 97
  38. ^ [a b] Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). http://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016. 
  39. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  40. ^ [a b] Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015. 
  41. ^ Wifstrand (1962), sid 114
  42. ^ Wifstrand (1962), sid 115
  43. ^ Wifstrand (1962), sid 131
  44. ^ Wifstrand (1962), sid 137
  45. ^ Wifstrand (1962), sid 138
  46. ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 139
  47. ^ Lbk. (10 november 1943). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-11-10/306/12. Läst 11 juli 2015. 
  48. ^ Kleptomani på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. 31 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-31/146/15. Läst 23 augusti 2015. 
  49. ^ Wifstrand (1962), sid 143
  50. ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  51. ^ Wifstrand (1962), sid 145
  52. ^ Wifstrand (1962), sid 153
  53. ^ [a b] Wifstrand (1962), sid 154
  54. ^ ”Mordet i Barjärna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mordet-i-barjärna. Läst 17 oktober 2015. 
  55. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  56. ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 155
  57. ^ [a b c d e f] Wifstrand (1962), sid 157
  58. ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015. 
  59. ^ Wifstrand (1962), sid 160
  60. ^ ”Trämålning”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tr%C3%A4m%C3%A5lning-1. Läst 15 oktober 2015. 
  61. ^ [a b] Wifstrand (1962), sid 156
  62. ^ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015. 
  63. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  64. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015. 
  65. ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 158
  66. ^ ”Silverbröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14088&pos=463. Läst 3 juni 2015. 
  67. ^ 'Äventyret' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 14. 20 februari 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-02-20/49/14. Läst 23 augusti 2015. 
  68. ^ Wifstrand (1962), sid 141
  69. ^ Wifstrand (1962), sid 141-142

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ailly, Sven d' (1918). Naima Wifstrand som konstnärinna och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 1. Stockholm: Lars Hökerbergs förlag. Libris 1528199 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]