Djurgårdsteatern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Djurgårdsteatern, kallad ladan,[1] var en teater i på Södra Djurgården i Stockholm och verksam mellan 1801 och 1929, från 1867 i en ny byggnad. Den grundades år 1801 och var en av få teatrar i Stockholm under tiden 1798-1842, då det rådde kungligt teatermonopol i huvudstaden. Det kan anses ha ersatt Stenborgs Teater, som stängdes 1799. Den var sedan en av Stockholms mest välkända teatrar fram till år 1929. Teatern brann ner två gånger; 1865 och 1929.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1795 hade skådespelaren Abraham de BroenDramaten begärt och fått kungligt tillstånd att bygga och driva en teater för sig själv, sin fru och sina barn, ett privilegium för endast dem så länge de använde sig av det. År 1798 infördes ett kungligt teatermonopol som innebar att teaterverksamhet reserverades för Dramaten och Operan innanför Stockholms stadsgräns. Denna teater öppnade dock på Djurgården 1801. Den var lokal för kringresande teatersällskap, då de besökte Stockholm, och verksam endast på somrarna, vilket betydde att den inte hotade teatermonopolet; den kallades också "sommarscenen".

Teatern drevs av först Abraham de Broen, sedan av hans änka Maria Elisabet Grundt och hans son Isaac de Broen och sedan 1815-1834 av aktören Karl Wildner, gift med Isaacs syster Debora Aurora.

Teaterns trupp sades först bestå mest av "före detta betjänter och tjänstepigor", men det blev snart vanligt med gästuppträdanden från kända aktörer, många senare berömda skådespelare började också sin karriär där. Truppen spelade inte bara i teatern utan turnerade också på landsbygden. Det beskrivs som en mindre, gemytlig och mindre högtidlig teater.

Teatern blev en "riktig" året runt-teater efter den stora strejken Det andra Torsslowska grälet ledd av Ulrik Torsslow på Dramaten år 1834. Karl Wildner överlät de Broen-familjens teaterprivilegium på Torsslow och Pierre Joseph Deland. Paret Torsslow, liksom andra aktörer som avskedats från Dramaten efter strejken, uppträdde då på Djurgårdsteatern om somrarna, och i Kirsteinska huset, en privatägd festlokal som användes för olika tillställningar, på vintern. Det pågick en debatt om att upphäva teatermonopolet, och då Torsslow 1841 meddelade att han tänkte börja spela teater även på vintrarna i Djurgårdsteatern vara sig man hindrade honom eller inte, var förbudet i praktiken upphävt, vilket skedde formellt 1842.

Många blivande teaterdirektörer för resande sällskap arbetade här; J.A Lambert,(som 1823-30 ledde Johan Anton Lindqvists trupp från 1793), Lönnbom, Karl Gustav Bonuvier, Julius Fredrik Widerberg, (som övertog Lamberts trupp), Anders Peter Berggren, Kristoffer Svanberg, Stålberg, Erik Wilhelm Djurström (som övertog Stålbergtruppen) och Carl Gustaf Hessler.

Bränder[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdsteatern. Första branden den 19 maj 1865.
Djurgårdsteatern brinner den 21 juni 1929

En brand i den gamla Djurgårdsteaterns utbröt den 19 maj 1865 och förstörde hela byggnaden, just när den andra säsongen skulle inledas. Teatern byggdes emellertid upp igen och återinvigdes den 20 juni 1867. Byggnaden användes därefter fram till 1929. Den brann då åter, vid en eldsvåda som utbröt den 21 juni 1929, när man gav sommarens lustspel S.k. kärlek. Huset brann upp på några timmar, men den stora skylten med pjäsens namn förblev oskadd. Elden började i köksregionen och spred sig mycket snabbt i det torra virket. Alla i byggnaden kunde rädda sig, men några brandmän fick lättare skador. På Skansen fruktade man att elden kunde sprida sig till bergbanans maskinrum, som låg intill teatern. Skadekostnaden beräknades till 200 000 kronor. En lång teatertradition på Djurgården hade nu gått upp i rök och man planerade en återuppbyggnad. Arkitekten Ragnar Östberg ritade en ny teater, men planerna förverkligades aldrig.

Uppsättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1841 Kotteriet
Eugène Scribe[2]
1875 Herr Dardanell och hans äventyr på landet
August Blanche[3]
1875 Glada gossar
Franz von Suppé och Josef Braun[3]
1875 Prinsen av Conti
Charles Lecocq, Victorien Sardou och Philippe Gille[4]
1875 Storhertiginnan av Gerolstein
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[5]
1875 Bror Jonathan eller Oxhandlaren från Småland
August Säfström efter Friedrich Kaisers original[6]
1875 Studentskor[6]
1876 Syrsan
Charlotte Birch-Pfeiffer[7]
1876 Hur man processar
Alfred Delacour och Alfred Hennequin[8]
1876 Matfriaren[8]
1876 Pariserpojken
Jean-François Bayard[9]
1876 Mårten Gås[9]
1876 En söndag på Amager
Johanne Luise Heiberg[10]
1876 Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée[11]
1876 Jorden runt på åttio dagar
Jules Verne och Adolphe d'Ennery Axel Bosin[12]
1889 Jakten efter lyckan
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert Henrik Christiernsson[13][14]
1889 Ett köpmanshus i skärgården
Frans Hedberg efter Emelie Flygare-Carlén[15]
1894 Charleys tant
Brandon Thomas[16]
1894 På Helgeandsholmen, revy
Eric Sandberg[17]
1905 En sportidiot
Kurt Kraatz[18][19]
1905 Tio millioner för en arvinge [20]
1906 Toto-Tata
Antoine Banès, Paul Bilhaud och Albert Barré[21]
1906 I lejonets kula[22]
1906 Genom skärselden
Gustav Kadelburg[23][24]
1923 Din nästas fästmö
Adelaide Matthews och Ann Nichols
1923 Sådan är hon
Yves Mirande och Alex Madis Tollie Zellman[25]
1923 Eliza stannar
Henry V. Esmond Gösta Ekman[26][25]
1924 Sådan är hon
Yves Mirande och Alex Madis Tollie Zellman[27]
1924 Eliza stannar
Henry V. Esmond Gösta Ekman[27]
1925 Maskopi
J. E. Harold Terry Rune Carlsten[28]
1925 Fröken X, Box 1742
Cyril Harcourt Rune Carlsten[29]
1927 Skrämda katter
Margaret Mayo och Aubrey Kennedy Erik Berglund[30][31]
1927 Guldgrävare
Avery Hopwood Ernst Eklund[32]
1929 S.k. kärlek
Edwin J. Burke Harry Roeck-Hansen[33]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Thesleff, Arthur (1912). Stockholms förbrytarspråk och lägre slang 1910-1912. Stockholm: Bonnier. Sid. 58. Libris 740704. http://www.stockholmskallan.se/ContentFiles/KB/Trycksaker/001725355,p,2.pdf 
  2. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 1. 7 december 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-12-07/3637/1. Läst 17 augusti 2015. 
  3. ^ [a b] Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 augusti 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-08-28/3246/3. Läst 30 juli 2015. 
  4. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-04/3252/3. Läst 30 juli 2015. 
  5. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-18/3264/3. Läst 30 juli 2015. 
  6. ^ [a b] Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-23/3268/3. Läst 31 juli 2015. 
  7. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-15/3463/2. Läst 14 augusti 2015. 
  8. ^ [a b] Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-22/3469/3. Läst 14 augusti 2015. 
  9. ^ [a b] Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 juni 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-06-06/3480/3. Läst 14 augusti 2015. 
  10. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 juni 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-06-15/3488/3. Läst 14 augusti 2015. 
  11. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 juni 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-06-22/3494/2. Läst 14 augusti 2015. 
  12. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 juni 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-07-13/3511/2. Läst 14 augusti 2015. 
  13. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-24/7499a/2. Läst 29 juli 2015. 
  14. ^ Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 
  15. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-02/7506a/2. Läst 28 juli 2015. 
  16. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-06/8949/2. Läst 23 augusti 2015. 
  17. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 9 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-09/8952a/2. Läst 23 augusti 2015. 
  18. ^ Frithiof Hellberg, red (1905). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) "18" (23): sid. 295. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_23.pdf. Läst 17 november 2015. 
  19. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-31/12616A/2. Läst 28 december 2015. 
  20. ^ Frithiof Hellberg, red (1905). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) "18" (27): sid. 348. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_27.pdf. Läst 17 november 2015. 
  21. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) "19" (20): sid. 247. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_20.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) "19" (23): sid. 285. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_23.pdf. Läst 20 november 2015. 
  23. ^ Genom skärselden”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 juni 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-06-21/12991A/2. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ Frithiof Hellberg, red (1906). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) "19" (26): sid. 321. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_26.pdf. Läst 20 november 2015. 
  25. ^ [a b] Teateralmanack i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1923 (1924) s. 90
  26. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015. 
  27. ^ [a b] Teateralmanack i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1924 (1925) s. 87
  28. ^ Bo Bergman (30 maj 1925). ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-30/144/9. Läst 29 december 2015. 
  29. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 augusti 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-08-29/233/7. Läst 20 juli 2015. 
  30. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 maj 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-05/120/11. Läst 5 januari 2016. 
  31. ^ Bo Bergman (7 maj 1927). ”Djurgårdspremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-07/122/10. Läst 6 januari 2016. 
  32. ^ Bo Bergman (18 juni 1927). ”'Guldgrävare' på Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-06-18/162/6. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 30 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-30/144/12. Läst 2 januari 2016. 
  • Georg Nordensvan, "Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar; Första bandet, 1772-1842"