Lille Syd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lille Syd
Tureby station.jpg
Foto från Tureby station
Allmänt
Plats Danmark
Sträcka RoskildeNæstved
Anslutande järnvägslinjer Sydbanen
Vestbanen
Nordvestbanen
Køge Bugt-banen(S-Tåg)
Østbanen
Organisation
Invigd 1870
Ägare Danska staten
Banoperatör Banedanmark
Trafikoperatör DSB
Tekniska fakta
Antal spår Enkelspår (Roskilde–Ølby samt Køge–Næstved Nord)
2 spår söder om Ølby–Køge stn som delas med S-togen
2 spår Næstved Nord–Næstved (delas med tågtrafiken på Sydbanen)
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter 7,2 ton/m
ATC Nej (Förutom för S-tågen vid Køge och på Sydbanen vid Næstved)
Hastighet 120 km/h
Elektrifierad Nej (Förutom för S-tågen till Køge, 1500 V)
Tekniska fakta med mera hämtade från Banedanmark
Linjekarta
Abbreviated in this map
 Sydbanen, Vestbanen, Nordvestbanen mot Köpenhamn
Station on track
Roskilde
Junction to right
 Sydbanen, Vestbanen, Nordvestbanen
Stop on track
Roskilde Festival station
Straight track
(Uppehåll endast i samband med Roskildefestivalen)
Stop on track
Gadstrup
Stop on track
Havdrup
Stop on track
Lille Skensved
Track turning from left Unknown BSicon "KRZu"
Track turning left Junction from right
 anslutning till Køge Bugt-banen för S-tog mot Köpenhamn
Station on track
Ølby S-tog
Station on track
Køge S-tog
Junction to left
 Østbanen
Stop on track
Herfølge
Stop on track
Tureby
Stop on track
Haslev
Stop on track
Holme-Olstrup
Stop on track
Næstved Nord
Junction from right
 Sydbanen mot Ringsted(-Köpenhamn)
Station on track
Næstved
Abbreviated in this map
 Sydbanen mot Nykøbing Falster, Rødbyhavn och Gedser
Roskilde Festival station

Lille Syd, statsägd järnväg i Danmark som går mellan Roskilde och Næstved via Køge.

Banan är enkelspårig och räknas idag som en lokalbana[1] och saknar idag ATC[2] och är inte heller elektrifierad[3](den korta sträckan Køge–Ølby har S-baneelektrifiering). Idag bedriver DSB lokaltågstrafik på banan med halvtimmestrafik större delen av dygnet. Dessa utgör en del av Köpenhamns Re-tåg, ett av två pendeltågssystem i regionen.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Banan var ursprungligen en del av Sydbanen, banan till södra Sjælland, invigd 1870. Senare, 1924, drogs Sydbanen istället via Ringsted och Næstved[1].

Framtidsplaner[redigera | redigera wikitext]

Eftersom banan saknar ATC och har en ganska dålig standard trots relativt tät trafik, så har det beslutats att banan kommer att vara en av de första i Danmark som får det nya tågkontrollsystemet ERTMS.[5]

Det beslutades 2012 om att elektrifiera sträckan Køge–Næstved, klart cirka 2018.[6] Det görs för att en ny huvudlinje, Köpenhamn–Køge–Ringsted håller på att byggas och ska vara klar 2018, och för att huvudbanan Ringsted–Rødby ska elektrifieras. Då blir sträckan Køge-Næstved en genväg för tågen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Karta och klassindelnings guiden över Danmarks järnvägsnät
  2. ^ Guide över tågkontrollsystem på Danmarks järnvägar
  3. ^ Karta över vilka sträckningar som har eldrift
  4. ^ dsb.dk: Klicka Find&Køb och sedan Køreplaner för att hitta tidtabellen
  5. ^ Nyheter från TV2 Øst den 10 december 2008
  6. ^ Elektrificeret Køge-Næstved-bane skal aflaste strækning til Femern

Se även[redigera | redigera wikitext]