Lars Kagg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lars Kagg
Lars Kagg
Målning från 1623 av Georg Günther Kräill
Titlar
Tidsperiod 1635−1643
Tidsperiod 1636−1661
Tidsperiod 1641−1661
Tidsperiod 1643−1661
Tidsperiod 1648−1661
Tidsperiod 1651−1661
Tidsperiod 1653−1661
Tidsperiod 1660−1661
Företrädare Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Efterträdare Carl Gustaf Wrangel
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Republiken Förenade Nederländerna Nederländerna
Tjänstetid 1614−1661
Grad Fältmarskalk
Slag/krig Ingermanländska kriget

Andra polska kriget

Trettioåriga kriget

Torstensonska kriget

Karl X Gustavs andra danska krig

Personfakta
Personnamn Lars Kagg
Född 1 maj 1595
Örslösa församling, Skaraborgs län, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Död 19 november 1661 (66 år)
Stockholm, Sverige
Begravd Floda kyrka, Södermanland
Frälse/adelsätt Kagg
Sätesgård Fjellskäfte, Södermanland
Kaggeholm, Uppland
Sjötorp, Östergötland
Ramsjöholm, Jönköpings län
Far Nils Mathisson Kagg
Mor Brita Larsdotter Hård af Segerstad
Familj
Gift 9 mars 1628
Mossebo, Rinna, Östergötland
Make/maka Agneta Ribbing

Lars Kagg, född 1 maj 1595 på godset Kiellstorp i Örslösa socken och Kållands härad i Skaraborgs län, död 19 november 1661 i Stockholm, var en svensk greve, militär och politiker; riksråd 1641, fältmarskalk 1648, riksmarsk 1660. Kagg deltog i slaget vid Oldendorf 1633.

Barndom[redigera | redigera wikitext]

Lars Kagg var son till kammarherre Nils Mathisson Kagg till Kiellstorp och Brita Larsdotter Hård af Segerstad, 1553–1630. Han uppfostrades först i faderns hus, sedan hos Erik RibbingVargarn i Lista socken, sin blivande svärfaders bror. Vid fjorton års ålder blev han tagen till hovet av Karl IX:s gemål drottning Christina och följde 1611 kronprinsen Gustaf Adolf och en del av armén till Småland. Kronprinsen, som endast var ett halvår äldre, visade därefter sin uppskattning genom att göra Kagg till sin liv- och kammardräng.

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

Han antogs 1616 vid prins Moritz av Oraniens garde, och tjänade där i två år som gemen och ett år som gefreiter. Han blev därefter fänrik vid överste Herm. Franks regemente som ingick i kurfursten Fredriks av Pfalz trupper. År 1620 blev han fänrik vid Östgöta infanteriregemente och påföljande år kapten vid samma regemente. Redan 1625 blev han generaladjutant för hela infanteriet. År 1626 blev han vice ståthållare på Narva och Ivangorod.

Två år senare blev han överste för Jönköpings infanteriregemente för att 1631 bli kommendant i Brandenburg an der Havel, Rathenow och Spandau. År 1632 blev han guvernör över både staden Magdeburg och stiftet med samma namn. Senare samma år överste för livgardet och generalmajor under hertigen av Lüneburg.

Lars Kagg blev generalmajor vid svenska krigshären i Preussen den 27 april 1635 och samma dag utnämnd till överste för Västgöta infanteriregemente. År 1636 blev han krigsråd och 1639 häradshövding i Kinnevalds härad i Småland och 1640 häradshövding i Vadsbo härad i Västergötland.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Kaggska gravkoret, Floda kyrka.
Kaggska gravkoret, Floda kyrka.

Han gifte sig 9 mars 1628 med Agneta Ribbing, dotter till riksrådet Lindorm Pedersson Ribbing. Äktenskapet blev barnlöst.[1] Agneta Ribbings syster Brita var gift med riksrådet Johan Rosenhane. Kagg är begravd i det Kaggska gravkoret i Floda kyrka i Södermanland.

Namngivare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar af ... Anders Ant. von Stiernman, Stockholm 1754, s. 18