Lista över namn på Oden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Detta är en lista över binamn på asaguden Oden.

Binamn Kommentar
Allfader Alltings fader.[1]
Atrid Han som rider mot.
Biflinde Sköldskakaren.
Bileyg Framsynt.
Båleyg Eldögd.
Bölverk Illgörare. Förekommer i flera eddadikter, till exempel Havamal och Sången om Grimner där han förvandlar sig till ormhamn för att ta sig in till Gunnlöd.
Enöga För att han offrade sitt ena öga i Mimers brunn.
Feng Fångaren.
Fimbultul Den store framsägaren, när han uppträdde som representant för besvärjelserna.
Fimbultyr Den stora guden. Se även Tyr.
Fjölne Den som är många.
Fjölsvinn Mångvetande.
Framtyr Anfallsguden.
Gagnråd Den som ger fördelaktiga råd.
Ganglere "Den färdtrötte", alternativt "Den färdlärande".
Gaut "Avlaren", ett binamn på Oden som folkens anfader.[1]
Gestumblinde Blind gäst. Oden när han tävlar i gåtor med sagokungen Heidrek. (Hervarar saga).[1]
Glapsvinn Klar eller skinande kunskap.
Grim, Grimner "Den maskerade". Odens namn då han förklädd i en blå pälsrock besökte sin fosterson kung Geirröd.[1]
Gaut 'Sädesutgjutaren' , 'mannen' , 'avlaren", hans titel som framförallt götarnas anfader.
Göndle Stavbärare.
Hangadrott Ungefär "de hängdas kung".;Oden offrade sig själv genom att hänga sig och man offrade därför människor till Oden genom att hänga dem i tron att guden satte sig under de dödas kroppar och inhämtade visdom från dem.[1] Se Ynglingasagan, Havamal.
Hangatyr Ungefär "de hängdas gud".;Oden offrade sig själv genom att hänga sig och man offrade därför människor till Oden genom att hänga dem i tron att guden satte sig under de dödas kroppar och inhämtade visdom från dem.[1] Se Ynglingasagan, Havamal.
Har Hög.
Harbard "Gråskägg", när han förklädd till färjkarl retar Tor.[1] Se Sången om Harbard.
Have Den höge.
Helblinde Den av Hel (döden) förblindade. Möjligen också namn på Lokes broder.[1]
Herblinde Den som förblindar hären.
Herjafader Härfadern
Herjan Herren, härföraren.[1]
Herteit Stridsglad.
Hjalmbere Hjälmbäraren. Förekommer bland annat i Sången om Grimner.
Hnikar Rubbare, ruckare, tänjare.
Hnikud Den rubbade, den ruckade, den tänjde.
Hropt Splittrad.
Hroptatyr Den splittrade guden.
Hrossharsgrani Den med hästhårsmustsch. När han omtalas med Starkad.
Härfader [1]
Jafnhar Jämnhög. När Oden uppträder som en treenighet.
Jalk Den kastrerade
Jólnir Julens gud. Se också Alver.
Jólföðr Julfader. Se också Alver.
Karl Fri man.[1]
Kjalar Släde.
Korpguden Eftersom han var omgiven av korpar.[1]
Ofne Öppnaren, eggaren, initieraren.
Ome Den återskallande
Oske[1] Önskningsuppfyllaren.
Rafnagud Korpguden.[1]
Raner Rasaren.
Ropt Splittrad.
Roptatyr Den splittrade guden.
Rögne Hövdingen, styresmannen.
Sann Den sanne.
Sanngetal Sanngissaren.
Sidgrane "Har långt läppskägg".[1]
Sidhatt "Har nedhängande hattbrätte".[1]
Sidskägg "Långskägg".[1]
Sigfader "Stridsfader".[1]
Sigtyr "Stridsguden", den som alltid skulle ge seger åt dem som åkallade honom. [1]
Skilfing Den skälvande.
Svafne Sövaren, avslutaren.
Svidre Den brände.
Svidur Brännaren.
Svipal Den flyktige, den obeständige.
Tekk Täck, behaglig, älskad.
Tredje När Oden uppträder som en treenighet.
Tro Enligt Grimnismal var detta Odens namn på tinget.
Tund Tunn dimma, mager.
Tunn Tunn dimma, mager.
Tvegge Den som är två.
Unn Den älskade.
Vafud Den snärjde, den sammanflätade.
Vaker Uppväckaren.
Valfader De i strid dräptas fader.[2]
Vegtam vägtam, den bereste.
Veratyr Vardandets och existensens gud.
Vidre, Vidur Den utvidgade, den expanderade.
Ygg "Den skräckinjagande".[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris länk. ISBN 9129593956 
  2. ^ Nationalencyklopedin.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]