Liviska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
liviska
līvõ kēļ
Talas iLettland
RegionLivland
Antal talare10
Statusstarkt hotat
Språkfamiljliviska
Språkkoder
ISO 639-3liv
SILLIV

Liviska är ett östersjöfinskt språk som talas av liver i västra Lettland. Det är ett av de allvarligast utrotningshotade språken i världen för närvarande; det talas bara av omkring 35 personer, varav på sin höjd tio flytande (uppgift från 2009). Det rapporterades att den sista personen som hade liviska som modersmål dog i juni 2013.[1] Men Biruta Lepste, född 1932, lever fortfarande. Hon är dotter till Līna Lepste som var dotter till Mārtiņš Lepste som var lärare i Liviska språket ända till sin död 1958.[2] Bilder av Livi vardag finns i PDF av boken om Liviska Byar [1].

1925 räknades 1238 liver i Lettland och ännu i slutet av 1930-talet fanns 12 liviska byar i Kurland, men till följd av andra världskriget och kollektiviseringen under sovjettiden försvann dessa och med dem grunden för liviskan såsom vardagsspråk.

Några liver lär eller har lärt sig språket i ett försök att återuppliva det, men antalet liver och tillfällen att använda språket är få. Äldsta liviskspråkiga boken är 1863 års översättning av Matteusevangeliet.

Livi föreningens webbsida www.livones.net/en http://www.livones.net/en

Alfabete[redigera | redigera wikitext]

Det liviska alfabetet består av 39 bokstäver:

Versaler:

A Ā Ä Ǟ B D E Ē F G H I Ī J K L Ļ M N Ņ O Ō Ȯ Ȱ Õ Ȭ P R Ŗ S Š T Ț U Ū V Z Ž

Gemener:

a ā ä ǟ b d e ē f g h i ī j k l ļ m n ņ o ō ȯ ȱ õ ȭ p r ŗ s š t ț u ū v z ž

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Kettunen, Lauri: Untersuchung über die livische Sprache. Eesti Vabariigi Tartu Ülikooli Toimetused. Bd 8,3. Tartu 1925.
  • Kettunen, Lauri: Livisches Wörterbuch : mit grammatischer Einleitung. Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura, 1938 (1999).
  • Laakso, Johanna: Rückläufiges Wörterbuch des Livischen, anhand des Livischen Wörterbuches von Lauri Kettunen. Lexica Societatis Fenno-Ugricae. Bd 5,2. Suomalais-ugrilainen seura, Helsinki 1988. ISBN 951-9403-20-5
  • Posti, Lauri: Grundzüge der livischen Lautgeschichte. Helsinki, 1942.
  • de Sivers, Fanny: Parlons live. Editions l’Harmattan, Paris 2001. ISBN 2-7475-1337-8
  • Sjögren, Johan Andreas: Livisches Wörterbuch. Livische Grammatik. Gesammelte Schriften Bd 2. Hrsg. v. F. J. Wiedemann. Imperatorskaja Akademija Nauk. Eggers, St. Petersburg 1861, 1868, Zentralantiquariat, Leipzig 1969 (Nachdr.).
  • Tveite, Tor: The case of the object in Livonian : a corpus based study. Helsinki: Helsingin yliopisto, Suomalais-ugrilainen laitos, 2004.
  • Wiik, Kalevi: Liivin katko. Turku: Turun yliopisto, 1989.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Death of a language: last ever speaker of Livonian passes away aged 103
  2. ^ Referent skriver denna text på wiki och är moder till Birutas 2 barnbarn - urfolks konna - Ditta af Östersjöväldet/Godland, se www.LoveOrder.INFO.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]