Carl Johan Ekströmer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl Johan Ekströmer.
Oljemålning av Olof Johan Södermark (1790–1848)
Några av Karolinska institutets ursprungliga byggnader på sydöstra KungsholmenGlasbruksholmen.

Carl Johan Ekströmer, före 1836 Ekström, född 3 oktober 1793Rådanefors bruk i Ödeborgs socken, Dalsland, död 13 augusti 1860 i Stockholm, var en svensk läkare, kirurg, kunglig livmedicus och riksdagsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Johan Ekströmer var son till bruksinspektoren Nils Ekström och Christina Maria Broström. Han gifte sig 1822 med Catharina (Karin) Fredrika Eichhorn (1804–1871).

Ekströmer studerade medicin vid Kungliga Carolinska Medico-Chirurgiska institutet i Stockholm och vid Uppsala universitet. Han specialiserade sig som kirurg och blev professor i kirurgi vid Karolinska institutet och räknas som denna vetenskaps banbrytare i Sverige.

Ekströmer invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1827, av Kungliga Lantbruksakademien 1841 och var en stor tillskyndare av Svenska läkaresällskapet samt var generaldirektör för rikets sjukvårdsväsen. Han var ordförande i Sundhetskollegium 1849–1860.

Vid riksdagarna 1828–1830 samt 1834–1835 var Ekströmer riksdagsledamot i Prästeståndet som representant för Vetenskapsakademien. Efter att han adlats var han riksdagsledamot för Ridderskapet och adeln.

Han adlades 1836 med namnet Ekströmer och är stamfader för denna i dag stora ätt. Ekströmer är begravd på Solna kyrkogård.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Livmedicus Carl Johan Ekströmer: kirurg och nydanare 1793-1860. [Köpingsvik: Aina Ekströmer]. 2007. Libris 10672290. ISBN 978-91-633-1766-8  - "Carl Johan Ekströmers självbiografi, som han skrev 1851, utgör underlag för föreliggande levnadsbeskrivning" - Redaktör: Aina Ekströmer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FinnGraven

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]