Carl Johan Ekströmer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Johan Ekströmer.
Oljemålning av Olof Johan Södermark (1790-1848)
Några av Karolinska institutets ursprungliga byggnader på sydöstra KungsholmenGlasbruksholmen.

Carl Johan Ekströmer, före 1836 Ekström, född 3 oktober 1793Rådanefors bruk i Ödeborgs socken, Dalsland, död 13 augusti 1860 i Stockholm, var en svensk läkare, kirurg, kunglig livmedicus och riksdagsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Johan Ekströmer var son till bruksinspektoren Nils Ekström och Christina Maria Broström. Han gifte sig 1822 med Catharina (Karin) Fredrika Eichhorn (1804-1871).

Ekströmer studerade medicin vid Kungliga Carolinska Medico-Chirurgiska institutet i Stockholm och vid Uppsala universitet. Han specialiserade sig som kirurg och blev professor i kirurgi vid Karolinska institutet och räknas som denna vetenskaps banbrytare i Sverige.

Ekströmer invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1827, av Kungliga Lantbruksakademien 1841 och var en stor tillskyndare av Svenska läkaresällskapet samt var generaldirektör för rikets sjukvårdsväsen. Han var ordförande i Sundhetskollegium 1849–1860.

Vid riksdagarna 1828–1830 samt 1834–1835 var Ekströmer riksdagsledamot i Prästeståndet som representant för Vetenskapsakademien. Efter att han adlats var han riksdagsledamot för Ridderskapet och adeln.

Han adlades 1836 med namnet Ekströmer och är stamfader för denna i dag stora ätt.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Livmedicus Carl Johan Ekströmer: kirurg och nydanare 1793-1860. [Köpingsvik: Aina Ekströmer]. 2007. Libris 10672290. ISBN 978-91-633-1766-8  - "Carl Johan Ekströmers självbiografi, som han skrev 1851, utgör underlag för föreliggande levnadsbeskrivning" - Redaktör: Aina Ekströmer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]