Loka brunn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Utsigt över Loka, dit kung Adolf Fredriks följe anländer 1762 under salut af kanoner från ett skogsbryn. Kopparstick utfört av Jacob Gillberg.

Loka brunn är en brunnsort vid orten Loka, Hällefors kommun i Grythyttans socken i Örebro län, Sverige, som öppnades 1720. Därmed är Loka brunn en av Sveriges äldre kurorter. Inom anläggningen finns ca 50 byggnader med ca 150 hotellrum. Loka Brunn AB ägs sedan 2006 av Spendrups Bryggeri AB.

I anläggningen bedrivs konferens- och spa/kurbehandlingar, restaurang och festvåningsarrangemang. Här finns också Sveriges Kurortsmuseum som iordningställdes 1995 i fyra autentiskt renoverade 1700-talsbyggnader. Inom anläggningen finns dessutom en sommarkyrka.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Loka brunn etablerades som kurort under 1700-talet. År 1720 inmutades platsen för kurorten av landshövding Conrad Ribbing, och 1746 beskrivs den av Carl von Linné. Det fick privilegiebrev 1759 av Adolf Fredrik, som själv var patient där 1761 för att kurera sin huvudvärk. Efter några dagars besök drabbades dock Adolf Fredrik av illamående och kräkningar. Orsaken visade sig vara brunnsvattnet och hans läkare avrådde från fortsatt kur. Drottning Lovisa Ulrika tillkallade dock en konselj, då stora statsanslag erhållits för kurortsbesöket, och denna beslutade att kuren måste fortsätta för att undvika allmänt missnöje över bortslösade statsmedel. Kungen fortsatte kuren och hans huvudvärk försvann. Adolf Fredrik ansåg kuren så lyckad att han återvände till Loka året därpå. En annan 1700-talskung som var gäst på Loka var Gustav III, som enligt traditionen planerade sin statskupp under besöket. En orsak var att mösspartiets ledande män, som var kungens allierade vid kuppen, brukade besöka brunnen medan hattpartiets män vanligen uppsökte Medevi brunn. Gustav III gjorde ännu ett besök vid Loka brunn 1776.[1]

Under hela 1800-talet blomstrade verksamheten och människor kom från stora delar av landet för att "dricka brunn" och bada gyttjebad. Kurorterna, eller brunnarna som de även kallades, var vanliga i större delen av landet vid denna tid. Under 1800-talet kom allt fler patienter och badgäster från de borgerliga samhällskikten. Loka brunn räknades som gyttjebadort och lockade främst badgäster och patienter till sina gyttjebad i "Lokagyttjan". Varje sommar runt sekelskiftet 1900 kom runt 500 gäster till Loka brunn. Tre fjärdedelar av dessa var drabbade av kronisk reumatism eller led av sjukdomar i muskelsystem, ledgångar eller ledsystem. Förutom behandlingarna lockade även kurortslivet folk till denna brunn. Platsen, som var omgiven av sjöar och träskmarker, ansågs dock fuktig och kylig. I marknadsföringssyfte försökte emellertid företrädare för Loka framställa kurorten som en mycket trivsam och attraktiv plats.

Brunnsverksamheten pågick på somrarna och vistelsen innebar för många lika mycket rekreation och semester som medicinsk behandlingsperiod. Patienterna, eller gästerna som de kallades, fick ett strikt schema för vattendrickning och bad. Vistelsen vid brunnen var klassindelad och hierarkisk. Patienterna skildes åt i boende, behandling, ätande och nöjen beroende på om de tillhörde första, andra eller tredje klass. Till första klass räknades adel och andra ståndspersoner. Andra klass utgjordes av allmogen och personer ur medelklass medan de fattigaste, det vill säga tjänstefolk och andra arbetande, kunde erhålla gratis eller billig vård och logi i tredje klass. Medellösa eller fattiga kallades gratister och kunde ansöka om friplats vid brunnen som bekostades av donationer och det omgivande samhället.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 274-276.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Frih, Anna-Karin (2003). ”"Sjuk nästan jemt-": klorotiska flickor och kvinnor vid Loka och Porla brunn ca 1880-1910”. Kvinnor i Örebro län (2003): sid. 111-126 : ill..  Libris 9649863
  • Mansén, Elisabeth (2001). Ett paradis på jorden: om den svenska kurortskulturen 1680-1880. Stockholm: Atlantis. Libris 8374757. ISBN 91-7486-573-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Medlemstidning. Grythyttan: Lokasällskapet. 1987-2001. Libris 881087 
  • Bergius, Peter Jonas (1764). Tal, om kalla bad i gemen, och Loka badningar i synnerhet, hållet för kongl. vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 2. november 1763, af Peter Jonas Bergius ... På kongl. vetenskaps academiens befallning. Stockholm, tryckt: hos direct. Lars Salvius 1764.. Stockholm. Libris 2436642 
  • Carlsson, Bengt-Göran; Thor, Clas (1984). Loka: en brunnssommar (1. uppl.). Örebro: Morgonstjärnan. Libris 7756004. ISBN 91-86204-12-2 
  • Kungl. gyttjebad- och brunnsanstalten Loka 1928.. Loka. 1928. Libris 11892253 
  • Lindqvist, Artur (1980). Loka: offerkällan som blev "kungens brunn" och en modern kurort. [Grythyttan]: [Grythyttans gästgivaregårds förl.]. Libris 256968 
  • Loka brunn. Grythyttan: Grythyttans antikvariat. 1990. Libris 1192329 
  • Lundgren, Hjalmar (1948). Sommarbrev från Loka. Norrköping: Norrköpings Tidn. Libris 1402130 
  • Stenson, Pål-Anders (1991). Bevarandeprogram för Loka brunn, Hällefors kommun, Örebro län. Örebro: Länsmuseet. Libris 1285209 
  • Stiftelsen Kungl. Gyttjebad- och Brunnsanstalten Loka. 1958. Loka: Loka Brunn. 1958. Libris 9477301 
  • Waldén, Bertil (1940). Loka: en kunglig hälsobrunns krönika. Stockholm: Nordisk rotogravyr. Libris 1381044 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Örebro län vapen.svg Denna artikel om en plats i Örebro län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.