Lorenzo Ghiberti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lorenzo Ghibertis självporträtt på baptisteriet i Florens Porta del Paradiso. Andra fjärdedelen av 1400-talet.

Lorenzo Ghiberti, född cirka 1378 i Florens, död 1 december 1455 i Florens, var en italiensk skulptör, guldsmed, arkitekt och författare till böcker om florentinsk konst. Ghiberti är mest berömd för att ha utfört Porta del Paradiso ("Paradisporten") på baptisteriet i Florens (1425-1452).

Ghiberto gick först i guldsmedslära och var därefter verksam som målare i Rimini.

Året 1401 utlyste ullhandlarnas skrå en tävling för att utföra de östra portarna till Baptisteriet i Florens. Orsaken till tävlingen var, att man ville ära och tacka Gud för att pesten som härjat Florens i omgångar under 1300-talet nu verkade ha lämnat staden. Av de sju bidragen till tävlingen finns endast Brunelleschis samt Ghibertis vinnande bidrag kvar, dessa förvaras i Museo Nazionale, Palazzo Bargello, i Florens. Ghiberti vann tävlingen 1403, och hans bidrag var nyskapande på många sätt, dels var relieferna till stora delar utförda i en grundare reliefteknik än vanligt, dels hade Ghiberti skapat en metod för gjutningen av relieferna som innebar att det användes mindre mängd metall. Eftersom metaller betingade höga priser vid den tiden blev det ett viktigt argument för juryn. Relieferna frigörs från den medeltida fyrpass-inramningen och infattas i stället i en kvadratisk form. Dörrarna på den södra sidan tog över 20 år att färdigställa.[1] De liknar till stor del de äldsta portarna utformade av Andrea Pisano på norra sidan av baptisteriet. Jämfört med sin föregångare Pisano visar Ghiberti samtidigt på renässansens kännedom om den antika klassiska konsten och perspektiviska förkortningar hos figurerna, just det som Donatello och Masaccio vid tiden infört i konsten.

Ännu längre tid tog "Paradisporten", på kyrkans östra sida, med vilken Ghiberti arbetade 1425-52. Med sin förgyllning lär de ha kostat ungefär lika mycket som stadens militära försvar för ett helt år.

Under tiden var Ghiberti även sysselsatt som arkitekt, bland annat som domkyrkobyggare, men främst som bildhuggare. I Europas museer, särskilt i Berlin, finns små skulpturer av Ghiberti. I Florens skapade han tre statyer för fasaderna av Or San Michele samt ett par helgonskrin med reliefer. Av dessa senare märks särskit Zenobusskrinet (färdigt 1442) och visar tillsammans med baptisteriets tredje bronsdörr Ghibertis fullmogna stil. Därutöver författade han det konstteoretiska verket Commentarii som består av tre delar, om antikens konst, om konsten från senare delen av 1200-talet och fram till Ghibertis egen tid, samt teori rörande konst och optik.[1]

De gyllene portarna skapade av Ghiberti 1424-1452 på östra sidan av baptisteriet i Florens
Närbild av "Gyllene portarna" skapade av Ghiberti

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo Ghiberti har fått en krater uppkallad efter sig på Merkurius, Ghibertikratern.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932