Louise Schroeder
| Louise Schroeder | |
 | |
| Född | Louise Dorothea Sophie Schroeder 2 april 1887[1][2][3] Hamburg-Altona[3], Tyskland |
|---|---|
| Död | 4 juni 1957[1][2][3] (70 år) Berlin[3] |
| Begravd | Hamburg |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Politiker[4] |
| Befattning | |
| Berlins regerande borgmästare Ledamot av Weimarrepublikens riksdag (1920–1933)[3] Ledamot av Berlins stadsförsamling (1946–1947)[5] Ledamot av Berlins stadsförsamling (1949–1950)[3] Ledamot av Förbundsdagen första förbundsdagen (1949–1953)[3][6] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1950–1958)[7] Ledamot av Berlins representanthus (1951–1952)[8] Ledamot av Förbundsdagen andra förbundsdagen (1953–1957) | |
| Arbetsgivare | Freie Universität Berlin |
| Politiskt parti | |
| SPD (–)[3] | |
| Utmärkelser | |
| Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna (1952) Hedersmedborgare i Berlin (1957)[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Louise Schroeder, född 2 april 1887 i Hamburg-Altona, död 4 juni 1957, var en tysk politiker, känd som Berlins borgmästare 1946-1947 och överborgmästare 1947-1948.
Louise Schroeder föddes i en arbetarfamilj i Altona i Hamburg och var yngst av fyra syskon. Hon arbetade som sekreterare och gick 1910 med i SPD där hon engagerade sig i socialpolitik och jämställdhet. Hon var en av de yngsta deltagarna vid nationalförsamlingen i Weimar som beslut om den nya författningen och var sedan riksdagsledamot fram till nazisterna maktövertagande 1933. Hon verkade även vid Deutschen Hochschule für Politik i Berlin. Nazisterna gav henne yrkesförbud och hon flyttade till hemstaden Hamburg och kallades återkommande till förhör. Hon fann senare arbete på ett byggföretag för vilket hon arbetade för i Danmark där hon var vid krigsslutet.
Efter krigsslutet återkom Schroeder till Berlin och var medlem av Berlins parlament och från 1949 medlem av Tysklands förbundsdag och även i Europarådet. 1947 valdes hon till tillförordnad överborgmästare, en post hon hade fram tills att Ernst Reuter valdes till överborgmästare i juni 1947. Berlins delning gjorde att Schroeders politiska karriär fortsatte i Västberlin där hon blev borgmästare, ett uppdrag hon lämnade 1951 i samband med att Västberlins senat bildades med Reuter som regerande borgmästare.
Louise Schroeder blev den första kvinnan att tilldelas titeln hedersmedborgare i Berlin.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Discogs, Louise Schroeder, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, 11002082, läs online, läst: 13 april 2018, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 244, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]
- ^ pace.coe.int, 261, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 244, 165, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.assembly.coe.int.[källa från Wikidata]
- ^ Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 244, 208, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]
| ||||||||||||||||||||||||
.svg){kind=small}
