Lucy Stone
| Lucy Stone | |
 | |
| Född | 13 augusti 1818[1][2][3] West Brookfield[4], USA |
|---|---|
| Död | 19 oktober 1893[2] eller 18 oktober 1893[5] Boston |
| Begravd | Forest Hills Cemetery[6] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Oberlin College[4] Mount Holyoke College Wilbraham & Monson Academy  |
| Sysselsättning | Journalist, abolitionist[4], rösträttsaktivist, redaktör[4], kvinnosakspolitiker[4], författare[7] |
| Make | Henry Browne Blackwell (g. 1855–1909)[4] |
| Barn | Alice Stone Blackwell (f. 1857)[4] |
| Föräldrar | Francis Stone, Jr.[8] |
| Utmärkelser | |
| National Women's Hall of Fame (1987)[9] | |
| Redigera Wikidata | |
Lucy Stone, född 13 augusti 1818 i West Brookfield i Worcester County, Massachusetts, död 18 oktober 1893 i Dorchester i Boston, Massachusetts, var en amerikansk abolitionist och kvinnorättsaktivist. Hon var med och ordnade USA:s första National Woman's Rights Convention 1850 och startade veckotidningen Woman's Journal 1870.[10][11]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lucy Stone var åttonde barnet (av nio) till Hannah och Francis Stone och växte upp på familjens gård nära West Brookfield i Worcester County. Hennes tre äldre bröder fick gå på college, men fadern vägrade låta sina döttrar få högre utbildning. Lucy började avsky faderns auktoritära sätt, men fann att han hade stöd i Bibeln och i samhället. Hon bestämde sig för att aldrig gifta sig och utbilda sig så mycket som möjligt och försörja sig själv. När hon fick en ledig stund plockade hon bär, sålde dem och köpte skolböcker. Efter grundskolan blev hon lärare och fick en liten lön så att hon kunde börja spara till fortsatta studier. Hon hjälpte också frigivna slavar att läsa så de kunde komma in på grundskolan.[12]
Oberlin College[redigera | redigera wikitext]
Efter att ha sparat i nio år kunde Stone söka till Oberlin College i Ohio. Det var den enda skolan där kvinnor kunde studera tillsammans med män. Även svarta studenter var välkomna. Under tredje året träffade hon Antoinette Brown som läste teologi och de blev nära vänner. Tillsammans tog de en kurs i retorik. Stone upptäckte hon hade talang, men de fick inte debattera i närvaro av män. Stone och Brown möttes i hemlighet och tränade upp sin förmåga att tala offentligt. Stone blev en skicklig föreläsare och Brown blev präst i en mindre församling i New York, den första kvinnliga prästen i USA.[13]
Sällskapet för att avskaffa slaveriet[redigera | redigera wikitext]
I Oberlin träffade Stone William Lloyd Garrison, som hade startat American Anti-Slavery Society. Hon blev engagerad i denna rörelse och efter sin examen höll hon ett tal i sin brors kyrka i Worcester County. Efter det talet blev hon anlitad av abolitionistsällskapet. Hon blev en av de första kvinnor som talade offentligt och hon ryggade inte tillbaka när publiken hånade henne och kastade tomater och ägg på henne.[13]
Kvinnors rättigheter[redigera | redigera wikitext]
Stone var med och arrangerade den första nationella konferensen om Kvinnors rättigheter 1850. Hon fortsatte att agitera för kvinnors rättigheter, för nykterhet och allmän rösträtt. Hon införde också en dräktreform, Bloomers, med bekvämare kläder.[10]
Familj[redigera | redigera wikitext]
År 1853 träffade Stone Henry Blackwell, en engagerad abolitionist. Han friade men under en period på två år vägrade hon gifta sig. Till slut gifte de sig, men hon vägrade ta hans efternamn. Paret bosatte sig i Orange, New Jersey och fick dottern Alice.[14]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 augusti 2020.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Encyclopædia Britannica, Lucy Stone, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Lucy Stone, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Lucy Stone, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 1033.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 29 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ geni.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Lucy Stone”. kvinnofronten.nu. Läst 2 september 2020.
- ^ ”Woman's Journal”. britannica.com. Läst 9 september 2020.
- ^ Gurko 1974, sid. 124-129.
- ^ [a b] ”Women's Heritage Trail”. Läst 9 september 2020.
- ^ ”Personal Life”. Läst 9 september 2020.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
Gurko, Miriam (1974) (på engelska). The ladies of Seneca Falls: the birth of the woman's rights movement. New York: Macmillan. Libris 4472359. ISBN 0027377709
|