Ludvig I av Bayern

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna artikel handlar om kungen. För den medeltida hertigen med samma namn och nummer, se Ludvig I, hertig av Bayern.
Ludvig I, kung av Bayern.
Ludvig I i exil, 1860.

Ludvig I av Bayern, på tyska Ludwig I, född 25 augusti 1786 i Strasbourg, död 29 februari 1868 i Nice, var kung av Bayern åren 1825-1848.

Ludvig var äldste son till Maxilian I Joseph som från år 1806 den förste kungen av Bayern. Innan dess hade landets härskare burit titeln kurfurste). Han efterträdde denne sin far som kung i oktober 1825.

Ludvigs regeringstid utmärktes av ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg som inrättandet av Tysklands första järnväg (sträckan Nürnberg-Fürth). Kungen var också en stor beskyddare av konst och vetenskap och lät uppföra många museer och andra offentliga byggnader i klassicistisk stil i München såsom Glyptoteket, Pinakoteken, Propyléerna med flera. 1826 lät han flytta universitetet i Landshut till München och återupprättade den bayerska konstakademin.[1]

I stor utsträckning finansierades dessa av kungens privata kassa, och i gengäld levde denne själv privat nästan uppseendeväckande snålt. Han skall ha gått i påfallande nötta kläder och sägs ha förbjudit lök i den kungliga matlagningen eftersom han tyckte att den var för dyr.

Ludvig uppträdde från början som en liberal regent, stödde grekernas frihetskamp och sonen Ottos kandidatur till den grekiska tronen. I samband med att Julirevolutionens oroligheter även spritt sig till München, övergick han dock alltmer till reaktionen och relationerna till befolkningen försämrades.[1]

Hans beryktade affär med dansösen Lola Montez[1] i kombination med de allmänna revolutionära strömningarna i Tyskland 1848 tvingade honom att den 20 mars detta år abdikera till förmån för sonen Maximilian.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ludvig var sedan den 12 oktober 1810 gift med prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen (1792-1854), dotter till hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz. Inom parentes kan nämnas att firandena kring parets bröllop givit upphov till den bayerska Oktoberfesten. Paret fick fyra söner och fem döttrar. Två av sönerna blev kungar.

Barn:

  1. Maximilian II av Bayern (1811-1864; kung 1848-64)
  2. Mathilda (1813-1862), gift med Ludvig III av Hessen-Darmstadt
  3. Otto I av Grekland (1815-1867; kung 1832-62)
  4. Theodolinde Charlotte Luise (1816-1817)
  5. Luitpold av Bayern (1821-1912; prinsregent)
  6. Adelgunda (1823-1914), gift med hertig Frans V av Modena
  7. Hildegard (1825-1864) , gift med ärkehertig Albrecht av Österrike-Teschen
  8. Alexandra (1826-1875), författare med psykiska störningar
  9. Adalbert (1828-1875)

Vid sidan av sitt äktenskap hade Ludvig ett stort antal älskarinnor (däribland den ovan nämnda Lola Montez) och flera utomäktenskapliga barn.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 704 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Maximilian I Joseph av Bayern
Bayerns regent
1825-1848
Efterträdare:
Maximilian II av Bayern