Ludvig VII av Frankrike
Ludvig VII, Ludvig den unge, (franska Louis VII, Louis le Jeune), född 1120 i Paris, död 1180 i Paris. Son till Ludvig VI av Frankrike och Adelaide av Savojen.
Kung av Frankrike 1137-1180. Han ligger begraven i Klosterkyrkan Saint-Denis.
Ludvig uppnådde genom sitt giftermål med Eleonor av Akvitanien en fast maktställning i landet. Han fortsatte den capetingiska politiken för kungamaktens stärkande, bekämpade grevskapet Champagne och hävdade investituranspråk gentemot påven. 1147-49 deltog Ludvig VII i det resultatlösa andra korståget. Då han 1152 skilde sig från Eleonor, gick de akvitaniska landskapen förlorade, och tillföll därefter Henrik II av England.[1]
Äktenskap
- 1137 med Eleonor av Akvitanien, (1122-1204)
- 1154 med Konstance av Kastilien, (?-1160)
- 1160 med Alix av Champagne, (?-1206)
Barn i första äktenskapet
- Marie de Champagne (1145 - 11 mars 1198)
- Alix de Blois (1151 - 1198)
Barn i tredje äktenskapet
Källor
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 707
Företrädare: Ludvig VI |
Kung av Frankrike 1137–1180 |
Efterträdare: Filip II August |