Lista över Frankrikes regenter

Från Wikipedia
För frankiska regenter före 987, se lista över frankiska kungar. För Frankrikes presidenter från och med 1870, se lista över Frankrikes presidenter.
Frankrikes historia
Frankrikes flagga före 1789 och mellan 1814 och 1830 Frankrikes flagga
Denna artikel är en del av en serie
Tidsaxel
Gallien (–486)
Frankerriket (tidigt 400-tal–483)
Frankrike under medeltiden (486–1453)
Hundraårskriget (1337–1453)
Tidigmoderna Frankrike (1453–1789)
Franska revolutionen (1789–1799)
Första republiken (1792–1804)
Första kejsardömet (1804–1814)
Bourbonska restaurationen (1814–1830)
Julimonarkin (1830–1848)
Andra republiken (1848–1852)
Andra kejsardömet (1852–1870)
Tredje republiken (1870–1940)
Vichyregimen (1940–1944)
Frankrikes provisoriska regering (1944–1946)
Fjärde republiken (1946–58)
Femte republiken (1958–)

Det här är en lista över Frankrikes regenter. Den omfattar de personer som har varit kung eller kejsare av Frankrike, från Hugo Capets tillträde 987 till Napoleon III:s avsättning 1870. Ett rike styrt av en ensam härskare började uppstå i Gallien (nuvarande Frankrike) när det Västromerska riket började falla samman under 400-talet. De saliska frankerna blev den ledande stammen i området och under dem grundades Frankerriket, som blev Frankrikes föregångare. Merovingerna blev den härskande ätten över alla franker i början av 500-talet och kom, både under tider då riket var enat och tider då det var delat, att härska till mitten av 700-talet, då den siste merovingiske kungen blev avsatt av Pippin den lille (som var far till Karl den store). Denne kom därmed att grunda den nya kungaätten Karolingerna, som i sin tur kom att härska över Frankerriket och, efter dess delning genom fördraget i Verdun 843, det Västfrankiska riket fram till slutet av 900-talet. Dessa regenter listas på lista över frankiska kungar.

987 blev Hugo Capet den förste Capetingerkungen och från och med denna tid började riket mer ses som Frankrike, snarare än Västfrankiska riket, eftersom man började överge planerna på att återförena det med Burgund och det Östfrankiska riket. Även om titeln Frankernas konung officiellt fanns kvar fram till början av 1200-talet började den gradvis att användas allt mindre, medan standardtiteln blev Kung av Frankrike. Även titeln Kung av Frankrike och Navarra användes från slutet av 1200-talet till början av 1300-talet och från slutet av 1500-talet till franska revolutionens utbrott 1789. Därefter användes, under den korta tiden innan Ludvig XVI avsattes, titeln Fransmännens konung, vilken även återuppstod efter julirevolutionen 1830. Både Napoleon I och Napoleon III var kejsare och bar därför titeln Fransmännens kejsare.

I och med franska revolutionen avskaffades det franska kungadömet och republik infördes, men efter några år gjorde sig Napoleon Bonaparte till kejsare och efter hans tid återupprättades kungadömet i början av 1800-talet. 1848 blev Frankrike på nytt republik, vilken dock avskaffades 1852. Då blev Napoleon III landets kejsare. Sedan han hade blivit avsatt 1870 blev landet ånyo republik och har så förblivit till idag. Listan över Frankrikes statschefer fortsätter därför på lista över Frankrikes presidenter.

Förutom de franska kungarna gjorde även de engelska och sedermera brittiska regenterna 13401360 och 13691801 anspråk på den franska tronen. För en kort tid hade anspråken viss grund, då Karl VI genom fördraget i Troyes 1420 erkände sin svärson Henrik V av England som fransk regent och sin tronarvinge. Henrik V dog före Karl VI och därför efterträdde hans son Henrik VI av England sin morfar Karl VI som kung av Frankrike. Största delen av norra Frankrike var i engelsmännens händer till 1435, men 1453 hade engelsmännen drivits bort från hela Frankrike, utom Calais (och Kanalöarna), och skulle komma att behålla Calais i ytterligare 100 år (till 1558). Emellertid fortsatte de engelska och sedan brittiska regenterna att hävda dessa anspråk fram till grundandet av Förenade kungariket Storbritannien och Irland 1801. Mellan 1337 och 1422 hade engelska kungar också hävdat anspråken, men bara då och då.

Capetingerna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Capetinger

När ståthållaren Hugo Capet blev kung 987 efterträdde Capetingerna de tidigare Karolingerna. De direkta Capetingerna regerade fram till 1328, då Karl IV dog utan barn. Han efterträddes då av sin yngre bror Filip VI, som därmed kom att grunda grenen Valois av den capetingska dynastin.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Hugo Capet
Hugues Capet
Omkring 939 eller 940
i Paris
son till Hugo den vite och Hedvig av Sachsen
Kung 3 juli 987
efter Ludvig lättingens död
24 oktober 996
i Paris
[1]
Robert II
(den fromme/den vise)
Robert II le Pieux/le Sage
27 mars 972
i Orléans
son till Hugo Capet och Adelheid av Akvitanien
Kung 24 oktober 996
vid Hugo Capets död
20 juli 1031
i Melun
[2]
Henrik I
Henri I
4 maj 1008
i Reims
son till Robert II och Constance av Arles
Kung 20 juli 1031
vid Robert II:s död
4 augusti 1060
i Vitry-aux-Loges
[3]
Filip I
(den kärleksfulle)
Philippe I l'Amoureux
23 maj 1052
son till Henrik I och Anna av Kiev
Kung 4 augusti 1060
vid Henrik I:s död
29 juli 1108
i Melun
[4]
Ludvig VI
(den tjocke)
Louis VI le Gros
1 december 1081
i Paris
son till Filip I och Bertha av Holland
Kung 29 juli 1108
vid Filip I:s död
1 augusti 1137
i Béthisy-Saint-Pierre
[5]
Ludvig VII
(den unge)
Louis VII le Jeune
1120
son till Ludvig VI och Adelaide av Savojen
Kung 1 augusti 1137
vid Ludvig VI:s död
18 september 1180
i Saint-Pont
[6]
Filip II August
Philippe II Auguste
21 augusti 1165
i Gonesse
son till Ludvig VII och Alix av Champagne
Kung 18 september 1180
vid Ludvig VII:s död
14 juli 1223
i Mantes-la-Jolie
[7]
Ludvig VIII
(Lejonet)
Louis VIII le Lion
5 september 1187
i Paris
son till Filip II August och Isabella av Hainaut
Kung 14 juli 1223
vid Filip II Augusts död
8 november 1226
i Château Montpensier
[8]
Ludvig IX
(den helige)
Saint Louis IX
25 april 1214
i Poissy
son till Ludvig VIII och Blanche av Kastilien
Kung 8 november 1226
vid Ludvig VIII:s död
25 augusti 1270
i Tunis i Nordafrika
[9]
Filip III
(den djärve)
Philippe III le Hardi
30 april 1245
i Poissy
son till Ludvig IX och Margareta av Provence
Kung 25 augusti 1270
vid Ludvig IX:s död
5 oktober 1285
i Perpignan
[10]
Filip IV
(den sköne)
Philippe IV le Bel
Någon gång mellan april och juni 1268
i Fontainebleau
son till Filip III och Isabella av Aragonien
Kung 5 oktober 1285
vid Filip III:s död
29 november 1314
i Fontainebleau
[11]
Ludvig X
(den trätgirige)
Louis X le Hutin
4 oktober 1289
i Paris
son till Filip IV och Johanna I av Navarra
Kung 29 november 1314
vid Filip IV:s död
5 juni 1316
i Vincennes
[12]
Johan I
(den postume)
Jean I le Posthume
Kung vid födseln 15 november 1316
i Paris
son till Ludvig X och Clemence d'Anjou
20 november 1316
i Paris
[13]
Filip V
(den långe)
Philippe V le Long
Omkring 1292
i Paris
son till Filip IV och Johanna I av Navarra
Kung 20 november 1316
vid Johan I:s död
3 januari 1322
i Paris
[14]
Karl IV
(den sköne)
Charles IV le Bel
15, 18 eller 19 juni 1294
i Clermont
son till Filip IV och Johanna I av Navarra
Kung 3 januari 1322
vid Filip V:s död
1 februari 1328
i Vincennes
[15]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Valois[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Huset Valois

När Karl IV dog barnlös övertogs tronen av Filip VI, som var sonson till Filip III. Därmed grundades ätten Valois, som var en sidogren av ätten Capet och kom att sitta på tronen till 1589.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Filip VI
(den lyckosamme)
Philippe VI le Fortuné
1293
son till Filip III:s son Karl av Valois och Margareta av Sicilien
Kung 1 april 1328
efter Karl IV:s död
22 augusti 1350
i Nogent-le-Roi
[16]
Johan II
(den gode)
Jean II le Bon
16 april 1319
i Le Mans
son till Filip VI och Johanna av Burgund
Kung 22 augusti 1350
vid Filip VI:s död
8 april 1364
på slottet Savoy Palace i London i England
[17]
Karl V
(den vise)
Charles V le Sage
21 januari 1338
i Vincennes
son till Johan II och Bonne av Luxemburg
Kung 8 april 1364
vid Johan II:s död
16 september 1380
i Beauté-sur-Marne
[18]
Karl VI
(den älskade/den galne)
Charles VI le Bien-aimé/le Fol
3 december 1368
i Paris
son till Karl V och Jeanne av Bourbon
Kung 16 september 1380
vid Karl V:s död
21 oktober 1422
i Paris
[19]
Karl VII
(den segerrike/den vältjänade)
Charles VII le Victorieux/le Bien Servi
22 februari 1403
i Paris
son till Karl VI och Isabella av Bayern
Kung 21 oktober 1422
vid Karl VI:s död
22 juli 1461
i Mehun-sur-Yèvre
[20]
Ludvig XI
(den försiktige/den universelle spindeln)
Louis VII le Prudent/l'Universelle aragne
3 juli 1423
i Bourges
son till Karl VII och Marie av Anjou
Kung 22 juli 1461
vid Karl VII:s död
30 augusti 1483
på slottet Château de Plessis-lez-Tours i La Riche
[21]
Karl VIII
(den älskvärde)
Charles VIII l'Affable
30 juni 1470
slottet i Amboise
son till Ludvig XI och Charlotte av Savoyen
Kung 30 augusti 1483
vid Ludvig XI:s död
7 april 1498
på slottet i Amboise
[22]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Orléans[redigera | redigera wikitext]

När Karl VIII dog utan manliga arvingar tog Ludvig XII, som var syssling och svärson till Karls far Ludvig XI, över tronen och därmed kom grenen Orléans av ätten Valois på tronen. Denna gren utslocknade dock med Ludvig, varefter grenen Angoulême tog över.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XII
(Folkets fader)
Louis XII le Père du Peuple
27 juni 1462
slottet i Blois
son till hertig Karl av Orléans (som var sonson till Karl V) och Maria av Kleve
Kung 7 april 1498
vid Karl VIII:s död
1 januari 1515
i Hôtel des Tournelles
[23]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Angoulême[redigera | redigera wikitext]

Vid Ludvig XII:s död utan manliga arvingar övertogs tronen av hans kusin Frans I och därmed kom grenen Angoulême av ätten Valois på tronen. Denna gren kom att regera till 1589.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Frans I
(Lärdomens/litteraturens fader och återupprättare)
François I le Père et Restaurateur des Lettres
12 september 1494
slottet i Cognac
son till Karl av Angoulême (som var sonson till Karl V) och Louise av Savojen
Kung 1 januari 1515
vid Ludvig XII:s död
31 mars 1547
slottet i Rambouillet
[24]
Henrik II
Henri II
31 mars 1519
slottet i Saint-Germain-en-Laye
son till Frans I och Claude
Kung 31 mars 1547
vid Frans I:s död
10 juli 1559
på torget Place des Vosges i Paris
[25]
Frans II
François II
19 januari 1544
slottet i Fontainebleau
son till Henrik II och Katarina av Medici
Kung 10 juli 1559
vid Henrik II:s död
5 december 1560
i Orléans
[26]
Karl IX
Charles IX
27 juni 1550
i Saint-Germain-en-Laye
son till Henrik II och Katarina av Medici
Kung 5 december 1560
vid Frans II:s död
30 maj 1574
i Vincennes
[27]
Henrik III
Henri III
19 september 1551
på slottet i Fontainebleau
son till Henrik II och Katarina av Medici
Kung 30 maj 1574
vid Karl IX:s död
2 augusti 1589
i Saint-Cloud
[28]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Huset Bourbon

Henrik III blev mördad med en förgiftad dolk 1589. På dödsbädden utsåg han sin systers man Henrik IV till Frankrikes kung och genom honom kom ätten Bourbon på tronen. Denna ätt förblev på tronen så länge kungadömet varade, från 1589 till 1792 och sedan under den återinförda monarkin 18141848.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Henrik IV
(den gode kungen/den gröne kavaljeren)
Henri IV le Bon Roi/le Vert-Galant
13 december 1553
i Pau
son till Anton av Bourbon och Johanna III av Navarra
Kung 2 augusti 1589
vid Henrik III:s död
14 maj 1610
i Paris (mördad av François Ravaillac)
[29]
Ludvig XIII
(den rättvise)
Louis XIII le Juste
27 september 1601
på slottet i Fonainebleau
son till Henrik IV och Maria av Medici
Kung 14 maj 1610
vid Henrik IV:s död
14 maj 1643
i Paris
[30]
Ludvig XIV
(den store/Solkungen)
Louis XIV le Grand/le Roi Soleil
5 september 1638
på slottet i Saint-Germain-en-Laye
son till Ludvig XIII och Anna av Österrike
Kung 14 maj 1643
vid Ludvig XIII:s död
1 september 1715
slottet i Versailles
[31][32]
Ludvig XV
(den älskade)
Louis XV le Bien-Aimé
15 februari 1710
på slottet i Versailles
son till Ludvig XIV:s sonson Ludvig och Marie-Adélaïde av Savojen
Kung 1 september 1715
vid Ludvig XIV:s död
10 maj 1774
på slottet i Versailles
[33]
Ludvig XVI
(den siste)
Louis XVI le Dérnier
23 augusti 1754
på slottet i Versailles
son till Ludvig XV:s son Ludvig och Maria Josefa av Sachsen
Kung 10 maj 1774
vid Ludvig XV:s död
21 september 1792
avsatt under franska revolutionen
21 januari 1793
avrättad genom giljotinering på Place de la Revolution i Paris
[34]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Omstridd pretendent[redigera | redigera wikitext]

När Ludvig XVI avrättades 1793 erkände rojalisterna omedelbart hans son som kung under namnet Ludvig XVII. De ansåg honom vara fransk kung till hans egen död 1795, men han hade i praktiken ingen reell makt, eftersom nationalkonventet hade makten och kungadömet var avskaffat. Dessutom satt den unge Ludvig fängslad under hela sin tid som "kung".

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XVII
Louis XVII
27 mars 1785
på slottet i Versailles
son till Ludvig XVI och Marie-Antoinette
Titulärkung (erkänd av rojalister)
21 januari 1793
vid Ludvig XVI:s avrättning
8 juni 1795
i fängelse i slottet Temple i Paris
[35]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Första republiken[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1789 utbröt revolution i Frankrike mot det kungliga styret och de adliga privilegierna. Redan samma år blev kungen Ludvig XVI fängslad, men inte avsatt. Hans titel ändrades dock från Kung av Frankrike till Fransmännens konung. Sedan han med hustrun Marie-Antoinette och deras barn den 20 juni 1791 hade gjort ett misslyckat försök att fly från Paris, med hjälp av drottningens svenske älskare Axel von Fersen, hårdnade dock bevakningen och fler och fler krav på att kungen skulle avsättas och republik införas hördes. Den 20 september 1792 tillträdde nationalkonventet, som blev Frankrikes konstituerande och lagstiftande makt och vars första ärende blev att avsätta kungen dagen därpå. Politikern Maximilien de Robespierre blev dess ledande medlem (17931794) och kom att styra Frankrike närmast som diktator, innan han störtades och så småningom avrättades.

Nationalkonventet upplöstes den 2 november 1795 och efterträddes samma dag av direktoriet med Paul Barras som ledande medlem. Detta ägde bestånd fram till 9 november 1799, då Napoleon I tog makten genom Brumairekuppen och enligt gammal romersk sed istället lät införa ett konsulat med sig själv som främste konsul. Detta avskaffades i sin tur den 18 maj 1804, då Napoleon lät utropa sig själv till kejsare.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Tillträde Frånträde Källor
Nationalkonventet
med Maximilien de Robespierre som främste medlem
Convention nationale
Maximilien de Robespierre 20 september 1792 2 november 1795
Direktoriet
med Paul Barras som främste medlem
Directoire
Paul Barras 2 november 1795 9 november 1799
Konsulatet
med Napoleon Bonaparte som förste konsul
Consulat
Napoleon Bonaparte 9 november 1799 18 maj 1804 [36]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Tillträde Frånträde Källor

Första kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Första kejsardömet

1804 utropade sig Napoleon till kejsare och blev därmed Frankrikes statschef för de kommande tio åren. Under hans tid vid makten rasade de så kallade Napoleonkrigen då Frankrike var i krig med större delen av övriga Europa och hade Storbritannien som huvudfiende. 1814 avsattes Napoleon och förpassades till medelhavsön Elba och kungadömet återupprättades genom att Ludvig XVIII (bror till den avrättade Ludvig XVI) blev kung.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Napoleon I
(den store)
Napoléon I le Grand
15 augusti 1769
i AjaccioKorsika
son till advokaten Carlo Buonaparte och Letizia Ramolino
Kejsare 18 maj 1804
då han avskaffade konsulatet
11 april 1814
avsatt
[36]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon[redigera | redigera wikitext]

1814 återupprättades monarkin och Ludvig XVI:s bror Ludvig XVIII blev kung. Redan året därpå blev han dock avsatt av Napoleon, som återvände från Elba och på nytt utropade sig till kejsare.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XVIII
Louis XVIII
17 november 1755
på slottet i Versailles
son till kronprins Ludvig och Maria Josefa av Sachsen
Kung 11 april 1814
vid Napoleons avsättning
20 mars 1815
avsatt av Napoleon
[37]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Andra kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

1815 återkom Napoleon till makten, men var på nytt kejsare i endast knappt 100 dagar. Den 18 juni detta år led han sitt stora nederlag i slaget vid Waterloo och fyra dagar senare abdikerade han till förmån för sin son Napoleon II. Denne tillträdde dock i praktiken aldrig (han befann sig under de dagar han räknades som kejsare i Wien hos sin mor) och den 7 juli återupprättades monarkin på nytt, genom att Ludvig XVIII ånyo blev kung. Napoleon sändes denna gång till ön Sankta Helena i Sydatlanten, där han avled 1821.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Napoleon I
(den store)
Napoléon I le Grand
Kejsare 20 mars 1815
vid Ludvig XVIII:s avsättning
22 juni 1815
abdikerad till förmån för sin son Napoleon II
5 maj 1821
Sankta Helena i Sydatlanten
[36]
Napoleon II
Napoléon II
20 mars 1811
på slottet Tuilerierna i Paris
son till Napoleon I och Marie Louise av Österrike
Kejsare 22 juni 1815
vid Napoleon I:s abdikation
7 juli 1815
avsatt vid återupprättandet av monarkin
17 december 1847
i Parma i Italien
[38]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon[redigera | redigera wikitext]

1815 återupprättades monarkin på nytt och Ludvig XVIII blev åter kung. Vid hans död 1824 efterträddes han av sin bror Karl X. Denne blev dock avsatt under julirevolutionen 1830. Rojalister erkände både hans son Ludvig Anton som Ludvig XIX under de 20 minuter som förflöt mellan Karl X:s undertecknande av abdikationshandlingarna och hans eget undertecknande, och hans sonson Henrik som Henrik V i en vecka efter detta. Dessa båda är dock ifrågasatta, eftersom de inte erkändes av den franska staten och aldrig tillträdde i praktiken.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig XVIII
Louis XVIII
Kung 7 juli 1815
vid återupprättandet av monarkin
16 september 1824
på slottet Louvren i Paris
[37]
Karl X
Charles X
9 oktober 1757
på slottet i Versailles
son till kronprins Ludvig och Maria Josefa av Sachsen
Kung 16 september 1824
vid Ludvig XVIII:s död
2 augusti 1830
avsatt under julirevolutionen
6 november 1836
i Gorizia i Italien
[39]
Ludvig XIX
Louis XIX
6 augusti 1775
på slottet i Versailles
son till Karl X och Maria Teresa av Savojen
Kung (erkänd av rojalister) i 20 minuter under 2 augusti 1830
vid Karl X:s abdikation, innan han själv "abdikerade" (skrev under abdikationshandlingarna)
3 juni 1844
i Gorizia i Italien
Henrik V
Henri V
29 september 1820
på slottet Tuilerierna i Paris
son till Karl X:s son Karl Ferdinand och Carolina av Bägge Sicilierna
Kung (erkänd av rojalister, men aldrig tillträdd) 2 augusti 1830
vid Ludvig XIX:s "abdikation"
9 augusti 1830
nationalförsamlingen istället utsåg Ludvig Filip I till kung
24 augusti 1883
i Frohsdorf i Österrike
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Julimonarkin (Sidogrenen Orléans)[redigera | redigera wikitext]

Efter julirevolutionen 1830 utropades istället Ludvig Filip I som Fransmännens kung (franska: roi des Français).[40]

Denne var avlägset släkt med Ludvig XVIII och Karl X och dessutom ättling till Ludvig XIII. Han var kung i 18 år och hans styre kom efter revolutionen att kallas julimonarkin. 1848 utbröt på nytt revolution i Frankrike (kallad februarirevolutionen), vilken spred sig till större delen av Europa. Under denna blev Ludvig Filip avsatt och Frankrike fick för första gången en president.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Ludvig Filip I
(medborgarkungen)
Louis Philippe I le Roi Citoyen
6 oktober 1773
på slottet Palais-Royal i Paris
son till hertig Ludvig Filip av Orléans och Louise Marie Adelaide av Bourbon
Kung 9 augusti 1830
då han utnämndes av nationalförsamlingen
24 februari 1848
avsatt under februarirevolutionen
26 augusti 1850
på residenset Claremont House i Surrey i England
[40]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Andra republiken[redigera | redigera wikitext]

Genom februarirevolutionen 1848 störtades monarkin och efter att Frankrike under större delen av året hade styrts av tillförordnade ledare valdes Napoleons brorson Louis-Napoléon Bonaparte istället till president i Frankrikes första presidentval någonsin. 1851 genomförde han en statskupp och lät året därpå utropa sig till kejsare under namnet Napoleon III.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Jacques-Charles Dupont de l'Eure 27 februari 1767
i Neubourg i Normandie
President i republikens provisoriska regering 24 februari 1848
vid Ludvig Filip I:s avsättning
9 maj 1848
avgick till förmån för verkställande kommissionen
3 mars 1855
Verkställande kommissionen
Commission éxécutive
Republiken Frankrikes statsvapen 10 maj 1848
efter Jacques-Charles Dupont de l'Eures avgång
24 juni 1848
upplöst av nationalförsamlingen genom misstroendeförklaring
Louis Eugène Cavaignac 15 oktober 1802
i Paris
Ministerrådets president 28 juni 1848
efter att Verkställande kommissionen hade blivit upplöst
20 december 1848
avgick till förmån för den nyvalde presidenten
28 oktober 1857
i Sarthe
Louis Napoléon Bonaparte 20 april 1808
i Paris
son till Napoleon I:s bror Louis Bonaparte och Hortense de Beauharnais
President 20 december 1848
vid Cavaignacs avgång
2 december 1852
utropad till kejsare
[41]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Andra kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Andra kejsardömet

Louis-Napoléon lät utropa sig till kejsare 1852. Han förblev sedan på denna post fram till 1870, då han under fransk-tyska kriget blev tillfångatagen av preussarna i slaget vid Sedan den 2 september. Två dagar senare blev han avsatt av de franska styrkorna.

Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Napoleon III
Napoléon III
Kejsare 2 december 1852
efter en statskupp året innan
4 september 1870
avsatt av militären sedan han två dagar tidigare hade blivit tillfångatagen av preussarna
9 januari 1873
i Chislehurst i Kent i Storbritannien
[41]
Namn
Svenska · Modern franska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Under kriget blev det uppror i Paris (den så kallade Pariskommunen). Den nationella försvarsregeringen, som var en del av kommunen, styrde sedan Frankrike i ett år, innan en ny president tillträdde 1871. Sedan dess har Frankrike varit republik och haft presidenter som statschefer och listan fortsätter därför på lista över Frankrikes presidenter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2) H. Capet, den föreg:s son, konung av Frankrike (d. 996). Han räknas som grundare av kapetingernas furstehus. i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  2. ^ 2) Robert II, den fromme el. den helige, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  3. ^ Frankrike. 1) H. (fr. Henri) I, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  4. ^ Frankrike. 1) Filip I, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  5. ^ 6) Ludvig VI, den tjocke, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  6. ^ 7) Ludvig VII i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  7. ^ 2) Filip II August, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  8. ^ 8) Ludvig VIII i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  9. ^ 9) Ludvig IX, den helige i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  10. ^ 3) Filip III, den djärve, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  11. ^ 4) Filip IV, den sköne, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  12. ^ 10) Ludvig X, den trätgirige i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  13. ^ Frankrike. 1) Johan (fr. Jean) I, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  14. ^ 5) Filip V, den långe, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  15. ^ 5) Karl IV, den sköne (fr. le bel), konung av Frankrike och Navarra i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  16. ^ 6) Filip VI av Valois, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  17. ^ 2) Johan II, den gode, Jean le bon, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  18. ^ 6) Karl V, den vise (fr. le sage), konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  19. ^ 7) Karl VI, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  20. ^ 8) Karl VII, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  21. ^ 11) Ludvig XI, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  22. ^ 9) Karl VIII, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  23. ^ 12) Ludvig XII, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  24. ^ Frankrike. 1) Frans (fr. Frangois) I, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  25. ^ 2) H. II, konung (1519—59) i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  26. ^ 2) Frans II, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  27. ^ 10) Karl IX, konung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  28. ^ 3) H. III, konung (1551—89) i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  29. ^ 4) H. IV, konung (1553—1610) i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  30. ^ 13) Ludvig XIII i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  31. ^ Ludvig 14. L. XIV i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  32. ^ 14) Ludvig XIV i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  33. ^ 15) Ludvig XV i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  34. ^ 16) Ludvig XVI i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  35. ^ 17) Ludvig XVII (fr. Louis Charles), titulärkonung i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  36. ^ [a b c] 1) Napoleon I, fransmännens kejsare i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  37. ^ [a b] 18) Ludvig XVIII i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  38. ^ 2) Napoleon II (Frans Joseph Charles), fransmännens kejsare, hertig av Reichstadt i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  39. ^ 11) Karl X i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  40. ^ [a b] ”Louis Philippe I” (på engelska). en.chateauversailles.fr. l’établissement public du musée et du domaine nationale de Versailles. https://en.chateauversailles.fr/discover/history/great-characters/louis-philippe-i#king-of-the-french. Läst 14 december 2021. 
  41. ^ [a b] 3) Napoleon III (Charles Louis Napoléon Bonaparte), fransmännens kejsare i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]