Luffarschack

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Luffarschack är en typ av abstrakta strategispel med fullständig information där två spelare turas om att rita tecken på ett rutat papper alternativt lägga ut stenar på ett bräde. Den förste om att få fem tecken, vågrätt, lodrätt eller diagonalt, i rad har vunnit.

Fritt luffarschack[redigera | redigera wikitext]

Fritt luffarschack.

Fritt luffarschack är den enklaste varianten. Det är känt i många länder och kallas oftast något i stil med ”kryss och ringar" eller "fem-i-rad”.

Det som behövs för att börja spela är en bit rutat papper, en penna och två spelare. Spelarna lottar om vem som ska spela med kryss respektive ringar och om vem som ska börja. Därefter turas man om att göra ett drag i en valfri ruta tills någon av spelarna lyckas få en obruten rad med fem av sina markeringar. Inga begränsningar finns – overline (en rad med sex eller fler) ger till exempel vinst. Om papperet blir fullt så fortsätter man på ytterligare ett rutat papper.

När gemene man talar om luffarschack så är det i regel detta spel (eller möjligen tripp trapp trull (tic tac toe)) man menar.

När man anordnar tävlingar i fritt luffarschack brukar man dock numera av praktiska skäl införa vissa spelbegränsningar:

  • man spelar på en spelplan om 15x15 rutor
  • första draget ska göras i mitten av brädet
  • schackklocka används

Man bör också spela ett jämnt antal partier eftersom det är så stor fördel att börja.

Genom långt praktiskt spel och rent matematiska beräkningar har man kommit fram till att den spelare som börjar partiet har en stor favör. Om han eller hon spelar felfritt slutar partiet med en snabb vinst för vidkommande. I alla tider har man därför experimenterat med diverse begränsningar för den förste spelaren och ett flertal luffarschacksvarianter har uppstått runt om i världen.

Svenska Luffarschacksförbundet (SLSF) arrangerar tävlingar i luffarschack sedan 1958. Mellan 1961 och 1980 hölls Svenska Mästerskap i fritt luffarschack. En av de flerfaldiga svenska mästarna, Alf Dahlgren har därefter gått ur förbundet och bildat Riksförbundet Luffarschack.

Ryskt luffarschack[redigera | redigera wikitext]

För att begränsa fördelen för den spelare som börjar (i Fritt Luffarschack) har man lagt till samma öppningsregel som i Pente: Den som börjar får inte sätta de två första dragen intill varandra utan drag två måste placeras minst tre rutor bort (utanför en förbjuden zon om 5 x 5 rutor runt mittpunkten).

Dessutom måste spelarna placera exakt fem pjäser i en sammanhängande rad för att vinna. En rad med sex eller fler markeringar avslutar inte spelet.

Detta kallas i Sverige för "ryskt luffarschack". Svenska Luffarschacksförbundet anordnar Svenska Mästerskap och har en officiell rankinglista. VM anordnas även.

Go-moku[redigera | redigera wikitext]

Go-moku är förmodligen en av de äldsta varianterna av luffarschack och spelades redan på 700-talet i Japan. [1] Det har samma regler som fritt luffarschack, men spelades på ett Go bräde med 19x19 positioner. För att balansera spelet införde man vissa begränsningar för första spelaren, det nya spelet döptes 1899 till Renju.

Renju[redigera | redigera wikitext]

I början av 1900-talet kom man i Japan på en idé att förbjuda vissa spelkonstruktioner för svart (i de flesta östasiatiska spel är det traditionellt svart som börjar). Den som provar på fritt luffarschack inser snart att man måste bygga flera linjer samtidigt så att motståndaren inte hinner stoppa alla med ett drag. Japanerna bestämde att dubbeltreor och dubbelfyror (dvs när man gör två eller fler treor respektive fyror med ett drag) skulle bli förbjudna för svart. Även så kallade overline (en rad med sex eller fler stenar) förbjöds för svart. Den enda konstruktionen som svart fick ha kvar blev fyr-trea (en fyra och en trea som görs samtidigt med ett drag).

Men eftersom svart fortfarande har en stor fördel av att börja partiet finns det även olika öppningsregler för att garantera jämnare spel och rikare öppningsvariationer.

Förbudsdragen gav spelet extra spänning och berikade taktiken. Svart måste nu försöka vinna genom att kryssa mellan undervattensrev medan vit får en möjlighet till vinst genom att provocera eller tvinga svart till det förbjudna. Det här spelet fick namnet Renju vilket på japanska betyder ”pärlband”.

Svenska Luffarschacksförbundet anordnar svenska mästerskap och har en officiell rankinglista. Även VM anordnas.

Närbesläktade spel[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://renju.nu/r1rulhis.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]