Huskvarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Huskvarna (olika betydelser).
Huskvarna
Kommundel
Del av tätorten Jönköping
Utsikt över Huskvarna med centrala Jönköping i bakgrunden.
Utsikt över Huskvarna med centrala Jönköping i bakgrunden.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Jönköpings kommun
Distrikt Huskvarna distrikt
Koordinater 57°47′31″N 14°16′32″Ö / 57.79194°N 14.27556°Ö / 57.79194; 14.27556
Folkmängd 22 800 [1] (2012)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Huskvarna
GeoNames 2704136
Huskvarnas läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Huskvarnas läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Huskvarna
För företaget, se Husqvarna.

Huskvarna är en tidigare stad vars bebyggelse ingår i tätorten Jönköping. Till 1906 skrevs namnet med 'q' (Husqvarna), vilket bibehållits av företaget med samma namn.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna är omgiven av ansenliga, bebyggda höjdområden som Öxnehaga, Pettersberg och Egna Hem, nivåskillnaden är som mest ca 120 meter. Klevaliden och Ådalsvägen (länsväg 132) leder till de östra områdena, medan de västra kan nås bland annat via Öxnehagaleden. En stor del av det lägre området mot Vättern låg oanvänt till början av 1900-talet och Kungsgatan, där köpcentrum Rosen nu ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut som nödhjälpsarbete i början av 1920-talet.

Huskvarna är känt för vackra trädgårdar [2] och sina industriella traditioner. Föregångaren till Husqvarna AB, ett gevärsfaktori, startade sin tillverkning här redan 1689. I dag tillverkas bland annat motorsågar och gräsklippareHusqvarnafabriken. Andra viktiga industriföretag är Saab Training Systems och Carlfors Bruk. I Idrottsparken finns en byst av bolagsledaren Wilhelm Tham.

Stadens etymologiska ursprung härleds från den kvarn som stod bredvid den till Rumlaborg närliggande ån Husån, som namngivits efter Rumlaborgs hus. Kvarnen kallades nämligen "Huskvarnen". Stavningen har varierat något, med former som Husquarn, Husquern, Husquarna, och så vidare. A:et är en dialektal form.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huskvarna vattenfall omkring år 1700.
Huskvarna på 1860-talet. Träsnitt av Emil Libert (1820-1908) i Svea folk-kalender för 1868.

Huskvarnas industriella historia går tillbaka till 1689. Då flyttade delar av Jönköpings gevärsfaktori ut från Jönköping och Dunkehallaån till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. Redan innan fanns här några kvarnar och ett krutbruk. När krutbruket lades ned i slutet av 1700-talet tog vapenfabriken helt över strömmarna vid Huskvarnaån och fortsatte expandera.[4]

En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag, med namnet Husqvarna. En hamn anlades på 1870-talet, och 1894 anslöts Huskvarna med den smalspåriga järnvägen mellan Jönköping och Vireda. Statsbanelinjen Nässjö-Falköping fick senare även en hållplats, Huskvarna södra.[4]

Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under 1800-talets senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid 1880-talets mitt uppgick H:s befolkning till ca 1 200 personer. Folkmängden hade 1911, då Huskvarna stad bildades, ökat till närmare 6 000 personer. Av stadens 8.165 invånare 1930 var 2.028 anställda vid Husqvarna. AB Husqvarna borstfabrik var den enda andra större industrin i staden.[4]

Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12 000 personer bodde i staden 1950. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun 1971.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Huskvarna var ett samhälle i Hakarps socken som efter kommunreformen 1862 låg i Hakarps landskommun. Samhället bröts ut ur denna landskommun 1907 och bildade Huskvarna köping som 1911 ombildades till Huskvarna stad. 1967 uppgick Hakarps landskommun i stadskommunen, där Huskvarna bebyggelse därefter bara utgjorde en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Huskvarna stad i Jönköpings kommun.[5]

I kyrkligt hänseende hör orten till Huskvarna församling sedan 1919, Hakarps församling dessförinnan.[6]

Orten ingick till 1891 i Tveta tingslag, därefter till 1971 i Tveta, Vista och Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Huskvarna i Jönköpings tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Huskvarna 1900–1900[8]
År Folkmängd
1900
  
3 740

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Huskvarna växte upp kring den fabrik, Husqvarna, som byggdes vid foten av det stora vattenfall som Huskvarnaån här bildar.

Vattenfallet börjar vid Stensholms höjder och slutar vid Kvarnbron, nedanför den så kallade Stampabacken.

Angränsande kommundelar/orter är Skärstad, Lekeryd, Tenhult och Jönköping Öster.

Huskvarna kyrka invigdes 1910, ritad av Birger Damstedt och till det yttre påminnande om en norsk stavkyrka.

Stadsdelar:

Järnvägsförbindelser[redigera | redigera wikitext]

1864 öppnades järnvägslinjen Nässjö-Falköping och trakten fick en station nedanför Öxnehaga, då tillhörande Rogberga. Linjen var från början en del av Södra stambanan, men hamnade vid sidan av riksnätet när Östra stambanan Nässjö-Katrineholm öppnades tio år senare. Under namnet Jönköpingsbanan trafikeras den nu mellan Nässjö och [Göteborg] av Västtåg, mellan Norrköping och Jönköping av Östgötapendeln samt mellan Jönköping och Stockholm via Nässjö med SJ 2000 och förbinder därmed Södra och Västra stambanan.

Mellan 1894 och 1935 fanns i Huskvarna en järnvägsstation kallad Rosendala, belägen vid Vättern strax öster om Oset, som är Huskvarnaåns utlopp i Vättern. Den smalspåriga Gripenbergsbanan passerade här på sin 600 mm breda och 44,1 km långa väg från Jönköpings Östra station till Vireda. Från Rosendala utgick även ett 1,4 km långt stickspår till Huskvarna centrum. Det följde Drottninggatans östra sida fram till Esplanaden, där stationsbyggnaden gick under namnet "Gule knut". Efter nedläggningen 1935 fick spåret normalvidd från Jönköping till Husqvarna Vapenfabrik, som hade en egen station med namnet Husqvarnaverken. Cykelleden Jönköping–Huskvarna följer nu delvis denna sträckning.

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

se även Personer från Huskvarna

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jönköpings kommun: Befolkningsstatistik Jönköpings kommun - Folkmängd i olika kommundelar
  2. ^ HHV.se Huskvarna med omgivning Arkiverad 9 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Forsström, Axel (1927, 1950 samt 1990). ”Hakarps sockens gårdsnamn”. Hakarps krönika (Hakarps socken): sid. 39. 
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 495.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]