Visa källa för Lulesamiska

{{språk
| namn = Lulesamiska
| inhemskt namn = Julevsámegiella
| stat = {{flaggbild|Sverige}} [[Sverige]]<br>{{flaggbild|Norge}} [[Norge]]
| region = [[Sápmi]]
| talare = 1000-2000
| skriftsystem = [[latinska alfabetet]]<ref>{{Webbref|titel=Lule Saami written with Latin script|url=https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=smj-Latn|verk=ScriptSource|hämtdatum=2021-12-05}}</ref>
| land = {{flaggbild|Sverige}} [[Sverige]] (minoritetsspråk)<br>{{flaggbild|Norge}} [[Norge]] (minoritetsspråk)
| myndighet = 
| iso2 = smj
| iso3 = smj
| fam1 = [[Finsk-ugriska språk]]
| status = hotat
| fam2 = [[Samiska språk]]
| fam3 = [[Västsamiska språk]]
| andra språkkoder = saL<ref name="lansstyrelsen.se saL."/><ref name="su.se saL."/><ref>{{Bokref|efternamn=Svinno|förnamn=Mikael|titel=Samiska skolbarns samiska: En undersökning av minoritetsspråksbehärskning i en språkbyteskontext|hämtdatum=2023-06-30|år=1993|sid=35|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:608923/FULLTEXT02.pdf}}</ref>
| karta = Sami languages large 2.png
| karttext = Karta över samiskans utbredning. Lulesamiskan är område nummer '''4'''. <br>Det mörkare gula på kartan markerar <br>de kommuner där samiskan har <br>officiellt språklig status.
}}
[[Fil:FHM-Covid-19-Faktablad-covid-19-lulesamiska.pdf|miniatyr|En affisch på lulesamiska om [[Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Norge|coronaviruset]] i Norge.]]
'''Lulesamiska''' (inhemskt namn: ''julevsámegiella'') är ett [[finsk-ugriska språk|finsk-ugriskt]], [[samiska|samiskt]] språk. Den är ett centralsamiskt ([[västsamiska språk|västsamiskt]]) språk och har utbredning i delar av svenska landskapet [[Lappland, Sverige|Lappland]] och i angränsande delar av [[Norge]].<ref>{{Webbref|titel=Glottolog 4.4 - Lule Saami|url=https://glottolog.org/resource/languoid/id/lule1254|verk=glottolog.org|hämtdatum=2021-12-05}}</ref> Sammanlagt talar mellan 1000 och 2000 personer språket, varav majoriteten finns i Sverige. Språket anses vara hotat.<ref name=ELCOM>{{Webbref|titel=Did you know Lule Saami is endangered?|url=http://www.endangeredlanguages.com/lang/3384|verk=Endangered Languages|hämtdatum=2021-12-05|språk=en}}</ref>

== Beskrivning ==
Lulesamiska är, liksom [[nordsamiska]], en centralsamisk dialekt (språk). Med viss träning kan talarna av de två språken förstå varandra någorlunda bra.<ref name=samer.se/>

Språkforskaren [[K.B. Wiklund]] menade vid 1900-talets början att lulesamiskan inom [[Jokkmokks kommun|Jokkmokk]] och södra [[Gällivare kommun|Gällivare]] var den renaste formen av samiska, i den bemärkelsen att den hade ett litet inslag av nyare inblandning av andra språk. Söder därom innehöll samiskan ett stort antal relativt nya svenska lånord, norr därom finska lånord. I den södra delen av det lulesamiska området fanns då fortfarande samer som endast kunde göra sig förstådda på detta språk, medan de flesta samer annars var mer eller mindre tvåspråkiga.<ref name="Wiklund">{{bokref  |efternamn=Wiklund  |förnamn=Karl Bernhard  |titel=Lärobok i lapska språket  |utgåva=2., rev. uppl.  |år=1915   |utgivare=Björck & Börjesson  |utgivningsort=Stockholm  |språk=swe  |libris=525017  }}</ref> 

== Utbredning ==
Lulesamiskan talas i delar av Sverige och  [[Norge]]. I Sverige talas den i [[Lule lappmark]], det vill säga Jokkmokks och Gällivare kommuner, i Norge i kommunerna [[Tysfjord]], [[Sørfold]] och [[Hamarøy]]. Närstående lulesamiskan är [[pitesamiska]]n.<ref name="Wiklund"/> Det finns en stor övergångszon mellan lule- och nordsamiska, och när ''Lulelapsk ordbok'' gavs ut på 1950-talet placerades gränsen dem emellan vid [[Kaitum|Nordkaitum]].<ref name=samer.se/> 

Lulesamiskan är den näst största samiska språkvarieteten. Det är osäkert hur många som egentligen talar lulesamiska, men uppskattningsvis är det mellan 1000 och 2000 personer beroende på källa.<ref name=ELCOM/><ref name=ethnol/>. Andra uppskattningar nämner knappt tusen personer som har språket som modersmål. Av dessa skulle tre fjärdedelar finnas i Sverige.<ref name="NE"/>

=== Indelning ===
Lulesamiskan består av flera dialekter som är ganska lika varandra och som traditionellt har talats inom följande områden:<ref name="Wiklund"/>
* södra delen av [[Jokkmokks socken]]
* norra delen av Jokkmokks socken
* det [[skogssamer|skogssamiska]] området kring Storbacken
* södra delen av [[Gällivare socken]]
* norra delen av Gällivare socken (närstående samiskan i [[Torne lappmark]])
* det skogssamiska området i den sydöstra delen av Gällivare socken

== Litteratur och användning ==
=== Litteratur på lulesamiska ===
Genom sitt centrala läge i det samiska området förstås lulesamiskan relativt lätt av samer i både [[Pite lappmark|Pite]] och [[Torne lappmark]]er. Därför lanserades det av K.B. Wiklund som allmänt samiskt bokspråk efter det [[sydlapska bokspråket]]. På detta rent lulesamiska skriftspråk utgavs under 1900-talets första år följande böcker:<ref name="Wiklund"/>

* {{bokref |titel=Åtå testamenta [Nya testamentet]: jårkålum tan taro-kielak Åtå testamenta milte, mi läh Kånåkasast nanostum jaken 1883 |år=1903 |utgivningsort=Stockholm |språk= |libris=1747198 }}

* {{bokref |efternamn=Odhner |förnamn=Clas Theodor |titel=C. T. Odhners lärobok i fädernelandets historia: bearbetat för folkskolan = C. T. Odhnera åpatis-kirje aitek-lanta historian : almoka skåulaita |år=1905 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |språk= |libris=1874703 }}

* {{bokref |titel=Abbis-Kirje sami manaita.: Lappsk ABC-bok. |år=1906 |utgivningsort=Stockholm |språk= |libris=2489358 }}

Dessutom utgavs under 1900-talets första decennium några traktater, en byordning m&nbsp;m samt tolv nummer av en tidskrift med titeln ''Låkkåmus Samita'' på lulesamiska.<ref name="Wiklund"/>

Den första skönlitterära boken på lulesamiska, ''Jåhttesáme viessom'', skrevs av renskötaren [[Anta Pirak]]. Den gavs ut 1937.<ref name="snl"/>

=== Litteratur om lulesamiska ===
K.B. Wiklund beskrev lulesamiskan i slutet av 1800-talet i följande verk:

* {{bokref |efternamn=Wiklund |förnamn=Karl Bernhard |titel=Lule-lappisches Wörterbuch |serie=Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia, 0355-0230 ; 1 |år=1890 |utgivningsort=Helsinki |språk=|libris=2059120 }}

* {{bokref |efternamn=Wiklund |förnamn=Karl Bernhard |titel=Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte |serie=Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles handlingar,  99-0429189-6 ; Ny tidsföljd, 25 |år=1891 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |språk=ger |libris=840641 }}

* {{bokref  |efternamn=Wiklund  |förnamn=Karl Bernhard  |titel=Lärobok i lapska språket  |utgåva=2., rev. uppl.  |år=1915   |utgivare=Björck & Börjesson  |utgivningsort=Stockholm  |språk=swe  |libris=525017  }}

Senare har lulesamiskan beskrivits i bland annat följande verk :

* {{bokref |efternam=Grundström |förnamn=Harald |titel=Lulelapsk ordbok: Lulelappisches Wörterbuch |serie=Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C.  Lapskt språk och lapsk kultur, 99-0711045-0 ; 1 |år=1946-1954 |utgivare=Lundequistska bokh. |utgivningsort=Uppsala |språk= |libris=907276 }}

* {{bokref |efternamn=Spiik |förnamn=Nils Erik |titel=Lulesamisk grammatik |utgåva=[2., omarb. uppl.] |år=1989 |utgivare=Sameskolstyr. |utgivningsort=Jokkmokk |språk=swe |isbn=91-7716-019-3 |libris=7663325 }}

* {{bokref |efternamn=Korhonen |förnamn=Olavi |titel=Bákkogir'je: julevusámes dárrui, dáros julevusábmái = Lulesamisk svensk, svensk lulesamisk ordbok |år=1979 |utgivare=Länsskolnämnden (distr.) |utgivningsort=Luleå |språk=|libris=190056 }}

* {{bokref |efternamn=Spiik |förnamn=Nils Erik |titel=Lulesamisk ordbok: svensk-samisk |år=1994 |utgivare=Sameskolstyr. |utgivningsort=Jokkmokk |språk=swe |isbn=91-7716-027-4 |libris=8376377 }}

=== Språkets användning i övrigt ===
En gång i veckan kan man på [[Sameradion]] lyssna 20 minuter på lulesamiska. Samisk förskoleverksamhet finns i Jokkmokk, där man även har sameskola i årskurserna 1–6 samt integrerad samisk undervisning på högstadiet och i gymnasiet. Dessutom finns samisk äldreomsorg.<ref name=samer.se/>

== Grammatik ==
Liksom i övriga samiska språk/dialekter, används ofta satskonstruktioner som bygger på [[verb]]. Svenskans "jag tar på mig skorna" motsvaras av lulesamiskans ''gámadav''.<ref name=samer.se/>

I lulesamiskan finns nio grundläggande [[kasus]]: nominativ, genitiv, ackusativ, illativ, inessiv, elativ, komitativ, essiv och abessiv. Språkexempel:
*''Boadáv Jåhkåmåhkes'' = svenska "jag kommer från Jokkmokk". S:et betyder "från", och v i verbet betyder "jag".<ref name=samer.se/>

== Ortografi ==
Lulesamiskan låg till grund för det samiska skriftspråk som [[K.B. Wiklund]] utarbetade omkring sekelskiftet 1900. Nu gällande lulesamiska [[ortografi]] fastställdes 1983. Den är gemensam för Sverige och Norge utom att ä-ljudet skrivs med ä i Sverige och med æ i Norge. Ortografin innehåller bara två tecken som inte finns i svenskan, á och ŋ (ng-ljud).<ref>{{bokref |efternamn=Mattisson |förnamn=Ann-Christin |titel=Samiska ortnamn på fjällkartorna |serie=Ortnamn och namnvård, 99-1400411-3 ; 3LMV-rapport, 0280-5731 ; 1993:19 |år=1993 |utgivare=Statens lantmäteriverk |utgivningsort=Gävle |språk=swe |isbn=91-7774-045-9 |libris=7665383 }}</ref>

{|class="wikitable" style="border-collapse:collapse;"
|- 	 
|bgcolor="#EFEFEF" align="center" colspan="24" |  '''[[Versal]]er''' (''"stora bokstäver"'')
|-
|width=3% align="center"|[[A]]||width=3% align="center"|[[Á]]||width=3% align="center"|[[B]]||width=3% align="center"|[[D]]||width=3% align="center"|[[E]]||width=3% align="center"|[[F]]||width=3% align="center"|[[G]]||width=3% align="center"|[[H]]||width=3% align="center"|[[I]]||width=3% align="center"|[[J]]||width=3% align="center"|[[K]]||width=3% align="center"|[[L]]||width=3% align="center"|[[M]]||width=3% align="center"|[[N]]||width=3% align="center"|[[Ŋ]]||width=3% align="center"|[[O]]||width=3% align="center"|[[P]]||width=3% align="center"|[[R]]||width=3% align="center"|[[S]]||width=3% align="center"|[[T]]||width=3% align="center"|[[U]]||width=3% align="center"|[[V]]||width=3% align="center"|[[Å]]||width=3% align="center"|[[Ä]]
|- 	
|bgcolor="#EFEFEF" align="center" colspan="24" | '''[[Gemen]]er''' (''"små bokstäver"'')
|-
|align="center"|a||align="center"|á||align="center"|b||align="center"|d||align="center"|e||align="center"|f||align="center"|g||align="center"|h||align="center"|i||align="center"|j||align="center"|k||align="center"|l||align="center"|m||align="center"|n||align="center"|ŋ||align="center"|o||align="center"|p||align="center"|r||align="center"|s||align="center"|t||align="center"|u||align="center"|v||align="center"|å||align="center"|ä
|}

== Se även ==
*[[Árran]]
*[[Bårjås]]

== Referenser ==
<references>
<ref name=ethnol>{{webbref |url=http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=smj |titel=Saami, Lule |verk=Ethnologue |hämtdatum=16 mars 2009 |språk=engelska }}</ref>
<ref name="NE">{{NE|titel=lulesamiska}}</ref>
<ref name="snl">{{webbref|titel=Samisk litteratur|url=http://snl.no/samisk_litteratur|verk=Store Norske Leksikon|hämtdatum=13 augusti 2013|författare=Skåden, Sigbjørn & Gaski, Harald|datum=16 apr|år=2013}}</ref>
<ref name=samer.se>[http://www.samer.se/1193 "De samiska dialekterna – Lulesamiska".] Samer.se. Läst 8 februari 2014.</ref>
<ref name="lansstyrelsen.se saL.">{{Webbref |url=https://www.lansstyrelsen.se/download/18.42c2c9ca162f6e008c817e7d/1526068814042/Ortnamn%20kring%20Fatmomakke%2011-01-24%20OKn.pdf |titel=Samiska ortnamn och färdleder kring Fatmomakke, ''FAEPMIE'' |hämtdatum=2023-06-26 |författare=Olavi Korhonen |utgivare=lansstyrelsen.se |sid=48 |språk=sv }}</ref>
<ref name="su.se saL.">{{Webbref |url=https://www.su.se/polopoly_fs/1.356088.1510166031!/menu/standard/file/FUS2016-15_06d-HR-Final.pdf |titel=Sydsamisk eller umesamisk? |hämtdatum=2023-06-26 |författare=Håkan Rydving |verk=[[Universitetet i Bergen]] |utgivare=su.se |sid=171 |språk=sv }}</ref>
</references>

{{incubator|smj|Lulesamiska}}

{{Samiska}}

[[Kategori:Västsamiska språk]]
[[Kategori:Språk i Norge]]
[[Kategori:Lulesamiska| ]]
[[Kategori:Språk i Sverige]]