Lungkollaps

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lungkollaps
latin: pneumothorax
Röntgenbild av en stor, spontan högersidig lungkollaps (till vänster på bild).
Röntgenbild av en stor, spontan högersidig lungkollaps (till vänster på bild).
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 J93, P25.1, S27.0
ICD-9 512, 860
OMIM 173600
DiseasesDB 10195
MedlinePlus 000087
MeSH engelsk

Lungkollaps (Pneumatoraks, av pneuma, "andning", och torax, bröstkorg") är ett tillstånd då ena eller båda lungorna faller ihop. Detta kan ske till följd av att det blir en skada i lungsäcken, vilket innebär att den normala tryckskillnaden som normalt får ventilationen att fungera sätts ur spel.

Denna skada kan uppkomma genom olyckor, komplikationer i samband med operation eller spontant. Spontan lungkollaps är mest vanligt hos unga, långa och smala män samt hos äldre personer med lungemfysem. Det blir då svårt att andas och personen upplever dyspné, och kan medföra smärta vid inandning. Andningsfrekvensen ökar (takypné), accessoriska andningsmuskler används och det ses en assymetrisk vidgning av bröstkorgen vid andning. Diagnos ställs med bröstkorgsröntgen. [1] Den drabbade behandlas med kontinuerligt sugdränage, först aktiv sugdränage för att få bort vätska (blod, slem etc.) ur lungorna och därefter passivt för att spänna ut lungsäcken mot bröstkorgen. Efter en tids behandling läker lungsäcken ihop med bröstkorgen ("går i vägg") och lungan kan fungera normalt igen. Tillståndet kan utan korrekt behandling vara livshotande.

Lungkollaps kan även ske i samband med dykning om man andas i dykapparat och sedan håller andan, så att luften i lungorna expanderar tills lungorna brister. Om lungan brister under vattnet kan luft pressas in i blodomloppet, vilket kan leda till allvarliga skador, förlamning eller döden. Det är dock enkelt att förebygga genom att andas kontinuerligt i dykapparaten och inte stiga för snabbt. Om man håller andan å andra sidan räcker det med att vara ½-1 m under vattnet med dykapparat för att lungorna ska kunna skadas. När man fridyker kan däremot inte luften i lungorna expandera mer än till sin ursprungliga storlek.

Ventilpneumothorax[redigera | redigera wikitext]

Vid trauma kan en speciellt allvarlig typ av pneumothorax uppstå - ventilpneumothorax. I detta tillstånd verkar, exempelvis, en hudflik som backventil och pleuratrycket ökar med varje andetag. Detta är då livshotande eftersom lungan och vid långvarigt tillstånd även blodkärl och hjärta, komprimeras, så att först gasutbytet i lungan upphör och senare, cirkulationskollaps uppstår, i båda lungorna. Den drabbade uppvisar försvårade tecken på dyspné, blir takykard och har svårt att prata. Andningsljuden på den drabbade sidan är minskade eller helt frånvarande. Ett sent symtom på ventilpneumothorax är en trakeal deviation, där luftstrupen tydligt förskjuts från den drabbade sidan till den friska. Diagnos ställs utifrån den kliniska bilden. Behandling vid ventilpneumothorax är en omedelbar nåldekompression där en bred kanyl förs in i den skadade lungan vilket minskar pleuratrycket. Efter dekompression läggs ett dränage in och bröstkorgen röntgas. [1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Wood, Ian; Michelle Garner (2013). Inledande omhändertagande av akut sjuka personer. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-09036-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]