Lutande plan
Lutande planet är som en av de enkla maskinerna ett av de äldsta kraftbesparande verktygen.[1] Den syftar inom mekaniken på en plan yta som bildar en icke-rät vinkel mot horisontalplanet. Det lutande planet är ett bra exempel på mekanikens gyllene regel: "det man vinner i kraft förlorar man i väg".
Funktion och exempel
[redigera | redigera wikitext]Det lutande planets höjd, bas och längd bildar de tre sidorna i en rätvinklig triangel, där de båda förstnämnda omfattar den räta vinkeln. Det lutande planet äger flera i mekaniskt hänseende anmärkningsvärda egenskaper. Om en kropp (till exempel en kula) är anbragt på planet, erfordras en kraft för att hålla kvar den. Denna kraft förhåller sig till kroppens vikt som planets höjd till dess längd, förutsatt att kraften verkar parallellt med planet uppåt.
Som byggnadskonstruktion används ofta benämningen ramp.[1] Detta ord har kommit till svenskan från franskans rampe med samma betydelsen men även syftande på 'sluttning', 'trappa', 'ledstång' och 'ljusrad' (se ljusramp). Ordet är bildat på verbet ramper ('krypa', 'klänga' eller 'luta'), vilket i likhet med italienskans rampare ('klamra sig fast', 'klättra'[2]) kan ha germanskt ursprung.[1]
Inom mekaniken används det lutande planet för att illustrera satsen om kraftparallellogram.[1]
En skruv använder sig också av ett lutande plan som är virat runt skruven.
Historik och användning
[redigera | redigera wikitext]Det lutande planet kommer många gånger till nytta inom konstruktion av byggnader eller vägar. Anlagda ramper användes tidigt för att sköta transporter under bygget av höga byggnader, exempelvis av de egyptiska pyramiderna. Där drogs stora stenar på rullande stockar längs med ramper som anlades uppför det allt högre bygget – åtminstone under de tidigare faserna av bygget.[3] Möjligen transporterades stenblocken uppför ramper av arbetare som åtminstone delvis använde hävstångsteknik och sig själva som motvikter.
Andra sätt att sköta en transport mellan två olika plan är via en trappa (anpassad för fotgängare), elevator eller hiss. De två sistnämnda metoderna är i regel motordrivna transportmedel, där det eller den transporterade inte behöver använda egen kraft i förflyttningen.
Förutom dessa tillfälliga ramper har mer permanenta konstruktioner kommit till användning i många typer av konstruktioner, trädgårdsanläggningar och andra byggnadsverk, som gång- eller körvägar.[2] Som gångvägar är de ofta mindre branta än trappor. Vid en trafikplats är en ramp vanligen enkelriktad.[1] I samband med väggbyggen i branta sluttningar används ofta serpentinvägar, där serpentinerna minskar höjdskillnaden per meter väg, samtidigt som de ökar vägens längd. Detta följer mekanikens gyllene regel, att man vinner i kraft men samtidigt förlorar i väg (som i de olika utväxlingarna i en växellåda).
En vanlig användning av en ramp eller lutande plan är som uppfart till och på olika byggnader.[4]
Mer specialiserade ramper har senare utvecklats i för användning vid sjösättning (sjösättningsramp) eller vissa idrotter (som skateboardramp). Inom scenkonsten är rampen den del av scenen som är belägen närmast åskådarna och motsatt fonden. Skådespelare kan inför publiken ibland drabbas av rädsla eller nervositet som på grund av deras miljö benämns rampfeber.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”lutande plan”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lutande-plan. Läst 3 september 2018.
- ^ [a b c] ”ramp | SAOB”. svenska.se. https://svenska.se/saob/?id=R_0001-0479.cZYH&pz=3. Läst 3 januari 2026.
- ^ ”Arkitekt hävdar att gåtan lösts: Så byggdes Egyptens pyramider”. SVT Nyheter. 1 april 2007. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/arkitekt-havdar-att-gatan-losts-sa-byggdes-egyptens-pyramider. Läst 3 januari 2026.
- ^ ”ramp | SO”. svenska.se. https://svenska.se/so/?id=165036&pz=7. Läst 3 januari 2026.
| |||||
|