Lycke kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lycke kyrka
Kyrka
Lycke kyrka.jpg
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Lycke församling
Koordinater 57°52′31.72″N 11°43′14.93″Ö / 57.8754778°N 11.7208139°Ö / 57.8754778; 11.7208139
Stil Nyklassicism
Material Granit
Invigd 1827
Bebyggelse-
registret
21300000002715

Lycke kyrka är en kyrkobyggnad i Kungälvs kommun. Den tillhör Lycke församling i Göteborgs stift.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan grundlades den 14 maj 1826. Samma dag avkunnades tacksägelse över arvprinsens Carl Ludvig Eugens, sedermera Carl XV:s, födelse varför församlingen beslöt att kalla kyrkan Carl Ludvig Eugens kyrka, ett namn som dock sällan används. Den invigdes den 16 september 1827. En biskopsvisitation skedde dagen efter, av biskop Carl Fredrik af Wingård.[1][2] Den stora sillperioden hade gjort att församlingen växt ur den äldre medeltida kyrkan på platsen, som revs 1826. De främsta förkämparna för byggandet av en större kyrka var godsägaren Kihlman på Tofta herrgård och prosten Sivertsson.

Takmålningar[redigera | redigera wikitext]

Medeltidskyrkan hade takmålningar utförda 1731 av Albrecht Witt, som tidigare varit verksam i Harestads kyrka i Bohuslän. Av taket återanvändes nio bräder och sattes upp i kyrkstallets tak. De omhändertogs 1934 av Marstrands fornminnesförenings museum, men var de finns idag är obekant.[3] Witt hade några år tidigare också målat altartavlan och predikstolen i kyrkan.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden är uppförd av putsad granit och taket är täckt av tegel. Den är orienterad i norr–söder och det fyrkantiga tornet med lanternin är placerat mitt på västra långsidan. Det beror på att kyrkan ursprungligen byggdes som en så kallad tvärhuskyrka, en plantyp som fått sitt namn efter det i förhållande till tornet tvärställda långhuset. Ingången är genom tornet mitt emot det dåvarande koret på östra sidan som var försett med en altarpredikstol, med predikstolen placerad över altaret. Bakom koret låg sakristian. Åren 1879-­83 skedde en genomgripande förändring av kyrkans interiör efter ett förslag av arkitekten Johan Fredrik Åbom då altare och predikstol skildes åt och altaret flyttades till norra kortväggen.[4] Åbom ritade även den nya altaruppsatsen vars rektangulära mittfält var prytt av ett enkelt kors och ett strålkransomgivet Guds-öga. Kyrkan renoverades invändigt 1927 under ledning av länsarkitekten Allan Berglund.[5] Bland annat skedde inläggning av nytt golv, omläggning av takpanelen, insättning av innanfönster. Samtidigt installerades en värmeanläggning i kyrkan, för vilken den gamla sakristian togs i bruk som pannrum.

Sommaren och hösten 1960 undergick kyrkan en omfattande restaurering, ledd av arkitekten Axel Forssén. Själva kyrkorummet minskades genom att altarpartiets skärmvägg framflyttades något och utbyggdes till en hel kortvägg. Bakom den nya altarväggen inbyggdes sakristia, rum för dopgäster samt förstuga. Altaruppsatsens mittfält byttes ut mot en målning föreställande Kristi dop och signerad Gunnar Erik Ström,1960. Dess arkitektoniska inramning härrör dock från 1882 års altaruppsats. Altaruppsatsens borttagna mittfält placerades i stället mitt på östra långväggen, ovanför det ursprungliga altarets plats.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Predikstolen är fyrkantig, har ljudtak med duva och är placerad i norr, öster om altaret.
  • Dopfunt av snidat trä, från mitten av 1600-talet, med sexsidig cuppa.
  • Dopfat av driven mässing och silver från 1600-talet med druvklasar runt kanten och i botten en dubbelörn.
  • Ett krucifix från 1600-talet, som i korsändarna pryds av evangelistsymbolerna, hänger på den västra långväggen.

Klockor[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre kyrkklockor, varav lillklockan är den äldsta och av senmedeltida typ. Den är rikt dekorerad med myntavbildningar, en stående Mariafigur, ett helgon och ett gjutarmärke.[6]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matrikel öfver Götheborgs stifts presterskap och skole-betjening, utgiven av Göteborgs Stadscatechet Benjamin Bagge, tryckt hos Samuel Norberg, Göteborg 1819 s. 34
  2. ^ Topografiska och statistiska uppgifter om Göteborgs och Bohuslän, tryckt hos N Marcus, Stockholm 1859 s. 21
  3. ^ Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 228. Libris 21705493. ISBN 9789188435491 
  4. ^ Dymlind, Marianne & Ullén, Marian (1965). Kyrkor i Bohuslän. Inlands södre härad. Sydvästra delen. Sveriges kyrkor, Bohuslän 1:2 (SvK 104).. sid. 242, 249. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6949 
  5. ^ Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 94. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  6. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 487090 
  7. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jacobsson, John (1933). Göteborgs och Bohus läns kyrkor i ord och bild. Skara: Förf. sid. 67. Libris 1356453 
  • Vår svenska kyrka [Göteborgs stift] / redaktionskommitté Elis Malmeström ... Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 114. Libris 904466 
  • Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 495. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]