Kungälvs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kungälvs kommun
Kommun
Kungälvs stadshus.
Kungälvs stadshus.
Kungälv vapen.svg
Vapensköld för Kungälvs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domkrets Göteborgs domkrets
Läge 57°52′0″N 11°58′0″Ö / 57.86667°N 11.96667°Ö / 57.86667; 11.96667
Centralort Kungälv
Areal 370,83 km² (2015-01-01)[1]
221:a största (av 290)
 - land 362,45 km²
 - vatten 8,38 km²
 - storstadsområde 3 694,45 km²(2018[2])
Folkmängd 44 523 (2018-06-30)[2]
55:e största (av 290)
 - storstadsområde 1 020 413 (2018[2])del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 122,84 invånare/km²[2][1]
46:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 276 invånare/km²
GeoNames 2698738
Kommunkod 1482
Tätortsgrad (%) 78 (2015)[4]
Antal anställda 3 975 ()[3]
Kungälv Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.kungalv.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Kungälvs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Kungälv.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och gränsar i söder till Göteborgs kommun, i sydväst till Öckerö kommun, i nordväst till Tjörns kommun och i norr till Stenungsunds kommun, alla i före detta Göteborgs och Bohus län. I norr ligger även Lilla Edets kommun och i öster Ale kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Kommunen har Göta älv i öster, Nordre älv i söder samt Kattegatt och Skagerrak i väster. Gränsen mellan Kattegatt i söder och Skagerrak i norr går från Pater Noster-skären utanför Marstrand i Kungälvs kommun till danska Skagens norra udde.

Kungälvs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Harestad, Hålta, Kareby, Lycke, Romelanda, Rödbo (till 1974) Solberga, Torsby och Ytterby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungälvs stad och Marstrands stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hermansby (av de tidigare kommunerna Harestad, Lycke och Torsby), Kode (av Hålta, Jörlanda och Solberga), Romelanda (av Kareby och Romelanda) samt Ytterby (av Ytterby). Marstrands stad förblev oförändrad medan Kungälvs stad införlivade Rödbo landskommun.

Kungälvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungälvs stad, Marstrands stad, Hermansby, Romelanda och Ytterby landskommuner samt delar ur Kode landskommun (Hålta, Solberga). 1974 utbröts och överfördes till Göteborgs kommun området Rödbo och en mindre del av Ytterby.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds domsaga, från 2006 till 2009 i Mölndals domsaga och den ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda.

Detta vapen har tidigare förts av Kungälvs stad och är baserat på stadens medeltida sigill. Lejonet kommer mest sannolikt från Norges riksvapen. Bohusläns landskapsvapen bygger på Kungälvs vapen. Även staden Marstrand hade ett vapen vars giltighet upphörde när båda städerna blev en del av Kungsälvs kommun 1971. Den nya kommunen valde att föra den gamla staden Kungsälvs vapen oförändrat.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungälvs kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
24 242
1975
  
28 311
1980
  
29 702
1985
  
31 745
1990
  
33 772
1995
  
36 251
2000
  
37 191
2005
  
38 703
2010
  
41 241
2015
  
42 730
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Kungälvs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Natur och topografi[redigera | redigera wikitext]

Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Den vanligaste jordarten i dalgångarna är lera. Stora morän- och grusförekomster hittas i Dösebacka i Romelanda socken. Det dominerande vattendraget är Nordre älv, vilket erbjuder ett rikt fågel- och växtliv längs stränderna. Kommunen har gott om småsjöar, många av dem i Svartedalens skogsområden.

Grå gnejs och gnejsgranit dominerar berggrunden. Även diorit och glimmerskiffer förekommer västerut. Täljsten har brutits på många platser i Kungälvs kommun. På Älgön, Brattön, Aleklätten i Romelanda socken finns grönsten, samt i Torsby skärgård. Brattön och Älgön består av yngre, vulkaniska bergarter. Dessa har därefter brutit fram i den omkringliggande gnejsberggrunden.

Höjder på över 100 meter finns i den bergsplatå som sträcker sig genom socknarna Romelanda, Kareby, Solberga och vidare norrut. Stora Kattås i Romelanda socken är högsta punkten med 175 meter över havet. Stora skogsområden finns i Svartedalen. Här dominerar barrskogen som huvudsakligen är planterad. I den kuperade odlingsbygden förekommer även lövskog. I Ryrs dal i Lycke socken och på Guddehjälm i Ytterby socken finns även naturskyddad lövskog.

Mellan Marstrand och Nordre älvs mynning finns sälskyddsområden på holmar och skär. Ett flertal fågelskyddsområden har även inrättats.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Öar[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E6 och Bohusbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg och Uddevalla och Strömstad med stopp vid Ytterby och Kode. Kungälv och Marstrand förbinds av länsväg 168.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
FP
Elisabeth Mattsson
Förste vice ordförande
S
Pia Gillerstedt
Andre vice ordförande
KD
Benny Strandberg
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Sociala myndighetsnämnden
V
Björn Saletti
M
Ann-Marie Zachrisson
Arvodesnämnden
FP
Göran Oscarsson
M
Olle Bo Ivarsson
Miljö- och byggnadsnämnden
MP
Joa Ivarsson
C
Kenneth Frii
Överförmyndarnämnden
S
Lillemor Ögren
KD
Anton Nyblom
Valnämnden
S
Billy Kaldemark
M
Bengt Astin

Mandatfördelning i Kungälvs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPUtvPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011910127
1910127
4990,0
44
19732181388
2181388
4992,2
418
197621813817
2181387
4992,1
3811
1979218117110
21811710
4991,0
3712
1982219195112
2199512
4991,7
3514
1985219268111
21926811
4990,9
3415
1988223499111
2349911
5987,0
3722
19912203276415
20376415
5988,5
4118
1994325474214
32547414
5988,4
3821
1998521453615
521453615
5982,90
3524
2002424248611
42448611
5982,72
3524
20062232156515
2356515
5984,24
3623
201021844336415
1844336415
5986,29
3425
201431846535312
31846535312
5987.80
3623
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Kastellegårdsskolan är en låg- och mellanstadieskola i Ytterby.[8]
  • Diseröds skolan vilket är en låg- och mellanstadieskola i Romelanda.
  • Kullens skola är en låg- och mellanstadieskola i Munkegärde här finns även förskoleklass.[9]
  • Thorildskolan är en högstadieskola i centrala Kungälv.
  • Munkegärdeskolan är en högstadieskola i området Munkegärde, ca 2 km från centrum.[10]
  • Klöverbacken skolan är en låg- och mellanstadieskola i Olseröd
  • Ytterbyskolan är högstadieskola i Ytterby.[11]
  • Strandskolan är en grundskola som bedriver utbildning i årskurserna 1-9.

Gymnasieskola[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Kastellegårdssskolan
  9. ^ [1]
  10. ^ [2]
  11. ^ [3]
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053015/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/Mimers-Hus-Gymnasium/. Läst 1 juni 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]