Lycksalighetens ö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lycksalighetens ö
Författare Per Daniel Amadeus Atterbom
Originalspråk Svenska
Land Sverige Sverige
Utgivningsår 1824
Huvudpersoner Astolf
Felicia

Lycksalighetens ö är ett sagospel av Per Daniel Amadeus Atterbom, utgivet i bokform år 1824.[1]

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Spelets första version färdigställdes år 1827. Titeln torde vara direkt vara lånad av Erik Johan Stagnelius (1793–1823) dikt med samma namn.[2] men berättelsen, som är betydligt äldre än Atterboms berättelse, är en variant av folkboken Lycksalighetens ö. Atterbom inspirerades närmast av en variant tryckt i Falun Lycksalighetens ö, förestäld uti en wacker historisk berättelse, som wisar deras fåfänglighet, hwilka söka at winna den rätta lycksaligheten här i werlden, samt huru tiden och afunden alt til intet gör, ehuru stort nöje man tycker sig : hafwa ärnådt.[3]

Motivet har bland annat bearbetats av den tyske dramatikern Ludwig Tieck, men huvudtemat finns redan i en keltisk folksaga, känd åtminstone sedan 600-talet.

Till spelet finns musik komponerad av Nils Peter Möller, där det mest kända stycket är Vindarnas kör, och det har även tonsatts som opera av Hilding Rosenberg.

Synopsis[redigera | redigera wikitext]

Huvudpersonen, kung Astolf, lämnar sitt kyliga land och sin kvinna Svanvit. Han förs av vindarna till Lycksalighetens ö där han gifter sig med Felicia (=den lyckliga). Här lever han lycklig, ung och vacker i 300 år. Minnet av det gamla hemmet når honom dock så småningom, han grips av skuldkänslor och återvänder. Men då han kommer tillbaka finner han sitt gamla hem förändrat. Människorna där har blivit materialistiska och kungastyret har avskaffats. Han beslutar sig för att återvända till Lycksalighetens ö, men tiden hinner på hemfärden upp honom och han dör.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lycksalighetens ö (1824) på Google Books
  2. ^ Stagnelius verk med samma namn på Google Books
  3. ^ Lycksalighetens ö, förestäld uti en wacker historisk berättelse, som wisar deras fåfänglighet, hwilka söka at winna den rätta lycksaligheten här i werlden, samt huru tiden och afunden alt til intet gör, ehuru stort nöje man tycker sig: hafwa ärnådt. Mycket lustig och nöjsam at läsa. Fahlun, 1812. Tryckt hos Pehr Ol. Axmar. Falun. 1812. Libris 2405694 
  4. ^ Atterbom på Marmorbruket från Kopparbo.se
  5. ^ Stadsträdgården - Lycksalighetens ö från Uppsala kommun
  6. ^ Lugnare vatten - text från kjellhoglund.com

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vinge, Louise, Morgonrodnadens stridsmän - Hammarsköld och Atterbom i Lönnroth Lars, Delblanc Sven, red (1999). Den svenska litteraturen. 1, Från runor till romantik : 800-1830. Stockholm: Bonnier. sid. 498. Libris 8233782. ISBN 91-0-056773-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]