Lycoperdaceae
| Lycoperdaceae | |
 Vårtig röksvamp (Lycoperdon perlatum) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Agaricales |
| Familj | Lycoperdaceae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lycoperdaceae | |
| Släkten | |
|
Bovista | |
Lycoperdaceae är en familj av svampar inom ordningen skivlingar med cirka 150 svamparter, som numera klassificeras som en del av familjen Agaricaceae. Historiskt sett var familjen tidigare placerad i den nu föråldrade ordningen Lycoperdales. Familjens individer är kända som de "sanna" röksvamparna.
Röksvamparna är en sorts svamp med vanligen päronformad fruktkropp,[1] som även är en grupp ätliga svampar. Denna typ av svampar inkluderar släktena Calvatia och Lycoperdon, som båda tillhör familjen Lycoperdaceae.
Gemensamt för alla röksvampar, som tillhör gruppen basidiesvampar, är att basidier och sporer anläggs inuti fruktkroppens håligheter. När en röksvamp når sin mognad, kommer den hårda huden att brista, så att miljarder sporer kommer släppas ut i ett rökliknande moln[1] (därav trivialnamnet röksvamp).
Vårtig röksvamp (Lycoperdon perlatum), gyttrad röksvamp (Lycoperdon pyriforme), långfotad röksvamp (Calvatia exipuliformis) och jätteröksvamp (Calvatia gigantea) är några vanliga röksvampar som förekommer i Sverige.
Baserat på fylogenetisk analys med rDNA, har Lycoperdaceae visat sig vara en familj inom ordningen Agaricales.[2][3] Fyra stora klader kan urskiljas inom Lycoperdaceae: Lycoperdon, Bovista, Calvatia och Disciseda.[4] De tre sistnämnda kladerna motsvarar ungefär de lika namngivna släktena Bovista, Calvatia och Disciseda enligt nuvarande omskrivningar.
Bygdemål[redigera | redigera wikitext]
Lycoperdun bovista kallas fnyksvamp i Östergötland. [5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Röksvamp”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/r%C3%B6ksvamp?i_h_word=r%C3%B6ksvamp. Läst 13 februari 2010.
- ^ Hibbett DS, Binder M, Bischoff JF, Blackwell M, Cannon PF, Eriksson OE, Huhndorf S, James T, Kirk PM, Lücking R, Lumbsch T, Lutzoni F, Matheny PB, Mclaughlin DJ, Powell MJ, Redhead S, Schoch CL, Spatafora JW, Stalpers JA, Vilgalys R, Aime MC, Aptroot A, Bauer R, Begerow D, Benny GL, Castlebury LA, Crous PW, Cheng Dai Y, Gams W, Geiser DM, Griffith GW, Gueidan C, Hawksworth DL, Hestmark G, Hosaka K, Humber RA, Hyde K, Ironside JE, Kõljalg U, Kurtzman CP, Henrik Larsson K, Lichtwardt R, Longcore J, Miadlikowska J, Miller A, Marc Moncalvo J, Mozley-Standridge S, Oberwinkler F, Parmasto E, Reeb V, Rogers JD, Roux C, Ryvarden L, Paulo Sampaio J, Schüssler A, Sugiyama J, Thorn RG, Tibell L, Untereiner WA,Walker C, Wang Z, Weir A, Weiss M, White MM, Winka K, Jian Yao Y, Zhang N. (7 april 2007). ”A higher-level phylogenetic classification of the Fungi.” (på engelska). Mycol. Res. "111" (Pt5): ss. 509–547. doi:. PMID 17572334.
- ^ Moncalvo J-M, Vilgalys R, Redhead SA, Johnson JE, James TY, Aime MC, Hofstetter V, Verduin S, Larsson E, Baroni TJ, Thorn RG, Jacobsson S, Clemencon H, Miller OK. (7 april 2002). ”One hundred and seventeen clades of euagarics.” (på engelska). Molecular Phylogenetics and Evolution "23" (3): ss. 357–400. doi:. PMID 12099793.
- ^ Larsson E, Jeppson M (7 april 2008). ”Phylogenetic relationships among species and genera of Lycoperdaceae based on ITS and LSU sequence data from north European taxa.” (på engelska). Mycol. Res. "112" (Pt1): ss. 4–22. doi:. PMID 18207380.
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, (s 157, spalt 2), Geebers, Lund 1867, faksimilutgåva Malmö 1962