László Tisza

Från Wikipedia
László Tisza
László (Laci) Tisza (2006)
László (Laci) Tisza (2006)
László (Laci) Tisza (2006)
Född7 juli 1907
Österrike-Ungern Budapest, Österrike-Ungern
Död15 april 2009 (101 år)
USA Newton, Massachusetts, USA
Bosatt iUngern, Sovjetunionen, Frankrike, USA
Nationalitetungersk
ForskningsområdeTermodynamik, Kvantmekanik
InstitutionerUkrainas institut för fysik och teknologi, Collège de France, MIT
Alma materBudapests universitet, Göttingens universitet
Nämnvärda studenterHerbert Callen, Joaquin Luttinger
Känd förTvåvätskemodellen för supraflytande Helium
Influerad avLev Landau, Fritz London
Har influeratJack Steinberger

Laszlo Tisza, född 17 juli 1907 i Budapest, död 15 april 2009 i Newton, Massachusetts, USA, var en ungersk-amerikansk teoretisk fysiker, verksam vid Collège de France och vid Massachusetts Institute of Technology. Han är mest känd för tvåvätskemodellen för supraflytande 4Helium.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Tisza växte upp i Budapest där han 1926 påbörjade matematikstudier. Två år senare studerade han fysik i Göttingen, bland annat för Max Born. Senare arbetade han med Werner Heisenberg i Leipzig. År 1932 tilldelades han doktorsexamen från Budapests universitet. I Ungern fängslades han 14 månader av politiska skäl. Efter frigivningen flyttade han till Ukrainas institut för fysik och teknologi i Charkiv, Sovjetunionen där han arbetade för Lev Landau. År 1937 kom Landau i svårigheter vid den stora utrensningen och Tisza flydde till Paris där han arbetade under Paul Langevin vid Collège de France och genom Fritz London kom i kontakt med suprafluiditet i Helium. Här utvecklade han tvåvätskemodellen suprafluiditet och förutsade även den andra ljudvågen.

År 1941 flydde Tisza till USA och fick anställning vid Massachusetts Institute of Technology där han senare blev professor.[1][2]

Verk[redigera | redigera wikitext]

  • Generalized Thermodynamics, 1966

Källor[redigera | redigera wikitext]