Mässa (marknad)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
IBMs monter under mässan CeBIT 2010 vid Hannovermässan i Tyskland, den största mässhallen i världen.

En mässa kan vara olika typer av kommersiella evenemang, som varumarknader, konvent, samlarmässor, sportevenemang och dylikt, där företag, organisationer, verksamheter eller privatpersoner kan visa upp sig, göra reklam för sina produkter, utbyta kunskaper, skapa nya kontakter och sköta försäljning. Olika typer av mässor har mer eller mindre fokus på olika aspekter. Mässor med mer fokus på presentationer eller utställningar särskiljs ibland genom att kallas för expo men begreppet används idag även för andra typer av mässor. Mässor som mer riktar sig till specifika populärkulturella subkulturer eller hobbyintressen brukar kallas för konvent. Typiskt för en mässa är att den ofta är årligen återkommande och målgruppen kan vara såväl återförsäljare som konsumenter. Det förekommer även ickekommersiella mässor, exempelvis föreningsmässor. "Mässa" kan även avse själva byggnaden som evenemanget hålls i och dessa kallas ibland för mässhall eller mässområde.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Att det kallas "mässa" beror på att det förr i Europa, på vissa platser anordnades stora marknader i anslutning till religiösa fester vid mässor för olika helgon.[1] "Mässa" blev senare synonymt med en specifik plats där det årligen anordnades utställningar av varuprover till vilken köpare inbjöds för att göra partiinköp.[1] I svenskan är denna betydelse av "mässa" känd sedan mitten av 1600-talet.[1]

Mässhall[redigera | redigera wikitext]

En mässhall är ofta en större byggnad med öppen planlösning, som delas in i montrar, som här på Göteborgs bokmässa..

Mässor består vanligen av ett stort antal montrar där olika verksamheter presenterar sig själva och sin verksamhet. Många verksamheter satsar på att ha en monter eftersom det ger möjligheter till personliga möten som är svåra att uppnå på andra sätt.[2] För detta ändamål är en mässhall ofta en större byggnad med öppen planlösning, ibland av arenakaraktär.

Exempel på mässor[redigera | redigera wikitext]

Vissa brancher och verksamheter har en större tradition av att anordna mässor. Några exempel är bokmässor, båt- och bilmässor, mat- och dryckesmässor, samlarmässor, konstmässor, husdjursmässor, datorspelsmässor, TV-mässor, modemässor, möbler- och bomässor,

Mässverksamhet i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Mässor uppgick år 2014 till 3,4 miljarder kronor i Sverige enligt Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM).[3] Det motsvarar drygt 6% av de totala reklaminvesteringarna på drygt 55,1 mdkr. Mässinvesteringarna ökade under 2014 med 7% och har tillsammans med den närbesläktade eventmarknadsföringen ökat med 27% de senaste fem åren samtidigt som de totala reklaminvesteringarna i alla medier har ökat med 18% under samma period. Företagens förtroende för mässor som kommunikationskanal ökar således även om internetmarknadsföring har mer än fördubblats under samma period. Traditionella kommunikationskanaler, framförallt tryckt media, har stått för den stora minskningen dessa år.[4]

Exempel på mässhallar[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

USA[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svenska akademins ordbok (1945) Mässa, läst 2017-05-30
  2. ^ Hill, Niklas (2015). Lilla monterboken. Trinambai. Libris 17648140. ISBN 9789198012781 
  3. ^ ”IRM - Totala reklaminvesteringar 2014”. www.irm-media.se. http://www.irm-media.se/reklamstatistik/tabell_reklamstatistik2014. Läst 29 maj 2015. 
  4. ^ ”IRM - nyheter”. www.irm-media.se. http://www.irm-media.se/nyheter. Läst 29 maj 2015.