Mättat fett

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mättade fetter består av en glycerolmolekyl, och tre långa raka fettsyror.
Eftersom glycerolmolekylen i mitten är böjlig så kan fettsyrorna arrangeras på två olika sätt, antingen som en stol, eller som en stämgaffel.
Mättade fetter i stolform kan packas väldigt tätt, och blir då hårt och har hög smältpunkt. Eftersom omättade fettsyror är krokiga går de inte alls att packa lika effektivt, molekylerna glider mot varandra, och fettet blir mjukt.

Mättat fett är en fettsyreester där fettsyrans kolkedja hålls samman av enkelbindningar. Mättade fettsyror är raka i sin kemiska struktur, de är med andra ord "mätta" (saknar dubbelbindningar) och därför mer stabila (mindre benägna att binda till syre och oxidera). Ett mättat fett har högre smältpunkt än ett omättat fett.

Mättat fett finns i både vegetabilier och animaliska produkter. Mättat fett utgör ca 93% av kokosfett.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Livsmedelsverket[1], Nordiska Näringsrekommendationer 2012[2], Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet [3], Världshälsoorganisationen[4], American Dietary Association[5] och British National Health Service[6] rekommenderar ett utbyte av mättade fetter till förmån för fleromättade för att minska risken för ohälsa och hjärt- och kärlsjukdom. Utbyte av mättade fetter till fleromättade i relation till förbättrad hälsa och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom stöds av flera studier [7] [8] [9].

Trots att ovanstående instansers rekommendationer stöds av studier så är tesen om att mättat fett ökar risken för ohälsa ej bevisad. Det är stor skillnad på naturligt mättat fett (tex kokosfett) och industriellt processat fett (tex härdat fett) där omättat fett på kemisk väg gjorts om till mättat fett. Det faktum att livsmedelsindustrin i stor grad använder detta processade fett i livsmedel som konsumeras gör att omvänd tes kan gälla - dvs att omättat (processat) fett ligger till grund för ökad risk för ohälsa samt hjärt- och kärlsjukdom.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mättat fett”. www.livsmedelsverket.se. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/mattat-fett/. Läst 31 oktober 2015. 
  2. ^ ”Nordiska Näringsrekommendationer 2012 (PDF)”. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf. Läst 25 juli 2022. 
  3. ^ ”Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, including saturated fatty acids, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids, and cholesterol | European Food Safety Authority”. www.efsa.europa.eu. http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1461. Läst 31 oktober 2015. 
  4. ^ ”WHO | Diet”. www.who.int. http://www.who.int/dietphysicalactivity/diet/en/. Läst 31 oktober 2015. 
  5. ^ ”Position of the American Dietetic Association and Dietitians of Canada: Dietary Fatty Acids - Journal of the American Dietetic Association”. www.andjrnl.org. http://www.andjrnl.org/article/S0002-8223(07)01490-3/abstract. Läst 31 oktober 2015. 
  6. ^ Choices, NHS. ”Lower your cholesterol - Live Well - NHS Choices”. www.nhs.uk. http://www.nhs.uk/livewell/healthyhearts/pages/cholesterol.aspx. Läst 31 oktober 2015. 
  7. ^ Mozaffarian D1, Micha R, Wallace S. ”Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.”. doi:10.1371/journal.pmed.1000252. 
  8. ^ Jakobsen MU1, O'Reilly EJ, Heitmann BL, Pereira MA, Bälter K, Fraser GE, Goldbourt U, Hallmans G, Knekt P, Liu S, Pietinen P, Spiegelman D, Stevens J, Virtamo J, Willett WC, Ascherio A.. ”Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies.”. doi:10.3945/ajcn.2008.27124. 
  9. ^ Hooper L1, Summerbell CD, Thompson R, Sills D, Roberts FG, Moore HJ, Davey Smith G.. ”Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease.”. doi:10.1002/14651858.CD002137.pub3.