Mättat fett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mättade fetter består av en glycerolmolekyl, och tre långa raka fettsyror.
Eftersom glycerolmolekylen i mitten är böjlig så kan fettsyrorna arrangeras på två olika sätt, antingen som en stol, eller som en stämgaffel.
Mättade fetter i stolform kan packas väldigt tätt, och blir då hårt och har hög smältpunkt. Eftersom omättade fettsyror är krokiga går de inte alls att packa lika effektivt, molekylerna glider mot varandra, och fettet blir mjukt.

Mättat fett är en fettsyreester där fettsyrans kolkedja enbart hålls samman av enkelbindningar. Ett mättat fett har högre smältpunkt än ett omättat fett, och de i kosthållet, särskilt i Nordeuropa, vanliga fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor (som då kallas feta oljor).

Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, smör, ost och feta mjölkprodukter.[1]

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Livsmedelsverket[2], de nordiska näringsrekommendationerna[3], Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet [4], Världshälsoorganisationen[5], American Dietary Association[6] och British National Health Service[7] rekommenderar ett begränsat intag av mättade fetter för att minska risken för ohälsa och hjärt- och kärlsjukdom. Kopplingen mellan intag av mättade fetter, ohälsa och hjärt- och kärlsjukdom stöds av flera studier [8] [9] [10].

Hälsoeffekterna av att konsumera mättade fetter diskuteras dock mycket och anses ibland kontroversiella.

Vissa studier visar på att det inte finns signifikant samband mellan intaget av mättat fett och risken för kardiovaskulära sjukdomar och stroke.[11] [12] [13] Även författare till studier som visat att mättade fetter är skadliga har kallat varningarna för överdrivna[14]. Journalister och läkare har kritiserat kostrekommendationerna[15][16] och det har hävdats att mättade fetter är viktiga för att bilda starka cellmembran, vilket omättade fettsyror inte skulle kunna i lika stor utsträckning.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Olika typer av fett”. Flora. http://www.becel.se/becel/halsosam-mat-pa-ett-enkelt-satt/olika-typer-av-fett.aspx. Läst 2015-05-25. 
  2. ^ ”Mättat fett”. www.livsmedelsverket.se. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/mattat-fett/. Läst 2015-10-31. 
  3. ^ ”Nordic Nutrition Recommendations 2012”. https://www.norden.org/en/theme/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012. Läst 2015-10-31. 
  4. ^ ”Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, including saturated fatty acids, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids, and cholesterol | European Food Safety Authority”. www.efsa.europa.eu. http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1461. Läst 2015-10-31. 
  5. ^ ”WHO | Diet”. www.who.int. http://www.who.int/dietphysicalactivity/diet/en/. Läst 2015-10-31. 
  6. ^ ”Position of the American Dietetic Association and Dietitians of Canada: Dietary Fatty Acids - Journal of the American Dietetic Association”. www.andjrnl.org. http://www.andjrnl.org/article/S0002-8223(07)01490-3/abstract. Läst 2015-10-31. 
  7. ^ Choices, NHS. ”Lower your cholesterol - Live Well - NHS Choices”. www.nhs.uk. http://www.nhs.uk/livewell/healthyhearts/pages/cholesterol.aspx. Läst 2015-10-31. 
  8. ^ Mozaffarian D1, Micha R, Wallace S. ”Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.”. doi:10.1371/journal.pmed.1000252. 
  9. ^ Jakobsen MU1, O'Reilly EJ, Heitmann BL, Pereira MA, Bälter K, Fraser GE, Goldbourt U, Hallmans G, Knekt P, Liu S, Pietinen P, Spiegelman D, Stevens J, Virtamo J, Willett WC, Ascherio A.. ”Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies.”. doi:10.3945/ajcn.2008.27124. 
  10. ^ Hooper L1, Summerbell CD, Thompson R, Sills D, Roberts FG, Moore HJ, Davey Smith G.. ”Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease.”. doi:10.1002/14651858.CD002137.pub3. 
  11. ^ Patty W Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B Hu, and Ronald M Krauss. ”Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease”. doi:10.3945/​ajcn.2009.27725. 
  12. ^ Kazumasa Yamagishi1, Hiroyasu Iso, Yoshihiro Kokubo, Isao Saito, Hiroshi Yatsuya, Junko Ishihara, Manami Inoue, Shoichiro Tsugane. ”Dietary intake of saturated fatty acids and incident stroke and coronary heart disease in Japanese communities: the JPHC Study”. doi:10.1093/eurheartj/eht043. 
  13. ^ R.S. Kuipers , D.J. de Graaf, M.F. Luxwolda, M.H.A. Muskiet, D.A.J. Dijck-Brouwer, F.A.J. Muskiet. ”Saturated fat, carbohydrates and cardiovascular disease”. http://www.njmonline.nl/getpdf.php?t=a&id=10000756. 
  14. ^ ”Nutritional experts say it's time to stop fearing fat”. http://articles.philly.com/2014-12-22/news/57284692_1_public-health-healthful-diet-red-meat. Läst 13 april 2015. ”Like many of his colleagues, Mozaffarian said he believed that, "as a practical tool for trying to improve the health of the population, the focus on reducing saturated fat is a failure. The only real disagreement is how do you message this to the public?"” 
  15. ^ Ann Fernholm. ”Varna för mättat fett är inte vetenskapligt”. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varna-for-mattat-fett-ar-inte-vetenskapligt_3624390.svd. 
  16. ^ Fredrik Nyström. ”Livsmedelsverkets kunskapsluckor”. http://www.rikareliv.info/Socker%20och%20kolhydrater.htm. 
  17. ^ Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten”. Dagens Medicin. 8 april 2009. http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten.