Mörkhättad topptyrann

	Mörkhättad topptyrann; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Tyranner; Tyrannidae
Släkte	Myiarchus
Art	Mörkhättad topptyrann; M. tuberculifer
Vetenskapligt namn
	§ Myiarchus tuberculifer
Auktor	(D'Orbigny & Lafresnaye, 1837)
Utbredning
	Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Mörkhättad topptyrann^[2] (Myiarchus tuberculifer) är en fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.^[3] Den har en mycket vid utbredning från sydvästra USA till Argentina.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mörkhättad topptyrann är likt de flesta topptyranner en rätt stor medlem av familjen med grått bröst, gulaktig undersida och rostfärgade inslag i vingar och stjärt. Denna art är relativt liten (15–17 cm) med tunn näbb, otydliga vingband och ingen eller mycket litet rött i stjärten. På huvudet är den något mörkare på hjässan.^[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Lätet är en tydlig, lång och sorgsam vissling, i engelsk litteratur återgiven som "hweeeeeeew". Även vassa "whit" hörs. Sången är ett lågt visslande "pidi pew pew ppedrrrrrrrrr" eller ett otåligt "pididi-peeeeer".^[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Mörkhättad topptyrann delas in i 13 underarter med följande utbredning:^[3]

Myiarchus tuberculifer olivascens – sydvästra USA och nordvästra Mexiko, övervintrar i Oaxaca
lawrenceii-gruppen
- Myiarchus tuberculifer lawrenceii – östra Mexiko (Nuevo León) till högländer i Guatemala
- Myiarchus tuberculifer querulus – sydvästra Mexiko (södra Sinaloa Oaxaca), Tres Marias-öarna
- Myiarchus tuberculifer platyrhynchus – Cozumel Island (utanför Yucatánhalvön, östra Mexiko)
- Myiarchus tuberculifer manens – sydöstra MexiKo (södra Yucatánhalvön)
- Myiarchus tuberculifer connectens – Guatemala till norra Nicaragua
- Myiarchus tuberculifer littoralis – Stillahavssluttningen från sydöstra Honduras till nordvästra Costa Rica
- Myiarchus tuberculifer nigricapillus – sydostligaste Nicaragua till Costa Rica och västra Panama
- Myiarchus tuberculifer brunneiceps – tropiska östra Panama och västra Colombia
tuberculifer-gruppen
- Myiarchus tuberculifer pallidus – norra Colombia till norra och västra Venezuela
- Myiarchus tuberculifer tuberculifer – östra Colombia till Surinam och Amazonområdet i Brasilien, sydöstra Brasilien; Trinidad
nigriceps/atriceps-gruppen
- Myiarchus tuberculifer nigriceps – sydvästra Colombia till västra Ecuador och nordvästra Peru
- Myiarchus tuberculifer atriceps – Andernas östsluttning i Ecuador till östra Peru, Bolivia och nordvästra Argentina

Genetiska studier tyder på att den egentligen utgör flera arter, där populationer i Mexiko och Panama står närmare jamaicatopptyrannen (M. barbirostris) än sydamerikanska fåglar.^[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln hittas i olika skogstyper, både torra och fuktiga. Födan består av leddjur. I USA häckar den från mitten av maj till slutet av juli, i Centralamerika från mitten av april till mitten av juni.^[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] Birdlife International 2016 Myiarchus tuberculifer Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 288. ISBN 0-679-45120-X
^ Joseph, L., Wilke, T., Bermingham, E., Alpers, D. & Ricklefs, R. (2004) Towards a phylogenetic framework for the evolution of shakes, rattles and rolls in Myiarchus tyrant-flycatchers (Aves: Passeriformes: Tyrannidae). Mol. Phylogenet. Evol. 31(1): 139–152.
^ Joseph, L. (2020). Dusky-capped Flycatcher (Myiarchus tuberculifer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57498 5 april 2020).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör mörkhättad topptyrann.
Bilder & media
Wikispecies har information om Myiarchus tuberculifer.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Myiarchus tuberculifer Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Sibley-4] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 288. ISBN 0-679-45120-X

[5] Joseph, L., Wilke, T., Bermingham, E., Alpers, D. & Ricklefs, R. (2004) Towards a phylogenetic framework for the evolution of shakes, rattles and rolls in Myiarchus tyrant-flycatchers (Aves: Passeriformes: Tyrannidae). Mol. Phylogenet. Evol. 31(1): 139–152.

[hbw-6] Joseph, L. (2020). Dusky-capped Flycatcher (Myiarchus tuberculifer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57498 5 april 2020).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]