Mört

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mört
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rutilus rutilus
Rutilus rutilus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Karpartade fiskar
Cypriniformes
Familj Karpfiskar
Cyprinidae
Underfamilj Leuciscinae
Släkte Rutilus
Art Mört
R. rutilus
Vetenskapligt namn
§ Rutilus rutilus
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Mörten (Rutilus rutilus) är en sötvattens- och bräckvattenfisk tillhörande familjen karpfiskar.

Mörten är en av Sveriges vanligaste sötvattensfiskar. Den finns över hela landet. Mörten lever som regel i kanten av sjön, men om vattnet är grumligt kan de också hålla sig längre ut från stranden.

Mörten är normalt sett en liten fisk som oftast inte blir mer än ca 20 cm lång, men den kan bli upp till 50 cm. Den väger vanligen inte mer än ett halvt kilo. Kroppen har en blåaktig silvertonad färg som övergår i vitt vid magen. Fenorna är röda, rygg och analfenan har 12-14 strålar. Mörten har 39-48 fjäll längs sidolinjeorganet. Den kan kännas igen genom de näst intill röda ögonen, men både fenor och ögon kan vara väldigt bleka i vissa miljöer.

Mörtens utbredningsområde sträcker sig över hela Europa förutom området kring medelhavet, och även österut in i Sibirien. I Östeuropa och Asien finns ett flertal underarter, några kring Kaspiska och Svarta havet med anadrom vandringscykel. Runt medelhavet och i nordvästra delen av Spanien och Portugal finns flera närbesläktade arter utan överlappande utbredning. Mörten har även implanterats i Australien under 1860-1880-talet för sportfiske.

Mörten leker i maj och juni och kan då lägga upp till 100 000 ägg, som kläcks efter 4 till 10 dagar. Mörten anpassar sig efter de lokala förutsättningarna och äter växtdelar såsom mossa och alger i djupare vatten eller små blötdjur, insektslarver och insekter som den fångar på vattenytan. Bland mörtens naturliga fiender finns abborre och gädda. Mörten lever cirka 25 år.

I Sverige finns det ett stort antal sjöar som är benämnda efter mörten: Mörtsjön - Mörtesjön; Särkijärvi (finsk motsvarighet); Mörttjärn, Mörttjärnen, Mörttjärnet - Mörtetjärn, Mörtetjärnen, Mörtetjärnet; Mörtträsk, Mörtträsket; Mörtgöl, Mörtgölen - Mörtegöl, Mörtegölen; Mörtvattnet - Mörtevatten, Mörtevattnet samt Mörtvättern. I Sverige hör mört dock inte längre till de mer uppskattade matfiskarna (till skillnad från bl.a. Östeuropa), men den är viktig som föda för rovfiskar som gäddor. Mört används ofta som agn för att fånga annan fisk.

Mörten har inplanterats i sjöar, som tidigare varit skadade av försurande nederbörd. Sjöarna har återställts med omfattande kalkning. Mörten tjänar som biologisk logg, de klarar fortplantningen om pH-värdet hålls rimligt högt.

På utställningen Subaqueous Vltava i Prag

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 Rutilus rutilus. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 25 november 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]